I förra veckan gjorde en delegation från East Sweden fjorton studiebesök på fem dagar i Silicon Valley och San Francisco. Här har idéer och resurser funnits jämsides sedan paret Stanford grundade ett av världens främsta universitet. Silicon Valley är idag en kokande smältdegel för akademin, talangerna, kapitalet, entreprenörskapet och vinnarkulturen. Gruppen fick värdefulla insikter om innovationsmiljöer, ekosystem, startup-kultur, mindset och teknikutveckling, var och en underlag för en egen krönika.

Men det är ett annat perspektiv som hänger kvar i mig.

Med flest unicorns* per capita spottar man ur sig nya företag och modeord. Och framtidsbilder. Tankegodset från Silicon Valley påverkar i mångt och mycket hur resten av världen ser på framtiden. Data är det nya guldet, ”user experience” den nya religionen. Självkörande bilar är redan gårdagens nyheter, snackisen nu är hur vi ska stöpa om världen när vi istället kan färdas i autonoma drönare. Eller hur sjukvården kan disrupteras när tekniken tillåter oss att ha ständig kontroll på kroppen genom toaletter som tar egna prover och kylskåp som är individanpassade dietister. Livslängden förväntas öka när fler delar av människokroppen kan repareras, 3d-printas eller helt stoppas från att gå sönder.

Alla saker som kan kopplas upp, kommer att kopplas upp. Alla arbetsuppgifter som vi kan lära en robot att göra, kommer en robot att göra. AI-profeten Ray Kurtsweil spår att datorer blir smartare än oss människor år 2029. Vi fick se en robot som byggde lego lika bra som en 6-åring. När en robot lärt sig bygga lego, kan den färdigheten blixtsnabbt överföras till alla andra robotar. Kommer halva världen att vara arbetslös redan inom några årtionden? Livet så som vi känner det förändras i rekordtakt när människa och maskin smälter samman.

Stora mängder kapital från världens olika hörn finansierar just nu IT-racet mot framtiden. Du måste äska stora summor för att bli tagen på allvar i Silicon Valley och visa tillväxtkurvor som liknar hockeyklubbor. Får du investerarnas öra kan du få mer pengar än vad du kan hantera, vilket en ung men erfaren riskkapitalist vittnade om. Att resa för mycket kapital kan var lika svårt som att inte resa några. Pengarna hamnar på kontot fortare än vad man tror, förväntningarna ökar i samma takt. Vinster och skalbarhet står i centrum.

Teknikutvecklingen ger exceptionella vinnare. Men det finns också exceptionella förlorare. Ökande inkomstklyftor i världen kan delvis förklaras av den teknologiska revolution som vi genomgår. Amin Toufani, chefsekonom vid Singularity University, menar att världen kanske kommer att delas upp i två halvor. De som har tillgång till teknologi för att öka sin livslängd, och de som inte har det och vars familjer då får en oöverkomlig nackdel.

Silicon Valley, som egentligen är ett samlingsnamn för flera städer söder om San Francisco, har en mysig småstadskänsla trots att husen kostar en förmögenhet. En förflyttning till mångmiljonstaden San Francisco ger inte billigare boende, men en kontrasterande bild av livet i världens främsta tech-centrum. Här är dagens redan djupa inkomstklyftor brutalt tydliga. Jag satte mig på Union Square, omringad av skyskrapor men också av människor i stort utanförskap.

Resan lämnar en känsla av enorma kontraster. Högavlönad personal på Google bor i husvagnar utanför campus för att det inte har råd att köpa ett hus. Många hus står samtidigt tomma, uppköpta av miljardärer från andra delar av världen, ofta kineser. Hemlösa människor som i vissa fall haft vanliga liv men sedan blivit offer för det obefintliga skyddsnätet. Den oblyga hängivenheten till att i första hand tjäna mycket pengar. Den i svenska mått mätt knappt kännbara medvetenheten om klimatutmaningarna.

I västvärlden har Silicon Valley i mångt och mycket monopol på att forma bilderna av framtiden. Den fråga som hänger kvar i mig, som gror, är hur väl de framtidsbilderna tjänar oss människor på längre sikt? Finns det en risk att tech-meckat Silicon Valley i sin entusiastiska jakt på vinst leder oss delvis fel? Att de inte i tillräcklig utsträckning tar ansvar för en hållbar utveckling?

En motreaktion är på gång, frammanad av yngre generationer i USA. Det hörs till och med röster inifrån Silicon Valley som låter långt ifrån det genomkommersiella USA vi är vana vid. Det finns framtidstro men också en genuin oro för vad som händer när tekniken kommit så långt att hälften av oss är arbetslösa. Det finns en oro för vilka krafter som ska vinna när det mänskliga livet transformeras till nästa nivå.

Silicon Valley är hisnande, stort, otåligt och snabbt. Jag vände hem inspirerad och med perspektiv utifrån på vårt land och vår region. Men jag vände också hem med en känsla av att det svenska systemet, de svenska värderingarna, i hög och fräsch utsträckning balanserar både kommersialisering och hållbarhet på ett fantastiskt sätt. Jag vände hem med känslan av att den svenska paradvärderingen ”lagom är bäst”, strikes again.

*En startup som växer till ett värde av en miljard USD.

[skribent medarbetare=”Johanna Palmér”]

Kina är det land som bygger överlägset mest höghastighetsjärnväg och redan idag finns 64% av världens höghastighetsjärnväg i just Kina – ett land med enorm tillväxt. Men vilka tillväxteffekter kan höghastighetsjärnvägen innebära för oss i Sverige? Och vad kommer den betyda för den regionala utvecklingen? Idag släppte vi, tillsammans med Regionförbundet Sörmland, Region Östergötland och Linköpings universitet, en rapport där man undersökt andra länders motsvarande investeringar och vad det har gjort för den regionala utvecklingen.

Forskarna Brita Hermelin och Sara Gustafsson från Linköpings universitet har genomfört denna forskningsöversikt som presenterades.

Resultat

Rapporten resulterar i en diskussion kring ett antal områden som behöver vara i fokus för att uppnå största möjliga nytta av satsningen. Nedan ser du vilka.

Regional samverkan
Att skapa nya och vårda existerande regionala samarbeten som kan garantera gemensam regional planering och regionala insatser.

Exempel:
– Nyköping-Östgötalänken AB,  (ostlanken.se)
– East sweden Infra Cluster (esic.se)

Policy och planering
Säkra kompetensförsörjningen under utbyggnaden, så att den även långsiktigt kan bidra till en god struktur på den regionala arbetsmarknaden och fler sysselsatta.

Att skapa samarbeten och gemensamma strategier, t.ex. ifråga om stadsutveckling och bostadsbyggande, för att få en utveckling i regionen som håller samman.

Att skapa samarbeten och gemensamma strategier för resor och kollektivtrafik som förstärker höghastighetsjärnvägens bidrag till hållbar regional utveckling.

Sprida kunskap och kännedom om kraven på hållbarhet som kommer att ställas vid byggnationen och hur dessa krav bidrar till Sveriges arbete för att uppnå målen i Agenda 2030.

Exempel:
– Kompetensplattformen i Östergötland (regionostergotland.se)
– Gemensam översiktsplan Norrköping-Linköping,  (linkoping.se, norrkoping.se)
– Regionala utvecklingsstragegin (regionostergotland.se)
– En bättre sits (malarradet.se)
– Cleantech Östergötland (cleantechostergotland.se)
– Klimatklivet (lansstyrelsen.se)

Läs hela rapporten här.

Bilder från rapportsläppet

Det här jobbet är för dig som kan få det torra och trista till något roligt och intressant.
Som kan förstå det svåra. Och förmedla det enkelt.

Det här jobbet är för dig som tror att vi tillsammans kan skapa Sveriges mest spännande tillväxtregion.

Men främst är det här jobbet för dig som har driv, hjärta och skärpa.
Och som vill jobba med underbara kollegor.   

Sök vår tjänst som Ansvarig för tillväxt och analys.

>> Läs mer här

MyGizmo blev ESIC:s medlem 500 och vi firade med att bjuda på tårta. ESIC:s Charlotta Elliot på foto med MyGizmo.

Bengt Sand (fd Andersson) växte upp i den lilla orten Hallstahammar i Västmanland och flyttade till Östergötland och Linköping för att bli ingenjör. Från att ha drivit en hudvårdsklinik, via ett antal IT-bolag driver han nu 30 år senare det framgångsrika IT-konsultbolaget Hire Quality. Vi har träffat Bengt för att prata om framgång, IT-krasch och hur framtiden ser ut samt om lite hudvård.

Vi har bestämt träff på deras kontor. Spårvagnar och bussar korsar varandra om vartannat. Jag står utanför entrén vid Söder Tull. En stor flagga, där jag kan läsa Hire Quality, hänger ut från fasaden och bekräftar för mig att jag hittat rätt. Jag ringer på men ingen hinner svara innan någon bakom mig säger ”hej”. Det är Bengt som kommit tillbaks efter en lunch på stan.

– Hej, välkommen till Hire Quality!

Bengt visar mig in och vi tar direkt en rundvandring i lokalerna. Det är inte många på plats. De flesta är ute på uppdrag eller säljer in fler konsulter skrattar Bengt. Vi slår oss ner på hans kontor och jag bjuds på en kopp kaffe.

Bengt är idag 60 år och har bott i Norrköping sen 1983. Och det var för att studera han kom till Östergötland.

– Jag flyttade till Linköping för att plugga till civilingenjör inom data. Jag visste inte exakt vad jag ville göra, men jag ville programmera och jobba med IT.

Att Bengt flyttade till Norrköping berodde på att han startade en hudvårdsklinik där.

– Haha, ja. Men det var mest för min dåvarande flickväns skull. Men det var en intressant period. Samtidigt som jag hade ströjobb inom IT så kunde jag få rycka in och raka benen på någon, skrattar Bengt.

Efter ett tag blev det dock IT på heltid. Via Cap Gemini (idag Sogeti) hade han konsultuppdrag på Gränges i Finspång, Billerud och Saab.

– Mina arbetsuppgifter var att digitalisera order,lager och faktureringssystem, material och produktionsstyrningssystem och dokumenthanteringssystem.

Ville starta eget
Han hade under några år närt en dröm om att driva eget och 1996 klev han av sitt uppdrag och efter samtal med några gymnasiekompisar blev drömmen om ett eget företag verklighet.

– Mina kompisar hade startat PM-data i Västerås och ville nå ut i landet. Så jag startade PM Data Östergötland.

Det gick bra men Bengt ville mer. 1997 startade han Information Highway i Östergötland efter att PM Data köpts upp av Information Highway. På kort tid växte bolaget till 50 anställda med kunder som Saab, Siemens och olika statliga verk. Med fokus på affärsstrategi och digital infrastruktur blev företaget en framgångssaga. En framgångssaga som gjorde att de år 2000 var drygt 2000 medarbetare i hela företaget.

– Jag var då chef för 50 anställda i Östergötland. Det gick bra för oss – vi köpte upp flera företag. Men så här i efterhand kan man konstatera att allting gick lite för fort. Sen kom IT-kraschen. Och den vet alla resultatet av.

[quote]Du vinner en del. Men förlorar desto mer.[/quote]

Så nu var Bengt på ruta ett igen. Tillsammans med några vänner startade han ett investmentbolag där han investerade det kapital han byggt upp genom åren. Men att driva investmentbolag var svårt.

– Du vinner en del. Men förlorar desto mer, skrattar Bengt.

Under några år arbetade Bengt med att hyra ut sig själv som IT-konsult men 2009 kände han att det var dags att satsa igen. Där och då lades grunden till det som idag är Hire Quality. Grunden var Hire IT – ett IT-konsultbolag där han hyrde ut sig själv och andra konsulter. Han tog fram en egenutvecklad rekryteringsprogramvara för att kunna matcha IT-kompetens med kundernas efterfrågan.

– Egentligen var det ganska lätt – det gick bra från början. Jag hade nu lång erfarenhet och mina kontakter från tidigare företag var kvar. Företag som  Saab, Siemens, Billerud och de statliga verken i Norrköping har hela tiden  varit en bas för vår verksamhet.

Man använder också en affärsmodell för konsulterna där varje konsult har ett eget aktiebolag. Konsulterna betalar in en viss procent av konsultarvodet till Hire Quality, resten får de behålla själva.

– Det är skillnaden mot traditionella IT-konsultbolag. Där får konsultbolaget hela arvodet och sen får konsulten en lön. På det här viset så tjänar konsulterna mer.

För att fortsätta att utvecklas och kunna växa tog Bengt in en extern VD, Daniel Sonebrand.

– Vi ville växa och behövde få in ny kraft och där har Daniel varit väldigt betydelsefull.

Från 12 till 53 miljoner
Företaget har de senaste tre åren vuxit från en omsättning på 12 miljoner till 53 och har idag 50 IT-konsulter på olika uppdrag. Dessutom har man startat ett managementbolag Hire Quality Strategy med 10 konsulter där Jerker Ekermann rekryterats som VD. Idag är Bengt styrelseordförande och Daniel är VD för hela företaget.

– Det passar mig perfekt. Daniel har makten att bestämma och driva företaget i den riktning han vill. Jag kan agera rådgivare och har förmånen att jobba så mycket eller så lite jag vill och med de uppdragen jag tycker känns spännande.

På frågan om Bengt känner sig ”klar” med Hire Quality och om vi kommer få se något nytt företag från Bengt skrattar han.

– Klart jag har idéer. Men det här passar mig perfekt och det är fantastiskt roligt att få vara med och utveckla Hire Quality. Vi ser att vi utmanar de stora IT-konsultbolagen och är deras största hot. Sen finns en del av idéerna kvar från investment-tiden, så man vet aldrig, avslutar Bengt.

Bengt Sand (fd. Andersson)
Bor: Lägenhet i Norrköping
Familj: Fru och tre barn
Intressen: Spela golf, schack, resor och umgås med familjen
Övrigt: Aktiv i den lokala politiken och är vice ordförande för Rådhus AB som äger och hanterar de kommunala bolagen i Norrköping.

En 55 årig Vingåkerstjej som numer bor utanför Nyköping och driver egen konsultverksamhet. Det är Harriet Nilsson. Och hon är ny ambassadör för 100-listan i Södermanland.

Hon föddes in som yngst i en syskonskara på fem. Året är 1963 och platsen Vingåker, i västra Sörmland. Med en politiskt engagerad pappa och en ideellt driven mamma växte hon upp i en trygg tillvaro. Men också i en tillvaro som präglades av driv. Något som förstärktes av att vara yngsta syskonet.

– Jag kunde ju inte vara ”sämre” än mina storasyskon, skrattar Harriet. Att vara yngst har både sina för- och nackdelar men det har gjort mig till en utpräglad tävlingsmänniska – något jag haft nytta av i hela mitt liv.

Uppväxten bestod av idrott och gymnastik. I mängder. Och det gjorde även första jobbet.

– Direkt efter gymnasiet började jag arbeta som idrottslärare och senare även som specialidrottsinstruktör på idrottsgymnasiet med inriktning Rytmisk Gymnastik. Där la jag grunden för min yrkeskarriär.

Idrotten fortsatte att prägla Harriets liv, som under åren fanns med då hon arbetade som ansvarig i Sportkonsultfirma och sedan startade eget företag inom hälso- och träningsbranschen.

– Det var fantastiska år. Det hände så mycket under den här perioden, både i jobbet och privat. Jag fick bland annat mina två fantastiska barn. 

Efter att Harriet sålt sitt hälsoföretag och träningsanläggning till en konkurrent fick hon ansvaret att arbeta vidare där som utbildningschef och motionsklubbskoordinator. Utbildningsverksamheten, som innefattade samordning och ansvar för en av landets bästa KY-utbildningar för arbetslivet, såldes vidare till ett bolag (Haluxa AB) som drev arbetsmiljöutveckling och företagshälsovård i Mellansverige. Det var då naturligt att Harriet följde med.

Hon fick förtroendet att bygga upp ett nytt bolag i koncernen med fokus på utbildning. Ganska snart tog hon över rollen som Distrikts- och affärsområdeschef för Arbetsmiljö- och Företagshälsovårdsenheterna i Katrineholm och Norrköping. Detta utvecklade bredden hos Harriet och ledde till nya utmaningar.

– Jag blev kontaktad av ett företag som tillverkade filter och produkter i tung vävproduktion – Clear Edge Sweden i Högsjö. De sökte en HR-chef. Jag sökte och fick jobbet. Därmed blev jag en del i ledningsgruppen.

Tyvärr blev det en relativt kort sejour då företaget efter ett par år beslutade att lägga ner verksamheten i Högsjö för att utveckla sin verksamhet i Tyskland.

– Det var jag som då fick bli budbärare till alla anställda. Det var en utmaning. Dels att föra de anställdas talan samtidigt som ledningens. Jag fick även axla dåvarande Platschefs ansvar för driften vilket blev en otroligt lärorik period för mig.

[quote]– Men i och med detta blev jag ju själv också uppsagd och behövde hitta ett nytt jobb, något jag inte direkt tänkte på under processen. [/quote]

Hela omställningsprocessen gick bra. Tillsammans med omställningscoacherna, och övriga inblandade kom 58 av 62 kollektiva i nya sysselsättningar, utbildningar med mera.

– Men i och med detta blev jag ju själv också uppsagd och behövde hitta ett nytt jobb, något jag inte direkt tänkte på under processen.

Fortsätta med HR och ledningsarbete ville Harriet göra. Och hon hade några jobb på gång. Men då kom ett telefonsamtal från oväntat håll.

– Jag fick frågan om att bli ny VD på KFV Marknadsföring i Katrineholm. Ett bolag som i första hand arbetar med Destinationsutveckling, centrumutveckling, event och marknadsföring.

Sen gick allt väldigt fort. Dagen efter var Harriet på intervju och någon månad senare började hon. En verksamhet hon drev och utvecklade under fyra års tid.

– Det vi byggde upp var ett embrio till det som det är idag, det var en intressant, utvecklande och lärorik resa.

Efter det blev hon Verksamhetsansvarig för NYSAM i Nyköping och jobbade där som anställd och sedan september 2016 som konsult fram till mars 2018.

– Övergången till konsult blev naturligt då jag startade eget bolag för att kunna ta lite andra affärsutvecklingsuppdrag. Idag har jag en 70% tjänst på ICA Maxi i Katrineholm där jag arbetar med att utveckla näthandeln, interna och externa event och mötesplatser samt marknadsföring mm.. Sen har jag lite andra övriga projekt jag driver och det går bra. Det här är riktigt kul!

Styrelser Harriet arbetat i
En rad olika idrottsföreningar, varit vice ordförande i näringslivsrådet i Katrineholm och Nyföretagarcentrum i Nyköping. Under åren i KFV Marknadsföring och i NYSAM var hon adjungerande ledamot med rapportansvar till styrelsen.

Råd till andra som vill göra karriär
Ansvaret ligger hos dig. Någon annan kan inte göra jobbet. Du måste själv ansvara för vad du vill utveckla med mera. Du måste våga satsa själv.

Varför är 100-listan viktig?
100-listan behövs för att kvinnor ska våga ta steget. Det behöver bli en bättre mångfald bland styrelserepresentanterna. Alla tjänar på det. Man kan inte bygga ett lag med bara forwards eller målvakter. Därför behövs 100-listan.

Trafikverket meddelade på tisdag eftermiddag beslut om viktiga förutsättningar för den fortsatta planeringen och projekteringen för höghastighetsjärnväg i Sverige. För att klara tidsplanen i Projekt Ostlänken, som har kommit längst i planeringen, blir dimensionerad hastighet 250 km/h. Dragningen ska ske inom den korridor som regeringen beslutat om i tillåtlighetsprövningen. Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket säger att höghastighetsbanan Ostlänken, Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm behöver komma till stånd utan förseningar, för att sträckorna ska komma till nytta som planerat och utan förseningar som innebär ökade kostnader.

De stationsorter som Sverigeförhandlingen har förhandlad fram och skrivit avtal om utmed höghastighetsbanan, ligger fast. För Ostlänkens sträckning innebär det Linköping, Norrköping, Nyköping, Nyköping-Skavsta och Vagnhärad.

Även Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 kmh/h. Lund-Hässleholm dimensioneras för 320 km/h, eftersom man gör bedömningen att den sträckan har bättre förutsättningar för högre hastigheter än de två förstnämnda. Hastigheten innebär endast en mindre förändring av restider, för Stockholm Malmö blir restiden ungefär 2 timmar och 35 minuter mot 2 timmar och 30 minuter samt 2 timmar och 8 minuter Stockholm-Göteborg, mot 2 timmar blankt.

Östsvenska Handelskammaren och ESIC har sedan tidigare deklarerat att vi vill ha en så snabb och effektiv utbyggnad av Ostlänken som möjligt, för att säkra tillväxt och utveckling regionalt och nationellt. Och självklart till lägsta möjliga kostnad. Hastigheten är inte avgörande, på sträckan Linköping-Stockholm skiljer restiden endast några minuter mellan 250 och 320 km/h. Vi ser positivt på att Trafikverket och andra parter nu har klara riktlinjer för att arbeta vidare och därmed förverkliga Ostlänken.

[ansvarig medarbetare=”Anna Lövheim”]

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

En nyhet för alla er som använder våra tjänster inom handelsdokument!

När ni ansöker om era Ursprungscertifikat digitalt i TradeCert kommer ni i fortsättningen även att få en ICC Quality Label.

Denna stämpel verifierar att vi på Östsvenska Handelskammaren är ackrediterade av ICC (International Chamber of Commers).

Det underlättar när dina dokument når exportlandet då äktheten av ditt Ursprungscertifikat kan kontrolleras i en internationell  databas där man ser att dokumentet är äkta och certifierat av oss.

Ingen extra kostnad – men högre säkerhet och status på ditt dokument!

Om du inte redan är ansluten till TradeCert, kontakta oss!

[ansvarig medarbetare=”Anneli Forsman”]

[ansvarig medarbetare=”Anna Högberg”]

’- Med Ostlänken tas de första stegen mot en ny generation järnväg.

Det sa Alexander Klanfar när ett stort antal aktörer samlades under ämnet ”Framtidens infrastruktur med säkra lösningar” på Kammarforum i Norrköping. East Sweden Infra Cluster hade bjudit in både beställare, utförare och leverantörer och aktörer. Mycket under eftermiddagen kom att handla om trendande digitala och fysiska lösningar för att förebygga stölder och olyckor på byggarbetsplatser. Ostlänken blir det största infrastrukturprojektet i modern tid. Många entreprenörer blir inblandade på väldigt många arbetsplatser samtidigt. Det innebär risker av olika slag, som stöld, sabotage eller arbetsmiljörisker för både anställda och tredje man.

-Vi känner oftast att vi har bra koll på huvudentreprenören men det är svårare att hålla hundraprocentig koll längre ned i ledet. Vi har börjat med arbetsmiljöintroduktion, alla nya på en arbetsplats måste gå den innan de börjar arbeta på platsen och det kan exempelvis handla om att man får en introduktionsfilm. Vi tycker att det gått bra hittills, säger Alexander Klanfar på Trafikverket.

Han konstaterar att antalet olyckor på byggarbetsplatserna i Sverige ökar enligt  statistiken, men är osäker på om det beror på mätningssätt eller att det blivit enklare att rapportera.

Bengt Hansson från PEAB berättade om den mångfald av risker som finns kring olika byggprojekt och också vilket långtgående säkerhetsansvar som ligger på byggherren.
– East Sweden är en enormt expansiv region med en mängd pågående projekt, sa han.

Säkerhetsarbetet är därför viktigare än nånsin. Genom noggranna risk- och konsekvensanalyser kan man spara tid, pengar och minska både stillestånd och antal olyckstillbud i arbetet.  Bengt påtalade att byggbranschen idag präglas av en kultur där man inte tar genvägar och slarvar med säkerheten.

Stanley Security var en annan aktör som pratade om nya lösningar. Kring stölder nämndes möjligheterna att övervaka byggplatser med robotar och att använda mycket smartare kameror som till exempel använder ansikts- eller rörelseigenkänning. Digital märkning av verktyg var ett annat exempel.

– Man kan ha personlarm i mobiltelefonerna som kopplas till larmcentral. Man kan även ha digitala checklistor som sparar tid. Alla kan också få en gemensam lägesbild genom en kommunikationslösning, säger Tom Vetterlein på Stanley Security.

I efterföljande paneldebatt, ledd av handelskammarens vd Johanna Palmér, diskuterades mer om vanliga risker och förebyggande arbetsmiljöarbete. Lena Lundström från Maskinentreprenörerna berättar att ett stort problem är alla dieselstöld som sker och hur deras medlemmar måste köra slut på dieseln på byggarbetsplatserna varje dag, annars har någon annan tömt maskinen till dagen därpå. Det är oerhört tidskrävande och helt förkastligt ur miljöhänsyn.

Flera av dagens deltagare berörde att det i grund och botten måste ställas större krav på säkerhetsarbete vid upphandlingar. Företag som arbetar och investerar i förebyggande åtgärder mot stölder och olyckor måste ha chans att vinna och för det krävs att upphandlarna inte bara ser till priset.

– Det billigaste är inte alltid det ekonomiskt mest fördelaktiga, sa Jan Rambow i publiken, som replik på det ämnet.

Ett särskilt stort tack till företrädare från Trafikverket, STANLEY Security, Peab, Maskinentreprenörerna, Dekra, Great Safe och Trygghetspartner som bidrog till dagen med sitt kunnande.

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

Mariette Nicander är 100-listans nya ambassadör på Gotland. Kul! Här får vi reda på lite mer om vem hon är, hennes karriär och varför hon tycker 100-listan behövs.

Hej Mariette, vem är du?
Jag är en Bohuslänning som i unga år flyttade till Uppsala. Där studerade jag juridik som resulterade i en Jur.Kand. Efter det flyttade jag till Stockholm tillsammans med min familj och började jobba på Trygg Hansa. Idag är jag 58 år, bor i vackra Visby och håller precis på att starta upp mitt företag.

Berätta lite om din karriär hittills
Direkt efter min examen fick jag ett sommarvikariat på Trygg Hansa. Det var början på en lång karriär inom försäkringsbranschen. För jag blev kvar ända till i våras. På Trygg Hansa var jag i 22 år i olika ledande befattningar där jag bland annat var produktchef, affärsområdeschef och marknadschef. Jag var även Nordenchef efter att Trygg Hansa blev uppköpt av ett danskt företag.

2006 blev jag kontaktad av Länsförsäkringar för en tjänst som chef för mäklarservice. Det lät för intressant för att säga nej. Efter fem år på den tjänsten så sökte jag jobbet som VD för Länsförsäkringar Gotland – och fick det. Där var jag VD fram till i våras.

Vilka styrelser har du suttit i?
Jag har suttit i många av mina uppdragsgivares olika bolagsstyrelser som Trygg Hansas forskningsstyrelse, försäkringsstiftelsen, Holmia liv, ordförande i revisionsutskottet i Länsförsäkringar SAK:s styrelse, Tillväxt Gotland och Brandförebyggarna för att nämna några.

Idag sitter jag i styrelsen för Gotlands fornvänner.

Har du upplevt att din karriär påverkats av att du är kvinna?
Egentligen inte. Det är klart att jag tänkt någon gång när en man fått ett jobb att det där borde jag fått – jag har ju bättre kvalifikationer. Men inte annars.

Vilka är dina råd till kvinnor som vill göra karriär?
Tro på dig själv. Och våga! Man får inte alltid första jobbet – sök igen. Visa att du finns och vad du vill. Våga hoppa på olika projekt – blir det tokigt får man ändra på det efter hand.

Se också till om du har familj att ni delar ansvaret. Viktigt att båda får göra karriär. Vi kvinnor måste våga släppa in männen och låta männen ta ansvar.

Och nu ska du bli ambassadör för 100-listan, varför tycker du 100-listan är viktig?
100-listan är viktig för att uppmärksamma alla kompetenta kvinnor som finns. Det ska vara tack vare sin kompetens man får en styrelsepost, inte av någon annan anledning. Och att det finns en tro att det inte finns kompetenta kvinnor är galet. Jag är inte för kvotering men ibland behöver jämställdheten lite hjälp på traven och här fyller 100-listan en otroligt viktig funktion.