I en stämningsfull ceremoni delade Östsvenska Handelskammaren ut Framtidsstipendiet till åtta mycket lovande gymnasieelever och en lärare. Samtliga tilldelas stipendium för projekt och kunskaper inom IT och teknik.

På Cleantech Park i Linköping delades på måndagen Framtidsstipendierna ut till gymnasieelever från regionen som gjort särskilt framstående skolprojekt inom IT och teknik. Maria Björk Hummelgren, ansvarig för tillväxt och analys på Handelskammaren, fick äran att dela ut diplomen.

– Syftet med stipendiet är att uppmuntra, stimulera och tillvarata den individuella kreativiteten. Och vilka begåvade elever och inspiratörer vi har här idag, ni är verkligen väl värda Framtidsstipendiet, sa hon.

Bland årets stipendiater fanns bland annat en elev som är flytande i sex programmeringsspråk, en annan som är intresserad av 3D-modellering och visuella effekter inom filmvärlden och en tredje som laborerat och undersökt C-vitamintillskottens nödvändighet för människan.

Stipendieutdelningen blev den andra i ordningen sedan Handelskammaren tog över utdelningen från föreningen Datasaabs vänner 2018. Representanter från föreningen hjälper fortsatt Handelskammaren att göra urvalet bland de sökande.

Nytt för 2019 var att Handelskammaren höjt stipendiesummorna och skapat en högre stipendiesumma på 10 000 kronor till den eller de elever som utmärkt sig mest. Det stipendiet gick till Cajsa Thulin och Tuva Ekedal. De har undersökt och gjort ett arbete om Det gyllene snittet och naturens proportioner ur ett matematiskt perspektiv.

Samtliga stipendiater fick äntra scenen och kort berätta om sina kunskaper, projekt och framtidsdrömmar. Därefter följde en inspirerande gäst, Emil Andersson, forskningsingenjör på Linköpings universitet Visualiseringscenter C. Han berättade bland annat om sitt examensarbete på Nasa och om fler spännande projekt inom programmering och visualisering. Han uppmuntrade stipendiaterna till vidare studier och intygade hur roligt och givande det är att läsa på universitet och högskola.

Här är samtliga stipendiater 2019:

Cajsa Jonsson Thulin och Tuva Ekedal, årskurs 3, Berzelius

Rasmus Winzell, årskurs 3, Curt Nicolin

Matilda Danielsson, årskurs 3, Nyströmska skolan

Mariam Rashed, årskurs 3, Nyströmska skolan

Hugo Willner, årskurs 2, Curt Nicolin

Lina Kromnér, årskurs 3, Nyströmska skolan

Camilla Segervall, lärare, Curt Nicolin

Albin Hansson, årskurs 2, Curt Nicolin

Stort grattis önskar vi på Östsvenska Handelskammaren!

Alla grundskolelever kan söka vårt Framtidsstipendie och nästa urvalsprocess blir våren 2020.

Lättillgänglig kunskap från våra medlemmar. Det var idén och tanken bakom konceptet 4 råd. Ett koncept som nu blivit bok skriven av vår kommunikatör Robin Almqvist. Han har det senaste året träffat ett urval av alla våra medlemmar som är proffs på det de gör.

Boken samlar 31 experter som serverar snabb kunskap inom ämnen som ledarskap, strategi, styrelse, kommunikation, varumärke, rekrytering och personlig utveckling.

Boken kostar 150 kronor.

Här kan du läsa smakprov.

Välkomna att beställa HÄR.

En nyinrättad, utåtriktad och stimulerande tjänst, mitt i ett av regionens starkaste nätverk. Du arbetar med kompetenta kollegor och får chansen att arbeta aktivt för samhällsutveckling med näringslivets bästa för ögonen.

En bild säger mer än tusen ord, sägs det. Men vilka är de där tusen orden som bilden berättar? Och är det de ord du vill att den ska berätta? Den här texten kommer hjälpa dig att förstå varför du tar en bild, hur du förmedlar ditt budskap med hjälp av foto och tekniker som kommer göra dig till en bättre fotograf. Christian Ekstrand delar här med sig av sina bästa råd.

1. Fokusera inte på att ta en bra bild – fokusera på ditt budskap
När du skriver en text – eller gör en annons – gör du det oftast i syfte att förmedla något. Du skriver inte och publicerar en text utan att ha som huvudsakligt mål att nå ut med ditt budskap. Detsamma gäller när du tar en bild. Den ska berätta något. Så se till att bilden säger det ni vill ha sagt och förmedlar ert budskap. För samtidigt som bilden visar något, så berättar den också något om dig eller er som organisation. Innan du försöker ta en snygg bild måste du veta varför du ska ta bilden och vad den ska förmedla. Ska den sälja? Ska den visa en skön känsla? Bygga arbetsgivarvarumärket? Spegla mångfald eller jämställdhet? Kunskap eller humor?

Alla kan lära sig tekniken och konsten att ta en bra bild (speciellt efter att du har läst den här texten). Du har lyckats när bilden förmedlar det du vill ha sagt.

2. Titta på bilder och hitta din stil
Aldrig tidigare har vi omgivits av så många bilder som vi gör idag. Sedan Instagrams intågande i våra liv har egentligen hela synen på kommunikation förändrats. Bilderna har inte bara blivit fler – de har också blivit viktigare. Allt fler kommunikatörer, reklambyråer och marknadschefer lägger ner mer energi på bilder idag än tidigare. Den här trenden gäller inte bara sociala medier, den gäller även i tidningar, på webben och på stan. Ja, i samhället överlag.

Svara på frågan: Vilka bilder gillar du? Du kanske redan nu vet om några bilder du tycker bättre om än andra. Om inte: Googla eller sök på Instagram. Plocka ut några av dem, fem-sex stycken. Börja analysera dem. Varför gillar du dem? Vad är det som du tycker om i bilden? Är det enkelheten? Att ljuset kommer från ett visst håll? Detaljerna? En spännande vinkel? Miljön? Hur man lekt med kontrasten? Eller något helt annat? Ta sedan fram din kamera (eller telefon) och prova att härma dessa bilder, med valfritt motiv.

Det kan ta lite tid innan du känner att du lyckas. Men låt det göra det. När du känner att det sitter: prova att ta bilder på samma sätt med de budskap som du vill förmedla. Fundera ut lämpliga motiv, miljöer och människor, och börja fota.

När du är nöjd är det dags att hitta din unika stil och ditt tillvägagångssätt. Det är dags att börja experimentera. Börja med små justeringar. Det kan handla om att vinkla kameran. Vrida på dig lite. Eller att skala av bilden och jobba med tomma ytor. Testa också att närma dig motivet och visa bara en del av det du tänkt visa och låt betraktaren pussla ihop det som inte syns på bilden.

När du har hittat ditt sätt att ta bilder, så håll dig till det. Att bygga kontinuitet i ditt flöde och bildspråk bygger ditt varumärke. Det gäller för såväl bilder till annonser på webben, som i ditt Instagramflöde.

Ett tips för ditt Instagramflöde är att skapa ett eget filter. Välj ett filter du tycker om och redigera det. På så vis blir ditt bildspråk helt unikt.

3. När du fotar människor
Ögonen berättar allt. De avslöjar om du är glad, arg eller ledsen. Och det är ögonen du ska fokusera på när du ska ta en porträttbild. Vad vill du att personen ska förmedla? Vad ska bilden förmedla? Tänk på budskapet.

När du fotar porträtt kan det vara effektfullt att stå nära motivet. Ta många bilder! Det går många dåliga bilder på en bra. Använd dig gärna av en lugn bakgrund. Det är personen som ska lyftas fram och stå i fokus. (Om du vill kan du använda en helt vit bakgrund och lägga in önskad bakgrund efteråt.)

Testa också att byta miljö. Är porträttfotograferingen ute? Vänd dig om. Där kan finnas en ännu bättre bakgrund som skapar en ännu vassare bild. Är det en gruppbild? Byt plats på människorna.

Tänk också på ljuset. Är du inne? Använd fönster som ljus. Helst norrfönster. Då har du nästan alltid samma ljus, vilket kommer göra att om du tar porträttbilder vid olika tillfällen kommer de se ungefär likadana ut. Då kan du som fotograf stå med ryggen mot fönstret och personen framför dig, längre in i rummet. Ett annat klassiskt fotoljus är Rembrandtljuset. Det innebär att ljuset kommer från sidan och belyser halva ansiktet. Du får till det ljuset genom att placera personen med sin ena axel en kort bit från väggen bredvid ett fönster. Se bild nedan.

En annan viktig sak när du fotar porträtt är stämningen. Många tycker att det är jobbigt att bli fotade. Oavsett om ni känner varandra eller inte så arbeta för att skapa en skön stämning mellan er. Det är viktigt att den som avbildas har förtroende för dig. Underskatta inte det.

4. Några riktigt bra tips att tänka på

Placering av motivet. Testa att placera det du ska fota till ena sidan – inte i mitten av bilden.

Ta vara på ljuset. Ljuset är allt när du fotar. Tar du naturbilder är gryning och skymning bäst. Då får du ofta härligt långa skuggor som skapar en tredimensionell känsla.

Redigera mera. Genom att redigera bilder kan du skapa den känsla du vill uppnå. Alltför många är för dåliga på det. Du kan redigera snabbt och enkelt i din telefon. Är ni fler från företaget som fotar så se till att ni redigerar på samma sätt för att behålla samma bildspråk.

Du klarar dig ganska långt med en telefon. Det mesta du kommer fota är för sociala medier eller webben. Då klarar du dig ofta med en telefon. De är så pass bra idag. Är det bilder för en kampanj eller för annonser, gör du rätt i att anlita en professionell fotograf.

Stå nära motivet. Såväl vid porträtt som när du ska avbilda andra motiv. Det blir en annan effekt när du står nära.

Strunta i blixt. Det är för svårt att fota med blixt. Vill du ändå testa, så använd den gärna i riktigt starkt solljus med solen i ryggen på den du porträtterar. Då hjälper blixten till att lätta upp skuggan på ansiktet.

Köp en reflexskärm. Om det är något du ska köpa utöver telefonen eller kameran, så är det en reflexskärm. Gärna en som har en silvrig och en vit sida som du kan klä av. När den är ”naken” används den som en diffusionsduk. Du vinner på det genom att du kan fota i starkt solljus med diffusionsduken mellan solen och personen. Med silversidan kan du studsa ljuset inomhus, till exempel för att skapa ett roligare ljus.

Tidigare råd finns här.

Skriver gör vi alla. Och vi kan ha ett enkelt eller ett komplicerat förhållande till det här med text. Men det bästa är att alla har potential att bli en bra skribent. Anders Hofvergård ger här sina bästa råd för hur du skapar texter som blir lästa och som syns.

1. Tänk målgrupp och media
Först: Varför skriver du? För att du måste, eftersom chefen har sagt det? Nja. Det troliga är att du skriver för att du vill förmedla något. Du kanske vill informera? Påverka? Underhålla? Eller något helt annat. Oavsett vad och varför måste du veta vem din mottagare är. Vem ska läsa det du skriver? Ta reda på det.

Texten du skriver kommer – och bör – se annorlunda ut beroende på till vem du skriver och var texten ska publiceras. Ett inlägg till dina följare på Facebook ska inte se likadant ut som ett pressmeddelande till media. Ett manus för radioreklamen och informationsbladet om din senaste produkt kommer se helt olika ut. Ansträng dig för att anpassa din text till sammanhanget och målgruppen. Jobba med det och låt det ta lite tid.

2. Formulera budskapet med tre meningar
Visst är det jobbigt med torrt hår? Nu finns det nya schampot med de senaste återfuktningsegenskaperna. Köp det nu. Det du vill ha sagt ska kunna formuleras i tre meningar. Har du mer du vill säga? Överväg att göra två texter.

Inled din text med de tre meningarna. Det handlar om att fånga läsaren och förmedla det du vill ha sagt direkt. Tänk hur tidningar jobbar med ingresser. Lyckas du fånga läsaren direkt, ökar sannolikheten att de läser vidare. Och vidare. Tremeningsövningen är också bra för att komma igång med skrivandet och hitta kärnan i vad du vill förmedla.

Hjälp läsaren genom att låta en tanke vara en mening. Undvik långa meningar där olika tankar och information ryms. Det blir rörigt. Genom att sätta punkt och låta en mening utgöras av en tanke, blir din text enklare och skönare att läsa.

3. Läs högt och läs mycket
När du känner dig nöjd med din text: läs den högt. För dig själv och för andra. På så vis märker du om meningsbyggnaden svajar, om det finns syftningsfel i texten eller om språket är för högtravande. Prova också att läsa högt med olika tonlägen och för olika målgrupper. Prova att läsa för en 14-åring. En gammal tumregel säger att om en 14-åring förstår, så förstår de flesta vuxna. Du har då skrivit texten på rätt nivå.

Som med allt annat du vill bli bra på, handlar det om att träna. Att skriva mycket är bra träning. Men ännu bättre är att läsa mycket. Det kommer ge dig inspiration, insikter och kunskap om att skriva på nya sätt. Plocka ut stycken du gillar och analysera varför du gillar dem. Skulle du kunna skriva så?

4. Stryk, stryk, stryk och lite om skrivregler
Det svåra är inte att skriva. Det är att stryka. Oavsett om du är van skribent eller ska skriva din första text, så är det troligt att din text blir lång. Och pladdrig. Låt den få bli det – i det första utkastet. Men stryk sedan. Om din text ska bli läst ska den vara kort, enkel och begriplig. Läs igenom texten igen och hitta kärnan i vad det är du vill berätta. Berätta det. Och inget mer.

Avslutningsvis några ord om skrivregler. Skrivregler är bra. Och viktiga. Du bör kunna dem för de hjälper dig att skriva begripligt och att göra dina texter mer lättlästa. Men ibland måste du bryta mot skrivreglerna. Ibland är det till och med bra att bryta mot dem. Det kan vara för att få liv i texten eller för att sticka ut. Bara det här stycket har brutit mot det som många anser vara korrekt svenska flera gånger. Väljer du att bryta mot reglerna? Var då medveten om att du gör det och varför. Du kanske gör det för att få energi i din text. Och texter som andas energi är de bästa – inte de som andas skrivregler.

Anders Hofvergård är en framgångsrik copywriter med över 30 års erfarenhet. Han är medgrundare av Byn Kommunikationsbyrå.

Tidigare råd finns här.

’- Välkomna på denna dag om visualisering, AI, innovationer och i stort med koppling till stadsomvandling och Ostlänken, sa ESIC:s projektledare Charlotta Elliot.

Hon hälsade välkommen till ESIC:s medlemmar som samlats på Visualiseringscenter C i Norrköping. Sofia Seifarth, vd på visualiseringscentret, tog till orda där efter.

– Här på Visualiseringscenter jobbar vi med övertygelsen om att visualisering får oss att förstå världen väldigt mycket bättre. Vill passa på att berätta att vi sedan i februari har helt nya projektorer i domen. Ingen annanstans i världen finns det just nu så här bra projektorer!

Första talare var Anna Fredriksson som är biträdande professor i bygglogistik på Linköpings universitet, som berättade om det nystartade projektet Störningsfri stad.

Hon vill att byggprojekt i städerna inte ska ses som en tillfällig störning utan som en naturlig del av staden och dess utveckling.

I projektet ska hon och hennes kollegor samla in bland annat data om alla de fordon som rör sig in och ut från en byggarbetsplats.

– Varför är det så viktigt att vi får till logistiken i städerna? Jo, vi vill få attraktivare städer och nyttja den mark som går. Det är faktiskt så att en femtedel av allt som transporteras på svenska vägar ska till olika byggplatser. Och inom städerna står byggtransporterna för hela 50 procent av godset, säger Anna Fredriksson.

Projektet vill minska störningar, öka säkerheten, minska utsläpp och trafikflödet. Man vill påverka antalet leveranser och minska antalet halvfulla lastbilar genom staden, vilka tider material anländer på med mera.

Ett omfattande projekt finansierat av Vinnova med olika samarbetspartners, forskare, kommunerna och byggföretagen.

– Vi behöver jobba över gränserna för att få till detta, säger Anna Fredriksson.

Innovationer och visualisering

Ulrika Hallgren, projekteringschef på Trafikverket, deltog under dagen för att berätta om Trafikverkets projekt ”Ostlänken Innovation”.

– Syftet med Ostlänken Innovation är att belöna innovativa idéer och lösningar som sedan sprids ut i organisationen, säger Ulrika Hallgren. Hittills har vi fått in 12 godkända förslag och vi har betalt ut 1,6 miljoner för dessa. Det är väldigt spännande innovationer som kan komma hela branschen till del i framtiden.

Än så länge är det Trafikverkets konsulter som får lämna in idéer, men i framtiden även andra. Bland annat har man fått in innovationer kring att artbestämma djur som finns i olika miljöer där Ostlänken ska dras.

Trafikverket har tagit fram många strategier för att kommunicera med invånarna kring Ostlänken och denna dag fick ESIC-medlemmarna en exklusiv tur  – en VR-resa längst den framtida Ostlänken. Just nu går det att resa virtuellt på Ostlänken genom Södertäljetrakten och Trosa. Längre fram kommer man att kunna åka på en VR-resa längst hela sträckan och se hur Ostlänken kommer att gå med sina broar, tunnlar och stationer.

– Virtual reality är ett komplement till traditionella kartor som är svåra för alla att förstå. Vi kan nå fler genom att ha med VR på våra öppna hus. Vi kommer också att sprida klipp på sajt och sociala medier så att invånarna ska få en bättre insikt i Ostlänken, säger Linda Abrahamsson projektledare.

AI och framtidsspaning

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering på Linköpings universitetfick avsluta dagen i Domen med att blicka framåt tillsammans med ESIC-medlemmarna.

Han berättade om spännande utveckling. 3D där man inte behöver  3D-glasögon utan med flera hundra projektorer kan skapa ett hologram av en männsika.

Han talade också om kognitiva kompanjoner , exempelvis en sådan som kan passa huset när du inte är hemma och som kan hjälpa dig att fixa det som behöver fixas i hemmet.

Andra projekt som nämndes och som det forskas på just nu är möjligheten att leverera paket med drönare eller bättre flygledningssystem med hjälp av AI.

Ett exempel på när artificiell intelligens redan idag kan överträffa människors förmåga finns inom sjukvården när det kommer till cancerdiagnoser.  AI kan känna igen hudcancer bättre än en hudcancerläkare. – men påpekar Anders Ynnerman – AI kan sen inte förstå VAD hudcancer är. De kan bara identifiera det hos patienterna efter att ha lärt sig genom tillgång till ofantliga mängder data (bilder).

Anders Ynnerman tog med besökarna på en resa i domen, ut i rymden och till månen och mars – i realtid. Ett projekt med NASA har skapat förutsättningarna för denna exklusiva resa.

Allt fler skapar undersökningar. Det är medarbetarundersökningar, kundundersökningar och opinionsundersökningar. Allt för att få svar på hur medarbetarna mår, vad kunderna tycker eller var folket står i en viss fråga. Men i ett samhälle med informationsöverflöd där vi avkrävs allt fler svar från olika undersökningar, är det lätt att tröttna och strunta i att svara. Ted Axelsson, medgrundare av undersöknings- och realtidsmätningsföretaget GreatRate, ger här sina bästa råd för hur du skapar en undersökning som man vill svara på och hur du ställer rätt frågor.

1. Korta mätningar ger ofta högre kvalitet och bättre resultat
Vi glömmer 90 procent av allt vi är med om inom 30 dagar. Det säger forskningen. När en kund- eller medarbetarundersökning genomförs någon enstaka gång per år går viktig information förlorad. Även om kontinuerliga enkäter görs – genom till exempel mejl som besvaras en tid efter upplevelsen – blir svaren helt annorlunda än om mätningen gjorts där och då på plats. Det säger forskningen också. Så istället för att göra långa undersökningar sällan – gör korta mätningar ofta. Gärna någon gång i veckan, eller oftare än så om ni har ett återkommande flöde av respondenter. Stäm sedan av svaren veckovis och anpassa och korrigera frågorna utifrån svaren. Sikta på att undersökningen ska ta max åtta sekunder att svara på, det är snittet på vårt uppmärksamhetsspann. Om du behöver säga: ”Svara på vår enkät, det tar bara en minut” så gör du antagligen fel. Gör du dem rätt, korta och ofta kommer de ge dig mer värdefull input än en traditionell undersökning på 150 frågor.

2. Rätt frågor – på rätt sätt
Du frågar för att du vill ha svar, håll därför undersökningen till åtta sekunder. Även om du har en magkänsla som säger att det finns ett problem som du måste lösa, är det bra att bekräfta den magkänslan med bevis. Därför garanterar följande metod att du kommer fram till rätt åtgärder:

1. Identifiera (mätning på 8 sekunder). Här bekräftas din magkänsla, eller så visar det sig att det finns ett annat, mer akut problem.
2. Fördjupa (mätning på 8 sekunder). Här konkretiseras det underliggande problemet, och du får reda på var du behöver lägga krut på att göra förbättringar.

Hur ska du göra för att hålla ner mätningen till 8 sekunder?
”Hur nöjd är du med [upplevelsen] i helhet?” är en bra början. Helhetsintrycket är viktigt för det fångar upp magkänslan. Sedan behöver du komprimera följdfrågorna så de blir så korta som möjligt:

Att ställa 3–5 komprimerade frågor som betygsätts snabbt och enkelt är perfekt. ”På en skala 1–4, hur upplever du personalens bemötande?” är en onödigt lång formulering. Den här är fullt tillräcklig: ”Bemötande”. Den är kortfattad, men ändå enkel att förstå. När det finns en tydlig skala (till exempel fyra smileys) är det solklart hur frågan ska besvaras, även om ”frågan” bara är ett ord.

Om du har identifierat ”Bemötande” som det viktigaste problemet, är det dags för fördjupning. Nu ska du vara smal i dina frågor, för du har redan bekräftat att detta område är viktigt att förbättra. Ställ först frågan ”Hur upplever du vårt bemötande?” följt av 3–5 komprimerade följdfrågor, till exempel ”Välkomnande”, ”Samtalston” och ”Kroppsspråk”. Om de som upplever bemötandet dåligt sätter lågt betyg på just ”Samtalston” – då är det dags att utbilda personalen i att uttrycka sig vänligt och korrekt. Då kommer ni få fler som upplever bemötandet bra, och problemet är löst.

Smileys eller siffror?
När mätningen ska vara så kortfattad som möjligt gäller det att vara så tydlig som möjligt. Vi tenderar att ge siffror olika betydelse från individ till individ, men däremot är två röda och två gröna smileys tydligare. De kommer alltid betyda: ”mycket missnöjd”, ”missnöjd”, ”nöjd” och ”mycket nöjd”. Därför rekommenderas att du väljer en lösning som ger er möjlighet att använda smileys i era korta mätningar. Siffror kan användas när frågorna är mer komplexa.  En 4-gradig skala är bättre än en 5-gradig skala för att undvika mellanmjölkssvaren som ofta anges när någon inte vill ta ställning.

Mobiler, feedbackstolpar eller mejl?
Har ni en reception eller butik? Välj en feedbackstolpe, det finns inget smidigare sätt. Håller du en föreläsning? Visa upp en QR-kod tillsammans med en kortlänk så att folk kan ta upp sina mobiler och svara direkt. Tänk liknande för dina medarbetare: Vad är det snabbaste sättet för dem att besvara frågorna? Använd mejl bara om de snabbare sätten inte är möjliga.

3. Pulsmätningar för arbetsplatsen
Det har knappast undgått någon att stressnivån i samhället ökar. Sjukskrivningar och produktionsbortfall ökar på grund av arbetsmiljörelaterade faktorer. Om du kan öka välmåendet, engagemanget och motivationen hos dina medarbetare så kan ni få bort produktionsbortfallet och minska sjukskrivningarna och den höga personalomsättningen. Två tips för att identifiera hur dina medarbetare mår är att 1) mäta i början av veckan, 2) mäta i slutet av veckan. Välj det som passar er bäst.

Inför arbetsveckan ställer du korta frågor om ”Hur känner du inför arbetsdagen?” En väldigt effektiv fråga är ”Vad skulle motivera dig extra idag?” följt av korta svarsalternativ som  till exempel ”Känsla av meningsfullhet”, ”Feedback oftare”, ”Fler korta pauser” som du följer upp direkt när svaren har kommit in. På så sätt jobbar ni proaktivt istället för reaktivt.

Efter arbetsveckan ställer du frågor som sammanfattar veckan: ”Hur nöjd är du totalt sett med arbetsveckan?” och låter dem betygsätta superkorta frågor som ”Stressnivå”, ”Ledarskap”, ”Gemenskap”. Här gäller det att se upp för att dra fel slutsats! Även om ”Gemenskap” får lågt betyg en vecka är det inte säkert att det är ett problem just då, eftersom de kan ha varit nöjda totalt sett med arbetsveckan. Var däremot extra uppmärksam om de som inte är nöjda totalt sett med arbetsveckan har satt lågt betyg på till exempel ”Ledarskap” – då har ni ett problem som påverkar hela arbetssituationen och då måste du snabbt ut med en ny mätning som fördjupar ledarskapet. Börja då med frågan ”Hur upplever du ledarskapet?” följt av kortfattade underfrågor som betygsätts, till exempel ”Feedback”, ”Förtroende”, ”Coachningstillfället”, ”Behandlar alla lika”. När det bara tar 8 sekunder att svara kan ni få svar direkt och lösa problemet när – eller till och med innan – problemet uppstår.

Genom att arbeta på det här sättet kommer du lyckas identifiera problem, mäta skillnader över tid, kunna förebygga och göra riskanalyser. När ni har kommit fram till viktiga mål som ni vill hålla, till exempel att ge varandra beröm varje dag, är ett tips att ställa frågor som ”Har du berömt någon idag?” för att stärka och bibehålla er förbättrade företagskultur.

Använd helst feedbackstolpar eller mobiler. Om ni använder mejl flitigt på arbetsplatsen kan även det fungera (om du vet att du får svar snabbt och från alla).

4. Bättre kundundersökning – identifiera problem och öka nöjdheten

Reception eller butik
Använd smileys och fånga upp magkänslan! Vissa vill bara klicka och gå – men andra kan tänka sig att svara på följdfrågor. Då är det här det smartaste tipset:

Visa en tackruta direkt efter första klicket, men låt den samtidigt uppmana ”Gå gärna vidare!” med valen ”Ja” och ”Nej”. Då kommer i snitt 50 procent gå vidare och svara på dina följdfrågor. Och som jag har nämnt tidigare ska dina följdfrågor vara komprimerade, till exempel ”Bemötande”. Formuleringar som ”På en skala 1–4, hur upplever du personalens bemötande?” bör undvikas.

Så här använder du de ytligare klicken som bara fångar upp den generella magkänslan (från dem som bara klickar och går).

Vilka tider har ofta låga betyg varje dag? Fokusera på de tiderna.
Vilka dagar har ofta låga betyg varje vecka? Fokusera på just de dagarna.
Ökar eller sjunker nöjdheten över tid?

Så här använder du svaren från följdfrågorna. Dessa frågor besvarar ”Varför”.

Om de nöjda sätter högt betyg på samma sak, så har ni hittat styrkan som ni behöver bibehålla för att de ska vara nöjda även i fortsättningen.
Om de missnöjda sätter lågt betyg på samma sak, så har ni hittat nyckeln för att öka nöjdheten. Detta behöver ni förbättra.

Då är det dags för fördjupning. Gör som till exempel ett välkänt möbelvaruhus som upptäckte att de hade problem med upplevelsen av prisvärdheten. De tog reda på att det var i vardagsrumsavdelningen som upplevelsen var som sämst, så de ändrade sin förstafråga till ”Hur upplever du prisvärdheten i vardagsrumsavdelningen?” och spetsade sina följdfrågor till ”Fåtöljer”, ”Bäddsoffor”, ”Bord”, och så vidare. Det visade sig att det var en dyr bäddsoffa som stod först i avdelningen som gjorde känslan av prisvärdhet sämre. De flyttade den och visade fördelarna på ett tydligare sätt – och ökade därmed försäljningen på hela avdelningen.

Om du inte har en fysisk plats, utan vill nå utspridda respondenter
Slimma din enkät. Använd frågor som leder respondenten till relevanta frågor för just den personen. Detta kallas frågelogik och är en viktig funktionalitet för att göra enkäter kortare och mer relevanta. En uppdelning kan till exempel vara: ”Är du ny kund hos oss?” och anpassa frågorna efter det.

Försök inte få med allt på en gång. Om du kortar ner kan du utvärdera oftare och få svar på konkreta saker i separata enkäter.

Att sms:a ut en länk istället för att skicka den i ett mejl, gör att kontakten er emellan känns personligare och därmed ökar svarsfrekvensen.

Om du vill göra mätningar på webben
Gör enkäterna lättillgängliga. Lägg upp en vy på den sida du vill ställa frågan. Det finns flera sätt att integrera en undersökning på. Till exempel som en iframe eller som en widget som kommer in från sidan. Poängen är att inte behöva klicka på en länk för att besvara en enkät, det sänker svarsfrekvensen. Respondenten ska kunna svara direkt, rakt på sidan. Undvik pop ups, de stör bara. Du kan följa de flesta tipsen ovan för att effektivisera dina enkäter på webben.

Tidigare råd finns här.

Han flyttade till Norrköping för att studera. Startade företag och blev kvar. En ganska normal resa kan tyckas. Men för Jonas Holmqvist har resan varit allt annat än vanlig. Den har kantats av tuffa perioder som tillslut ledde till utmattning. Idag, ett år senare, är han tillbaka. Och det starkare än någonsin. Med insikten; >> Jag måste skapa mina egna möjligheter<<  är Jonas redo för nästa steg. Och nu vill han hjälpa andra – genom en podd.

Han hittade sin drömutbildning. Sökte. Kom in. Och flyttade från den lilla bruksorten Skärplinge i Norra Uppland till Östergötland och Norrköping. Från arbetet på pappas fabrik var det nu dags för studier på heltid – för att bli filmproducent.

Ganska snabbt insåg Jonas dock att utbildningen var mer projektledarinriktad än filmproduktionsinriktad. För att få lära sig mer om filmproduktion och hantverket bakom startade han då en filmförening.

– Det var roligt, intressant och lärorikt att vara en del av filmföreningen. Jag kände också att det arbetet vi gjorde i föreningen skulle jag kunna tjäna pengar på. Då började tankarna komma upp om att starta ett företag.

Så strax efter filmföreningens bildande var det dags för ett nytt projekt. Ett företag. Namnet blev Filmvision. Målet var återigen att lära sig mer om filmproduktion och bli bättre på hantverket, och för att ha råd att köpa den utrustning han ville och behövde ha. Tanken var dock aldrig att Filmvision skulle bli hans huvudsysselsättning.

– Filmvision har alltid varit min plan B. Min plan A var en anställning där jag kunde få användning av min utbildning. Och efter min masterutbildning tänkte jag ”nu vill alla ha mig”.

[quote]Efter min masterutbildning tänkte jag ”nu vill alla ha mig”. Men så var det inte.[/quote]

Men så var det inte. Jonas fick inte jobb någonstans. Tillslut fick han ett erbjudande om jobb på ett lager. Han tog jobbet samtidigt som han höll Filmvision vid liv.

– Efter fem års studier hade jag det sämre än någonsin – det sämsta jobb jag någonsin haft. Det här kom som en total chock för mig. Men jag är en arbetargrabb, så jag gick in och köttade på och tänkte att man vet aldrig vad det här kan leda till i framtiden.

Efter ett par års arbete på olika företag bestämde han sig för att satsa på sitt företag. Plan B skulle bli Plan A. Han hade lyckats sparat ihop en del pengar vilket gjorde att han hade möjligheten att gå från anställd till att bli företagare.

– Jag hade alltid trott att en dag kommer någon se mig. Någon dag kommer rätt person se mig. Men folk ser inte potential – folk ser resultat. Så om jag ska lyckas måste jag skapa mina egna möjligheter och inte räkna med att någon annan ska göra något för mig.

Genom att ha arbetat på några olika företag hade han lyckats bygga upp ett ganska stort kontaktnät. Något som snabbt resulterade i olika uppdrag. De uppdragen ledde i sin tur till fler nya. Jonas och Filmvision ”gick runt” – men för att få företaget stabilare skulle omsättningen behöva dubbleras till 2015. Något som lyckades.

– Det är en utmaning, att dels bli proffs på sitt hantverk samtidigt som man måste jobba med försäljning, marknadsföring och ekonomi med mera. Men vill man, så kan man.

Panikångest och kollaps
Sakta men säkert fortsatte företaget att växa under kommande år. Allting gick bra. På ytan.

Men sommaren 2018 hände något. En sak som kom att påverka Jonas, företaget och framtiden. I grunden. Han drabbades av utmattning. Något som han nu i efterhand beskriver som den största gåvan han någonsin fått.

– Jag är ganska starkt övertygad om att det finns två krafter – kaos och ordning. Vi balanserar alltid mellan dessa lägen och för mig har det under många år varit kaos. Att aldrig lyckas självförverkliga sig själv, hela tiden anpassa sig efter andra och försöka lösa andra människors problem blev för mycket. Hjärnan orkade inte mer.

Jonas nådde botten. Panikångestattacker och kollapser avlöste varandra. Suddigt seende, trötthet och att inte kunna gå utan att hålla sig i väggarna blev vardag.

[quote]Jag är ganska starkt övertygad om att det finns två krafter – kaos och ordning.[/quote]

– Någonstans, mitt där i kaoset hände något. Jag började inse att jag måste tänka på framtidens Jonas. Då blev det på riktigt. När jag började tänka tankar på ett annat sätt så löste sig mycket. Jag tänkte – allt är upp till mig, den här stan står och väntar på mig. Att jag ens kunde tänka såklart var en stor grej.

Han började ändra på saker i livet, agera på andra sätt, ta tag i en del jobbiga saker och prova öppna nya dörrar. Även om det bakom många nya dörrar fanns en tegelvägg så gav han sig inte.Efter några månader kom en gnutta av lycka. Och tacksamhet. En känsla han inte hade känt på ett par år. En känsla han numer känner nästan varje dag. Men det sker inte av sig självt.

– Idag jobbar jag med mig själv varje dag. Jag har hittat bra rutiner, ett bra mind set och hanterar min tid på ett helt annat sätt. Jag tar ansvar för vad jag behöver göra för att bli lycklig och helt enkelt göra mer av det jag mår bra av.

En podd för att hjälpa andra
Trots hur nere Jonas än var lyckades han hålla relationer och kunder vid liv. Något han är väldigt tacksam för idag.

– Det var en utväg för mig att ändå på något sätt jobba. Ska jag få ordning på det här kan jag inte skita i allt minns jag att jag tänkte. Jag säger inte att det är rätt väg för alla, men att bara gå hem och inte göra någonting var aldrig aktuellt för mig.

Idag mår Jonas bra. Filmvision likaså. Även om det är en bit kvar tills Filmvision är där Jonas vill att det ska vara går det i rätt riktning. Fokus ligger på filmproduktion men han hjälper även sina kunder med sociala medier, skapa mikroinnehåll och hjälpa företag och människor med stort hjärta att få höras och synas.

– Mina resultat är jämbördiga med större bolag. Idag driver jag ett medieföretag med fokus på filmproduktion men gör så mycket mer. Det vet nog inte så många.

[quote]Idag driver jag ett medieföretag med fokus på filmproduktion men gör så mycket mer.[/quote]

Dessutom har han startat en podd, ”Ge aldrig upp” där drivna individer berättar om deras personliga resa – med den gemensamma nämnaren att de gått igenom någon form av kamp.

– Podden kom till av olika anledningar. Dels vill jag lära mig nya saker. Och dels vill jag bidra till världen. Det här är mitt sätt. Jag vill att samtalen mellan mig och gästen ska hjälpa och skapa värde för andra.

Vill bli spelfilmsregissör
Prioriteringarna för Jonas är idag att ta hand om sig själv och fokusera på Filmvision och dess utveckling. Han har bestämt sig för att det är det här han vill göra – utveckla Filmvision. Men det finns även några andra drömmar.

– Jag vill bli spelfilmsregissör. Men jag tänker att jag ska leva tills jag blir 90 i alla fall. Så jag har gott om tid på mig. Nu fokuserar jag på Filmvision.

Och på en sista fråga; vad han tar med sig från den här resan, blir svaret:
– Alla resor är olika. Min resa blev lite längre än planerat. Och lite krokigare.

[skribent medarbetare=”Robin Almqvist”]

Han var inititativtagaren till bygg och yrkesmässan som hålls för alla åttondeklassare i Norrköping. I år arrangeras den för tredje gången av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd och tusentals elever väntas besöka den.

Vi tog ett snack med Janne Malmberg, som jobbar på Sveriges byggindustrier, om mässan och varför den behövs.

Hur kom byggmässan till?

– Det var en tragikomisk historia nästan. Byggbranschen har länge kämpat med kompetensförsörjningsproblem och vi vill locka fler unga till branschen och särskilt tjejer. Vi såg att vi behövde göra någonting och jag tog kontakt med kommunen. Först var tanken att vi skulle vara med på gymnasiemässan men det fick vi inte så vi fick starta en egen mässa. Då ville vi skapa en som är roligare än gymnasiemässan!  

Tycker du att mässan ger den effekt ni önskade?

– Ja, en oerhört bra effekt. Det är jättebra marknadsföring av byggbranschen. Resultatet det ger är att ungdomarna har kul och att vi får visa att branschen är till för alla. Eleverna får kunskap om arbetsmarknaden och förhoppningsvis fastnar de för något de upplever på mässan. Vi har sett att fler söker till yrkesprogrammen nu och dessutom att det är fler tjejer.

I vilka yrken märker du av att det fattas folk?

– Jag märker att det fattas folk inom de flesta yrken. Golvläggare, betongare och maskinförare sticker ut som yrken som det behövs extra många i. 10 000 går i pension varje år i byggbranschen och bara 5 000 kommer ut från gymnasiet och in i dessa yrken. Så det behövs också fler utbildningar för nyanlända och vuxengymnasie.

Vad får eleverna egentligen testa på mässan?

– Mässan är obligatorisk för åttondeklasserna och när eleverna anländer delas klassen in i  två delar med guider. Guiderna är för övrigt elever från hotell och turism som också får som en slags praktik i och med mässan. Grupperna besöker 10 olika stationer där de får prova allt från att stå på en byggställning till att testa en grävmaskin. Det ska vara kul och inspirerande!

Har ni några nyheter i år?

– Vi har utökat öppettiderna på onsdagen och välkomnar denna dag bland annat de elever som gått ut nian utan fullständiga betyg, anmälda på Arbetsförmedlingen, Språkintroduktion, Särskolan och föräldrar.

Arrangör av mässan är Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN) i Östergötland i samarbete med Norrköpings Kommun. Elever från Finspång, Norrköping, Valdemarsvik och Söderköping är inbjudna, samt branschens företag i regionen

Tycker du att det är svårt att komma igång med din digitala marknadsföring? Är det svårt att komma i mål och se den verkliga nyttan? Tomas Tränkner har hittat en strategi och modell som fungerar. Efter otaliga intervjuer kom han fram till att alla som lyckas har fyra saker gemensamt: De känner sig själva, de känner sin målgrupp, de gör, mäter och utvärderar och de utvecklar. Tomas ger här sina bästa råd för hur du bygger din digitala strategi.

1. Hitta ditt kärnbudskap, dina mål och din vision
Innan du kan börja forma din digitala marknadsföringsstrategi, måste du veta ditt företags långsiktiga strategi. Då kan du utforma din digitala strategi efter företagets. Har inte företaget en strategi, så börja där. Fundera på:

Vilket är mitt kärnbudskap? Det handlar om vad du levererar till dina kunder och vilket värde det skapar. Beskriv ditt kärnbudskap i några punkter. Gör det så tydligt och avgränsat som möjligt. Vilka mål har jag med verksamheten? Varför finns företaget och vilka mål vill du uppnå?

Med ledning av kärnbudskapet och målen så skapar du en vision för företaget. Visionen berättar om vilka ni vill vara och vad ni vill åstadkomma. Om du redan har en vision, kolla att den stödjer ert kärnbudskap och mål. Annars är det dags att uppdatera visionen. En stark och tydlig vision sätter sig i dina kunders medvetande. Ju bättre detta görs, desto enklare blir arbetet med målgruppen och handlingsplanen.

När du har gjort detta är det dags att skapa en lista över dina fem största kunder. Beskriv dem och varför de köper av dig. Tänk för en stund att du vore en av dessa kunder. Vad ser du se hos leverantören (ditt företag)? Fundera på om svaren stämmer överens med den du vill vara.

2. Definiera din målgrupp
Du måste välja vilka du vill nå och vilka du inte vill nå. Samt vilka du vill ha som dina kunder. Du måste helt enkelt hitta din målgrupp. I dagens mediebrus är specialisering det enda sättet att nå fram.

Gör så här:

• Skriv ner dina bästa kunder och de som du skulle vilja ha som kunder. Våga drömma lite!
• Beskriv var kunderna finns. Hur stora är de? Är det någon speciell verksamhet? Ju mer avgränsat och specifikt detta görs, desto enklare kommer det bli att nå målgruppen.
• Fundera på vilka utmaningar din målgrupp har. Vad är det för frågeställningar de vill ha svar på?
• Gör en lista på minst tio frågor som du tror att de vill ha svar på och som är kopplade till ditt kärnbudskap. Dessa frågor kommer vara centrala för din kommunikation och handlingsplan.
• Kartlägg och följ dina konkurrenter. Du kan få tips och idéer på hur man kan göra. Men kopiera inte andras sätt rakt av – gör istället din grej på ditt vis.

3. Skapa en handlingsplan
En strategi är värdelös om den inte omsätts till verklighet. Du måste skapa en handlingsplan som utgår från din strategi. Inget är viktigare än att faktiskt göra något. Efter genomfört strategiarbete känner du dig själv, vad du vill, vilka du vill nå och deras utmaningar.

Gör såhär:

• Börja med att lista alla sätt du marknadsför dig på idag, och hur mycket resurser du lägger på det.
• Stödjer dina insatser ditt kärnbudskap, din vision och dina mål?
• Når du ut till målgruppen som du beskrivit ovan?
• Kommunicerar du det som kunderna vill eller borde veta?

Kommunikation som inte stöttar ditt kärnbudskap och dina mål är onödigt arbete. Marknadsföring och kommunikation kostar pengar. Tro inte att du ska lyckas med din digitala marknadsföring utan att satsa tid och resurser. Räkna med att lägga två till fem procent av din omsättning på marknadsföring och kommunikation. Se sedan över dina interna resurser. Sitter du eller någon kollega på kompetens eller intresse som ni skulle kunna använda? Är någon bra på att skriva? Någon på att ta bilder? Eller att göra filmer? Utnyttja i så fall det. Annars: ta emot hjälp.

Den digitala strategin handlar om att kommunicera med din målgrupp på rätt sätt. Du måste göra saker som fångar deras intresse. Basen är att börja lägga ut innehåll, content, som engagerar målgruppen. Ett bra sätt att arbeta är att ha hemsidan som bas för företagets kommunikation. Men se till att företaget finns på Facebook, Linkedin och Instagram. Facebook och Instagram fungerar bra för företagets kommunikation, LinkedIn är bäst för personligt relationsbyggande och social selling.

Välj den kanal som du känner dig bekväm med. Var uthållig, personlig och relevant. Satsa hellre på kvalitetsinnehåll än att ha många uppdateringar, det tjänar du på i längden.

Kom också ihåg:

• Svara på kundernas frågor och lägg ut det som bloggposter eller film. Det kan även fungera som inslag på mässor, kundevent, webbinarier och vid individuellt relationsbyggande med utvalda nyckelpersoner (social selling).
• Gå hela tiden tillbaka till ditt kärnbudskap och dina mål för att se till att innehållet stöttar det. Antagligen gör du en hel del av det redan idag, men med en bra strategi kommer alla aktiviteter hänga ihop och stötta varandra, och i förlängningen även säljarbetet.
• Gör en tabell med alla insatser och skriv ut antal och tidsåtgång. Gör den detaljerad och tidssatt så vet du vad som ska göras varje månad. Du ser också om resurserna räcker till och om du har råd.
  

4. Mät & utvärdera dina insatser
För att veta om din strategi är rätt är det viktigt att följa upp dina aktiviteter varje månad. Det för att se om du får den effekt du önskar genom dina insatser. Hitta mätetal på alla aktiviteter och rapportera dessa till ledningen – de vill se resultat av marknadsföringsinsatserna. Gör mer av det som fungerar bäst och sluta göra det som inte fungerar. Lägg till nya sätt att kommunicera och mät effekten även på dem.

Tomas Tränkner är digital marknadsstrateg och podcastare och driver tillsammans med Magnus Johansson Slipsten Marknadsutveckling AB.

Tidigare råd finns här.