Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Lunch med kammaren
Förmingel till Å-minglet
Å-minglet
Bright East - Sommarmingel på M/S Kind
Studiebesök med Skeppningsnätverket på Linköping City Airport
Ebba Busch besökte Linköping
Politikerbesök i maj
Varför äger och driver så få kvinnor företag?
ESIC-lunch i Linköping
Vi har under våren gjort en rad aktiviteter rörande EU-valet genom att bjuda in både politiker och experter för att diskutera viktiga frågor som påverkar regionens företag.
Snabbfakta om EU: Friska upp dina kunskaper om Europeiska unionen här.
Nyligen besökte Europaparlamentariker Arba Kokalari (M) Handelskammaren för att dela med sig av sina insikter om AI och framtidens teknik. Medlemsföretagen fick en djupdykning i hur EU kan reglera och samtidigt skydda medborgare i en alltmer digitaliserad värld. Dagen avslutades med en fascinerande 3D-visning på Visualiseringscenter C, ledd av prefekt Martin Rantzer och professor Anders Ynnerman från Campus Norrköping, Linköpings Universitet.
Energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) var också på plats hos oss för att diskutera innovation, konkurrenskraft och EU:s roll för Sveriges framtid. Vi valde att lägga besöket på Linköping Science Park, som firade 40 år dagen till ära, där hon mötte ledamöter i studentstyrelsen och besökte vår medlem Ericsson. Besöket bevakades av både SVT Nyheter och P4 Östergötland. Vi fick också en pratstund med statsrådet:
Anna Maria Corazza Bildt (L), som är en erfaren europaparlamentariker, siktar på comeback i Bryssel och betonade vikten av att Sverige omfamnar sitt medlemskap i EU för att främja fred, säkerhet och frihandel. Europaparlamentariker Jörgen Warborn (M) deltog i ett frukostmöte på Handelskammaren, där han pratade om EU:s betydelse för näringslivet. Han fick tre snabba frågor av oss. Se svaren nedan:
Med flera välbesökta evenemang och engagerade deltagare, vill vi på Östsvenska Handelskammaren visa att EU-frågor är av stor vikt för regionens framtid.
Från och med den 1 juni 2024 kommer Saudiarabien att acceptera ATA Carnets för temporär införsel av varor till utställningar, mässor och liknande evenemang. Kort därefter, den 15 juli 2024, följer Filippinerna efter med en ännu bredare tillämpning av ATA Carnet-systemet, som kommer att omfatta utställningar, professionell utrustning, kommersiella varuprover, varor för tillverkningsoperationer, utbildnings- och kulturella syften samt sportevenemang och humanitära insatser.
– Det är glädjande att det tillkommer nya carnetländer vilket underlättar resandet för våra företag som ska ut i världen med sin yrkesutrustning eller för att visa upp sina produkter på mässa. ATA-carnet gör det snabbt och enkelt att passera tullgränser, säger Anneli Forsman, projektledare Handelsdokument på Östsvenska Handelskammaren.
Ansök om ATA-carnet direkt på vår hemsida
Nyligen blev Peru senaste tillskottet den 30 april 2024 som i och med det är det tredje landet i Latinamerika, efter Chile och Mexiko, att acceptera ATA Carnet för temporär införsel av varor.
Med dessa nya medlemsländer är ATA Carnet-förfarandet nu operativt i 81 länder och tullområden globalt. ATA-carneten, som beskrivs som ett ”pass för varor”, är ett internationellt tulldokument som sedan 1963 har möjliggjort tull- och skattefri tillfällig införsel av varor i upp till ett år. Detta system underlättar för företag att delta i internationella mässor och transportera yrkesutrustning över gränserna utan krånglig tullhantering.
Genom att välkomna Saudiarabien och Filippinerna som en del av ATA Carnet International Guaranteeing Chain (ATA Chain), markerar ICC World Chambers Federation ytterligare ett steg framåt för global handel.
För mer information om ATA Carnet och hur det kan gynna ditt företag, besök vår webbplats eller ansök direkt via TradePort, vårt nya system för ansökan och uppföljning av ATA-carnet.
Handelskammarens skeppningsnätverk samlades under förra veckan för att fördjupa sina kunskaper inom infrastruktur. Dagen inleddes med en presentation av Charlotta Elliot, projektledare ESIC, Östsvenska Handelskammaren, som belyste infrastrukturens betydelse regionalt, nationellt och internationellt. Efteråt följde ett studiebesök på Linköping City Airport för att få en närmare inblick i flygplatsens verksamhet och dess betydelse för näringslivet i regionen.
Emma Meijer tillsammans med Anneli Forsman från Handelskammaren är ansvariga för nätverket och berättar mer om dagens aktiviteter:
– Temat för dagen har varit infrastruktur och kombinationen av Charlottas dragning och studiebesöket på flygplatsen tror vi ger en bra helhetsbild på vad vår region har ett erbjuda ur ett affärsperspektiv, säger Emma.
Camilla Lejon, vd på Linköping City Airport, tog emot nätverket och berättade om flygplatsens senaste satsningar och vad den betyder för företagen i regionen:
– Det som är vår största nyhet är att vi nu har trafik till Helsingfors. Det är inte så ofta det blir nya linjer så det är vi jätteglada för. Det betyder att man på ett snabbt och smidigt sätt kan besöka kunder, underleverantörer och fabriker runt om i världen. Du kommer var som helst i världen med en mellanlandning i Schiphol utan att behöva åka till Stockholm eller Landvetter.
Lejon betonade också flygplatsens nära samarbete med näringslivet i regionen.
– Vi vet att vi har en oerhört lojal resenärsgrupp ifrån de regionala företagen och de är väldigt engagerade i flygplatsen och verksamheten så vi jobbar väldigt nära näringslivet. Det tycker jag är viktigt för vi ska erbjuda det som man eftersöker och inte sitta här och hitta på saker på egen hand.
Marie-Louise Rask, inköpare och avtalsansvarig på Swed Handling AB samt deltagare i skeppningsnätverket, delade med sig av sina intryck av besöket i slutet av dagen:
– Jag tycker det har varit en jätteintressant och jättebra dag. Jag visste inte att det är väldigt mycket affärsresenärer som flyger ifrån Linköping. Tänk att man kan åka till så många platser i världen härifrån via Schiphol! Det hade jag inte riktigt hade koll på. En stor eloge till Camilla Lejon som tog emot oss i nätverket idag.
Om Linköping City Airport
Linköping City Airport är ett dotterbolag till Linköpings Stadshus AB och ägs av Linköpings Kommun. På Linköping City Airport arbetar drygt femtio personer med att underhålla och vidareutveckla flygplatsen samt serva de 145 000 passagerare som reser årligen. Terminalbyggnaden omfattar 2 500 kvm med två gater som kan ta ca 250 personer. Landningsbanan är 2133 meter lång, 45 meter bred. Idag erbjuder flygplatsen upp till 3 dagliga avgångar till Amsterdam. Linköping City Airport är utsedd till beredskapsflygplats vilket innebär att man med en timmes förvarning kan öppna upp dygnet runt för att ta emot nyttotrafik såsom ambulansflyg.
Platsen för besöket var Linköping Science Park, som just den här dagen firade sitt 40-årsjubileum. Den 15 maj 1984 var dåvarande statsminister Olof Palme (S) på plats vid invigningen. Fyra decennier senare stod närings- och energiminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) på Teknikringen 10 i Linköping. Hon kunde konstatera att parken, med cirka 400 företag och nära koppling till LiU, är ett tech-mecka av rang.
Statsrådet var inbjuden av Östsvenska Handelskammaren och fick träffa ledamöter från Linköping Science Parks studentstyrelse samt göra ett besök hos Handelskammarens medlem Ericsson.
Maria Björk Hummelgren fick en pratstund med energi- och näringsministern, som talade varmt om regeringens satsningar för att främja innovation och förenkla regelverk för svenska företag.
– Det är otroligt inspirerande att vara här och se vad som kan hända när rätt förutsättningar ges för att människor ska kunna förverkliga sina idéer. Vi behöver våga prioritera mycket mer strategiskt när det kommer till innovationsfrågor, säger Ebba Busch och förklarar att regeringen nu arbetar med en ny forsknings- och innovationsproposition som för första gången tydligt inkluderar innovation.
I klippet nedan kan du se hela intervjun där Ebba Busch dessutom berättar om:
- Förenklade tillståndsprocesser: ”Beskedet är att regelbördan ska ned. Punkt.”
- Kompetensförsörjning: ”Måste våga prioritera ingenjörs- och yrkesutbildningar där vi vet att vi har framtidens marknader”
- Varför det är extra viktigt att man som företagare ska engagera sig i EU-valet
- Kristdemokraternas viktigaste fråga i EU-valet
Se fler bilder från besöket i Linköping:
Det framgår tydligt i Sveriges nya utrikeshandelsstrategi, vilken Johan Forssell talade om när han besökte Östsvenska Handelskammarens årsmöte på LINK Business Center och mötte en fullsatt sal av engagerade medlemmar.
Sammanfattningsvis har strategin tre övergripande mål, konkluderade statsrådet.
- Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och förutsättningar för handel, investeringar och innovation förbättras
- Svenska företag ska öka sin export och närvaro på internationella marknader
- Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas
Häri vilar också synen på svenskt bistånd, vilket användas med tanke på ovanstående.
– Jag har inte träffat ett enda lands ledare som bara vill ha mer bistånd. Däremot vill man se ökad handel och tillväxt och det ska förstås svenska företag kunna dra nytta av, menade Forssell.
Årsmötet blev avslutningen på en heldag för bistånds- och utrikeshandelsministern i vår region. På vägen från huvudstaden blev det ett stopp i Finspång och Siemens Energy, och sedan ett på Saab – förstås två centrala bolag för en minister med ansvar för svenska exportförutsättningar att ha koll på. Statsrådets leende från cockpit går inte att ta miste på!
Läs mer: Så hjälper vi våra medlemmar med internationella affärer
Att sedan fullfölja besöket med att tala vid Handelskammarens årsmöte och ett 80-tal medlemsbolag, blev den ultimata avrundningen. Internationell handel och näringslivets villkor är hjärtat i Handelskammarens verksamhet, vilket gör Johan Forssell till ”vår minister”. Det är svårt att underskatta värdet i att han träffar er, företagen som verkar här men skapar arbetstillfällen och mervärde i vår region och vidare ut i världen. Och därmed bidrar till bilden av Sverige.
Debattartikeln har publicerats i NT, Hela Gotland och Folkbladet.
Sverige är inte samma land som det en gång var. En osäkrare och alltmer polariserad omvärld har starkt inflytande på vårt land, inte minst gällande krav på höjd svensk försvarsförmåga. Vem trodde vid ingången av decenniet att Sverige 2024 skulle vara en del av försvarsalliansen Nato? Det är i denna kontext som dagens och morgondagens investeringar måste ses och prioriteras. Det gäller även infrastrukturen.
I en nyligen genomförd intervju i Sveriges Radio påtalade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Sverige måste investera mer i militär- och civil infrastruktur som vägar och järnvägar, för att nå upp till Natos krav på bland annat transporter i västöstlig riktning. Infrastrukturen har länge varit förfördelad i svenska regeringsbudgetar.
Samtidigt som underhållet av befintliga vägar och järnvägar åsidosatts har behoven av ny, modern infrastruktur för ökade gods- och persontransporter ökat. Våra nordiska grannar och övriga EU rustar, medan Sverige riskerar hamna på efterkälken och – vad än värre är – bli den svagaste länken i en annars stark hoplänkad europeisk transportkedja.
Trafikverkets inriktningsunderlag för svensk infrastrukturplanering 2026 – 2037 har nyligen varit ute på remiss. I vårt svar har Östsvenska Handelskammaren påtalat att Trafikverkets ensidiga fokus på underhåll, kopplat till regeringens snäva ekonomiska ramar, inte räcker för att hålla Sverige konkurrenskraftigt och säkert.
Det är bra att myndigheten handskas varsamt med skattepengar. Tuffa prioriteringar och innovativa lösningar för att få ut det mesta av tilldelade medel är en hygienfaktor. Men svensk infrastruktur befinner sig i ett mycket kritiskt skede. Lovord om tuffa prioriteringar väger lätt i ett läge om Sverige står inför avgörande utländska investeringar, klimatkatastrof eller krig.
Ska Sverige utvecklas tillväxtinriktat, hållbart och säkert krävs ett robust infrastruktursystem som bygger samman hela Sverige och Europa. Då behövs högre ambitioner än de som nu presenterats. Förutom att skärpa kostnadskontrollen samt höja anslagen till infrastrukturen nationellt, måste politiken börja titta på andra möjligheter för finansiering via lån eller privata lösningar.
I vårt remissvar till Trafikverket, liksom i möte med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), har Handelskammaren framfört ovan resonemang. Liksom det att i vår östsvenska region finns ett antal kritiska infrastruktursatsningar med nationell och till och med internationell bäring, vilka måste framtidssäkras och genomföras enligt tidplan:
- Ostlänken
- Förbifart Söderköping, E22
- Anslutande infrastruktur till intermodala noder såsom Norrköpings och Oxelösunds Hamn
- Färjetrafiken till och från Gotland
- Flygplatserna som del i ett sammanhängande transportsystem
Slutligen anser vi att det saknas en nationell vision för svensk infrastruktur. Det krävs en långsiktig strategi för att möta klimathot, säkerhetshot och hot om stagnerad tillväxt. Effektivare myndighetsutövning är välkommet, men det behövs också en tydligare politisk vilja och kraftansträngning för Sveriges väg framåt.
Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur Östsvenska Handelskammaren
Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR INFRASTRUKTURPLANERINGEN FÖR PERIODEN 2026 – 2037
Tack för inbjudan. Jag heter Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren som har 850 medlemsföretag med cirka 50 000 medarbetare i Östergötland, Sörmland och Gotland.
Inledningsvis saknar vi en tydlig vision och målbild för svensk infrastruktur. Vi behöver ett infrastruktursystem som stöder näringslivets tillväxt och konkurrenskraft, ett system som knyter ihop hela Sverige.
Vidare kräver näringslivet pålitliga planeringsförutsättningar för sina investeringar – betydligt långsiktigare än de tre år som Trafikverket föreslår. När stora projekt i nationell plan plockas bort eller skjuts på framtiden, medför det osäkerhet och minskat förtroende samt ökade kostnader och utebliven samhällsnytta. Breda, partipolitiskt överskridande överenskommelser som håller över mandatperioder borde vara en hygienfaktor.
Östsvenska Handelskammaren anser det klokt att prioritera upp underhållet av befintlig infrastruktur, utnyttja avsatta medel till fullo och samverka bättre med såväl näringslivet som myndigheter gällande planeringen av underhållet.
Med det sagt måste Sverige investera i ny infrastruktur. Prioriteringar krävs alltid, men svensk infrastruktur befinner sig i ett kritiskt skede och när Europa rustar får vi inte hamna på efterkälken. Anslaget till nationell plan måste ökas med minst 20 procent samtidigt som kostnadskontrollen skärps. Sverige måste klara att både underhålla och nyinvestera. Öppna upp dialogen kring alternativ finansiering!
Staten måste ta ett helhetsansvar för anslutande infrastruktur till intermodala noder. Våra vägar och spår mellan samhällsbärande företag och godsnoder, som våra hamnar, måste vara långsiktigt anpassade för att hantera stora och tunga transporter. Regeringen bör därför uppdra åt Trafikverket att tydligare koppla utbyggnaden och underhållet till industrins behov idag och imorgon. Flaskhalsarna måste kartläggas och åtgärdas!
Handelskammaren saknar flygets roll i beskrivningen av det svenska transportsystemet. Ett exempel från vår region är Skavsta flygplats som inte bara är en beredskapsflygplats, utan också ett kommande stationsläge på Ostlänken – Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid och början på de nödvändiga kapacitetsförstärkningarna mellan Sverige och kontinenten.
Med det sagt vill jag avslutningsvis från Östsvenska Handelskammarens sida, ändå peka på några specifika satsningar som är centrala för landets konkurrenskraft och säkerhet:
- Pålitlig framkomlighet för gods till och från Oxelösunds och Norrköpings hamnar
- Förbifart Söderköping vid Europaväg 22 – en pulsåder för södra Sveriges näringsliv
- Färjetrafiken till och från Gotland
- En framtidssäkrad Ostlänken
Läs hela remissvaret här.
Foto på Andreas Carlson: Kristian Pohl/Regeringskansliet
– Det känns bra att känna både förtroende och ansvar för den fina och framåtlutade verksamhet som Handelskammaren, alla kolleger och medlemmar står för, säger Maria.
Det är inte första gången Östsvenska Handelskammaren har en vice vd och för Marias del innebär det inga större skillnader från hennes uppdrag som näringspolitisk chef.
– Jag har kvar mina åtaganden och titeln näringspolitisk chef, opinionsbildning och att driva det regionala näringslivets viktigaste frågor är det jag brinner mest för. I och med att vi syns mer växer också de externa uppdragen och då passar det bra med en mer extern titel.
Östsvenska Handelskammarens vd Simon Helmér kommer fortsatt att ha samma ansvar för verksamheten men där han och Maria kommer att dela på fler externa uppdrag.
– Att Maria kliver in som vice vd är ett naturligt steg som jag har funderat på länge. Under hennes drygt fem år på Handelskammaren har hon varit en mycket profilerad och omtyckt person med stort förtroende både hos våra medlemsföretag, inom det offentliga och i kontakt med media, säger Simon.