Konjunkturrapporten uppmärksammades i SVT, Folkbladet och SR P4.

I mitten av november skickade Handelskammaren ut en enkät till våra medlemsföretag där vi frågade hur de planerar den närmaste tiden beträffande efterfrågan, personalförändringar, konjunkturläge, företagets framtid samt regionens utveckling. Baserat på svaren har sammanställt en konjunkturrapport samt en enkel konjunkturbarometer, för att illustrera trycket i ekonomin just nu.

Måndagen den 22 januari bjöds medlemmarna in till rapportsläpp – denna gång helt digitalt för att så många som möjligt runt om i vår region skulle ha möjlighet att ta del av rapporten som nära 30 procent av medlemsföretagen bidragit till att ta fram. Faktum är att senhöstens enkätundersökning besvarades av rekordmånga 249 företag. Då Handelskammarens är näringslivets regionala röst och företräder våra medlemmar i många olika sammanhang i privat, offentlig eller medial regi, är de förstås vår ovärderliga källa till kunskap. Rapporten presenterades av vd Simon Helmér och näringspolitisk chef, Maria Björk Hummelgren. För att bredda den ekonomiska bilden i vår region bidrog även Oskar Stark, kontorschef Danske Bank, och Fia Blixt, företagsrådgivare på Arbetsförmedlingen.

På efterfrågesidan spår nästan hälften av de svarande en minskning kommande tre månader, medan cirka 20 procent ser en ökning. På tolv månaders sikt är det dock nära 40 procent som förväntar sig ökad efterfrågan. Förändringar på personalsidan brukar vara ett tydligt tecken på hur företagen går. I senhöstens undersökning uppger 16 procent av företagen att de behöver säga upp medarbetare, siffran ändras inte på ett års tid. På kort sikt behöver 19 procent anställa – en andel som ökar till över 30 procent på tolv månader. Det rör sig om ett 40-tal bolag som avvaktar lite på kort sikt men som inom en lite längre tidshorisont tar klivet och anställer fler.

Sammanfattningsvis ger det här ett tryck på 2,7 av 5 i konjunkturbarometern. En lite svagare utveckling, som samtidigt ser ut att vända mot en lite mer uppåtgående trend mot slutet av året. Tron på den egna verksamheten är mycket stark i de östsvenska bolagen, 85 procent ser positivt på framtiden. Gällande den regionala utvecklingen generellt sett är tron på den också stark, 70 procent anger att de är positiva medan 20 procent är negativa. Jämfört med den förra mätningen är stödet inte riktigt lika gediget.

Förbättringspotential hittas inom samverkan över gränserna, såväl över kommungränser som mellan det privata och offentliga. Byggbranschens svaga utveckling lyfts också särskilt fram som oroväckande. Positiva faktorer som lyfts fram är regionens diversifierade näringsliv, stark industri, högt kunskapsläge och ryktbart universitet. Många bolag lyfter även Ostlänken och de affärsmöjligheter som infrastrukturprojektet kommer att ge.

Rapporten i sin helhet finns här.

Trafikverkets generaldirektör, Roberto Maiorana, och Mattias Lundberg, uppdragsledare på Trafikverket, har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037. De framhäver behovet av att rusta, modernisera och effektivisera vår infrastruktur, med särskilt fokus på kostnadskontroll. Viktiga aspekter inkluderar ersättningen av föråldrade signalsystem och omprövning av ej påbörjade projekt vid signifikanta förändringar i nyttor, tid och kostnad. Och så en dimension man inte haft förut, om ett transportsystem som ska klara klimat, trafiksäkerhet och yttre hot.

Samtliga trafikslag omfattas av underlaget, väg, järnväg, sjöfart och flyg. De två sistnämna finansieras dock i huvudsak på annat sätt än via nationell plan.

”Det kommer inte att vara möjligt inom nuvarande ram att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan”, konstaterade Roberto. Det fattas ungefär 150 miljarder för det.

Den ekonomiska ramen på 959 miljarder kronor, oförändrad från den nuvarande planen, ställer Trafikverket inför hårda prioriteringar. Speciellt underhållsaspekten betonas, där det framkommer att vägunderhållet har bättre förutsättningar att återställas jämfört med järnvägsunderhållet, som kräver längre planering och större resurser.

Läs mer om medlemskap i ESIC här

Rapporten som Trafikverket nu har lämnat till regeringen handlar i huvudsak om just ekonomiska ramar och övergripande prioriteringar. Men redan namngivna och påbörjade projekt kommer genomföras, utan omprövning. Dit hör exempelvis Ostlänken.

Några reflektioner jag tar med mig är att det från näringslivets perspektiv är ohållbart att långsiktiga investeringar inte längre kan betraktas som tillförlitliga. Det är bra att ha en tydlig kostnadsbild för nya projekt, men det är inte effektivt att omfattande utreda alla möjliga projekt för att sedan skjuta upp eller lägga ner dem. Det är för mig främmande om näringslivet inte får ha dialog utifrån sina förutsättningar, som faktiskt kan innehålla både brister och behov gällande infrastruktur.
Jag noterar att Trafikverket även fortsätter att uppmärksamma och varna för brist på samhällsbyggare, särskilt inom järnvägsbranschen. Därför uppmanar man regeringen att ge dem i uppdrag att starta ett nationellt kompetensförsörjningsråd. Det är något vi på Östsvenska Handelskammaren länge dragit en lans för.

Avslutningsvis hoppas jag att en klar och bred överenskommelse för Sveriges transportinfrastruktur tar form. Utan ytterligare medel och möjligheten till alternativ finansiering kommer vi inte att uppnå den infrastruktur som är nödvändig för vårt lands fortsatta utveckling och tillväxt.

Charlotta Elliot
projektledare ESIC och talesperson infrastruktur, Östsvenska Handelskammaren

I korta drag, vad innebär CBAM? 

– Man brukar prata om att det är EU:s klimattullar på import, men det är egentligen inte en tull eller skatt. Det är inte fel, men rent definitionsmässigt är det något annat än en tull/skatt. Jag ser det som två delar; ena delen är en form av importavgift och den andra delen består av en utsläppsrapportering, säger Anders och Hanna fyller i:

– Precis, det är ett nytt system som införs. En mekanism helt enkelt.  

Vilka produkter omfattas av CBAM? 

– I första fasen är det import av koldioxidintensiva produkter som stål och järn, aluminium, gödningsmedel, elektricitet, vätgas och cement. Men tanken är att fler sektorer ska omfattas längre fram, säger Hanna.  

Vad händer nu efter årsskiftet? 

– Ett viktigt datum är 31 januari när första rapporten ska in. Sedan tickar rapporteringen på kvartalsvis, säger Anders.  

– Rapporteringen nås via Tullverkets e-tjänster i ett system som EU-kommissionen har tagit fram, berättar Hanna och fortsätter:  

– Kommissionen har nu också publicerat defaultvärden för koldioxid som man kan använda i sin rapportering i de två första rapporterna, om man till exempel har pratat med sin leverantör men inte fått all information än. Nytt är också att man nu i CBAM-systemet kan logga in på hemsidan där själva rapporteringen ska ske. Det vet jag att många undrat över innan årsskiftet, varför man inte kunnat se något på just rapporteringssidan förrän nu.  

Vilken är den vanligaste frågan ni får gällande CBAM? 

– Hur gör man den här koldioxidkalkyleringen? Och hur verifierar man att kalkyleringen som leverantören har kommit in med? Beroende på vilket material det handlar om, görs kalkyleringen på lite olika sätt. I genomförandeförordningens bilagor finns mer information om just hur man räknar ut utsläppen, berättar Hanna.   

– En annan vanlig fråga är hur får vi som företagare får in dessa uppgifter som krävs för rapporteringen. Då är svaret att vända sig till leverantörerna i första hand och annars använda sig av schablonvärdena vi nämnde tidigare inledningsvis, säger Anders.  

Vilka är era medskick och tips till företagen?  

– Ja, det finns ju jättemånga medskick! Men att ha koll på klassificering är A och O då CBAM grundas på detta, säger Hanna och får medhåll från Anders, som tagit fram ett exempel på detta som handlar om en campingstol tillverkad i aluminium: 

– Spontant tänker man nog att detta är en vara som omfattas av CBAM då den är tillverkad i aluminium, men vid efterforskningar hittar vi detta exempel klassificerat efter användningsområde istället, i detta fall som möbel. Där fanns undantag vilket innebär att campingstolen inte omfattades av CBAM-regelverket. På samma sätt kan det finnas exempel på varor som uppenbart inte är en CBAM-vara men som klassificeras på ett sätt som gör att den omfattas. Det är lurigt, men se över klassificeringen så att importen av varorna till EU blir rätt.  

– Därtill är det viktigt att ha koll på ursprung då vissa länder är undantagna CBAM, Norge exempelvis som är en av Sveriges viktigaste handelspartner. Men det är viktigt att skilja på varans verkliga ursprung och inte bara från var varan senast transporterades ifrån, fyller Hanna i.  

– Ytterligare ett tips är att inkludera fler kollegor i CBAM-arbetet för att kunna hantera frågorna på bästa sätt då det inte är en renodlad tullfråga och därmed inte helt enkelt att ro det i hamn själv. Finns det möjlighet så sätt ihop ett team med kompetens från olika avdelningar såsom kollegor med ansvar inom inköp, tull och skatt samt hållbarhet. Det är ett gemensamt arbete. Ta gärna fram en rutin och bestäm vem som gör vad, fortsätter Anders.   

– Till sist, det viktiga är att rapporteringen blir av. De två första rapporterna kommer det gå att ändra i under en period om det skulle behövas.  

Ett av julledighetens måsten brukar vara det avkopplande nöjet att läsa eller se på de årskrönikor som bjuds. Frågan är dock om 2023 års upplagor kan kallas varken avkopplande eller nöjsamma. Istället gav de mest återblickar om krig, eskalerande brottslighet, sviktande ekonomi, rekordtemperaturer kopplade till klimatförändringarna samt en än mer polariserad politisk debatt. Undantaget var väl egentligen en rad svenska idrottsframgångar.  

Förra året bjöd onekligen på en del mörker och kännbara utmaningar också här i vår region. Samtidigt har vi många styrkor och möjligheter att vända utvecklingen i en mer positiv riktning. Vår östsvenska region med ett brett näringsliv står för en viktig baskraft, regionalt som nationellt. Den 22 januari sänder vi ett webbinarium där vi presenterar vår halvårsrapport över det regionala näringslivets syn på konjunkturen. Antalet svarande är rekordhögt. I svaren utläser vi hur företag verkar lösningsorienterat och fortsatt har stark tro såväl på sina egna verksamheter som regionens konkurrenskraft i stort. 

I oroliga tider blir samlingskraften i Handelskammarens opinionsarbete än viktigare. Kammaren är enligt lag förbunden att verka för främjandet av näringslivet samt företräda era intressen i relation till det offentliga. Under 2024 kommer vi oförtrutet fortsätta göra just detta – med extra fokus på effektivare tillståndsprocesser för att snabba på den gröna omställningen, pålitlig energiförsörjning liksom ett stärkt väg- och järnvägsnät inom och till/från vår region.  

Den 9 juni går Sverige åter vill val, denna gång för att välja våra 21 representanter i Europaparlamentet.  Vi på Handelskammaren ser det som vår skyldighet att upplysa och skapa engagemang kring EU-frågorna. Kunskapen om och vilka möjligheter som unionssamarbetet kan ge det östsvenska näringslivet, behöver höjas. Under valåret ökar förhoppningsvis antalet ackrediterade svenska journalister i Bryssel, vilket tidigare legat under 10 – en siffra att jämföra med över 30 i Washington. 

Se mer: Kolla i vår kalender efter event och utbildningar som passar dig

Ofta målar vi i Sverige upp bilden av EU som ett regleringsmonster, vilket väl ibland har sina orsaker. Men vi får inte glömma i grunden är unionen ett fredsprojekt, sprunget ur frihandel över gränserna. Vi gör klokt i att lära mer och dra fördel av det europeiska samarbetet på de sätt vi kan – det är vår gemensamma och demokratiska uppgift. 

Jämte ovan nämnda frågor kommer företagens ekonomiska situation och villkor fortsatt vara på allas läppar – så även våra. Redan nu finns flera intressanta seminarier upplagda i vår kalender, allt från vad som händer med den svenska kronkursen till krisen inom byggbranschen och villkor för utrikeshandel. Trots utmaningar här och nu, måste vi orka se framåt och arbeta tillsammans. Ökad förståelse och mer samarbete över gränserna tror vi banar vägen.  

Vi ses på Kammaren!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Det blev två fullsatta träffar hos Handelskammaren i både Linköping och Norrköping under torsdagen. Och återigen ställdes frågan: Vårt företag behöver ta tag i det här med AI, men vart ska vi börja? Sara Karlsson och Oscar Spaak menar att det förstås skiljer sig åt i olika verksamheter, men att man gör rätt i att vara så konkret som möjligt i att identifiera värdet och nyttan med användningen av AI.

– I organisationen bör man fråga sig hur man ska använda de nya verktygen. Det kan innebära nya beteenden och nya vanor. Det blir som att du ska trycka på en helt ny knapp i stället för den gamla, säger Oscar Spaak, AI Change Agent på Linköping Science Park.

Sara Karlsson, ansvarig för AI Sweden Öst, delade mig sig av några tre tips till företag som vill använda sig mer av AI.

– Till att börja med gör man rätt i att samla på sig kunskap. Vad är AI? Det behöver finnas engagemang på ledningsnivå och möjlighet till utbildning i alla led i organisationen.

Hon fortsätter:

– Nästa steg är att se vilka behov organisationen har. Hitta flaskhalsarna eller det som skaver. Finns det administration där man kan få hjälp genom AI? Kanske skulle en AI-baserad kundtjänst vara till hjälp? Du kanske kommer fram till att AI inte är svaret i din organisation, utan snarare digitalisering i största allmänhet. Tredje steget är att prioritera. Det finns många verktyg och troligen använder du dig redan av AI om du använder exempelvis Microsofts produkter.

Vad händer under 2024?

I nuläget finns det många verktyg för text och bild. Enligt Oscar Spaak är nästa steg utveckling av rörligt innehåll.

– Man pratar mycket om multimodal AI. Till exempel så ger du AI en bild av en chokladkaka som svarar dig hur många kalorier det är i den och om du bör äta den och så vidare. Verktyg som kan hantera och producera alltifrån text och bild till video och Excel-dokument.

Han fortsätter:

– Men den enkla spaningen framåt är att AI integreras alltmer i verktygen vi redan har. Det blir mer lättillgängligt. Något som i dag är krångligt för gemene man kommer finnas i vanliga tjänster.

Mer om AI: Den 26 januari besöker AI-forskaren och AI-kommissionens ledamot Fredrik Heintz Handelskammaren

Oscar gav åhörarna en bild för att visa hur snabbt utvecklingen av AI-genererade bilder gått på ett år.

– Folk känner av den snabba förändringen. Det tog många år innan man skapat ett värde av fax eller e-post. Med utvecklingen av AI tar det bara månader vilket kan göra det svårt att hänga med som organisation, säger Oscar.

Sara tillägger:

– Det finns inget facit för hur du och ditt företag ska göra. Man får göra en avvägning. Som företag ska du exempelvis bibehålla lönsamhet, men samtidigt våga utveckla och dessutom bibehålla nöjda kunder.

Många dröjde sig kvar efter föreläsningarna i Linköping och Norrköping för att ställa frågor till Oskar och Sara men även för att diskutera med andra medlemsföretag.

Vill du veta mer om AI Sweden? Läs mer här:
https://www.ai.se/sv

En vision för vår region var temat för Spaning Special på Kammarforum i under årets första decemberdag. Handelskammarens vd Simon Helmér och näringspolitiska chef Maria Björk Hummelgren inledde luncheventet med att konstatera att mycket i vår omvärld just nu är ganska mörkt:

Sverige har lägst tillväxt i EU och den svenska kronan har sett starkare dagar. Bilden av vårt land skadas av ökad otrygghet kopplad till utbredd organiserad brottslighet och samhällspolarisering. Såväl privat som offentliga verksamheter kämpar med ekonomiska bekymmer. Dessutom pågår två förfärande krig i Mellanöstern och i Ukraina, och vi ser få tecken på eldupphör.

I tider som dessa är det lätt att sänka blicken och titta neråt, inåt. Dra ner på det framåtsyftande och fokusera på det nödvändigaste inom sin egen närhet.

– Vi på Handelskammaren menar att vi måste försöka hålla två saker i huvudet samtidigt, både lösningar för dagens utmaningar men också höja blicken över nästa budget eller mandatperiod. Utan en utstakad väg framåt – vart är vi då på väg? sa Maria Björk Hummelgren.

Brist på långsiktighet och framförhållning bär en stor del av skulden för de problem vi ser idag.

– Som regional näringslivsaktör vill vi vara en positiv kraft som bidrar till en framåtlutad position för vår östsvenska region. I den andan har vi bjudit in till Spaning Special: Vision för vår region, sa Simon Helmér.

Många går uppenbarligen i samma tankar, för eventet blev snabbt fullsatt. Över 80 personer fick lyssna till fyra spaningar om vår regions framtid utifrån olika perspektiv.

– Hur modern tids främsta infrastrukturprojekt som landar i vår region kommer gynna oss, om vi bara tar vara på möjligheterna, spanade Maria Karlsson, chef för fastighetsförädling på Explore Skavsta – flygplatsen med ett stationsläge på Ostlänken och fortsatte:

– Vi behöver kunskapshöja kring men också förbereda oss för att ta emot denna århundradets tillväxtchans, som också är ett ypperligt prov på hur regional samverkan och tillförsikt ger resultat.

”Kaxigare och visa upp våra Oscarstayetter”

Regionens näst största privata arbetsgivare Siemens Energy, över 80 nationaliteter verksamma, finns i Finspång mycket på grund av närheten till Norrköpings hamn. Bolagets hållbarhetschef Åsa Lyckström spanade:

– Hur kommer framtidens energisystem se ut och vilka åtgärder gör vi för att lösa utmaningen, som hänger så tätt samma med hur vi elektrifierar vårt samhälle och räddar klimatet?

För att klara framtidens behov måste vi se utbildning som ett lärande genom hela livet och därmed skapa vår kompetenskraft.

– Vi behöver bli kaxigare och visa upp såväl våra Oscarstayetter som den världsledande forskning bland annat inom AI som sker i vår region, uppmanade Martin Rantzer, prefekt och Campusråd i Norrköping för Linköpings universitet.

Vikten av samverkan över gränserna

Avslutningsvis sammanfattade Handelskammarens ordförande Johan Palsgård, med lång erfarenhet inom utrikesdepartementet och diplomati, läget i världen. Splittring och söndringen ökar, men insikter om att samverkan på internationellt och regionalt plan kommer:

– Det är den enda vägen framåt och där kan Handelskammaren spela en viktig roll som plattform för avgörande samtal.

Vilket gav en bra övergång till Spaningens efterföljande mingel där kontakter knöts och tankar utbyttes. Precis som var syftet – liksom att gå in i adventshelgen med känslan av framtidstro för vår region.

Att jämställda styrelser är en högaktuell fråga kunde vi se i medierapporteringen kring rapportsläppet förra veckan.

Läs mer: Ta del av årets rapport och ladda ner här

Bildspel: Se bilderna från rapportsläppet i Visby, Norrköping och Linköping

100-listans projektledare Jonna Hedlund intervjuades bland annat i SVT Öst och Sörmland, P4 Öst och Sörmland, Corren, Hela Gotland och Södermanlands Nyheter. P4 Öst sände live från rapportsläppet i både Linköping och Norrköping. Nedan kan du ta del av bevakningen (externa länkar).

Corren: Stor rapport: Så stor andel kvinnor sitter i östgötska styrelserna

SVT Nyheter Öst samt SVT Nyheter Sörmland: Jämställdheten i bolagsstyrelser står och stampar

Folkbladet: Långsamt framåt vad gäller kvinnor i bolagsstyrelser

SR P4 Sörmland: Ojämnt i styrelserummen – tre av fyra är män

Hela Gotland: Gotland i topp när det gäller jämställda styrelser

SN: Få kvinnor i bolagsstyrelser – men här är goda exempel

SN: Ledare: Bolaget är bäst när det är jämställt

SR P4 Östergötland: Live från 48 och 72 minuter i in programmet