Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Läs mer: Här kan du ladda hem hela rapporten.
100-listan genomför årligen en undersökning för att kartlägga jämställdheten i regionens bolagsstyrelser och mäta det långsiktiga arbetet. I år visar undersökningen att andelen kvinnor i östsvenska styrelser är 25 procent, vilket är i nivå med fjolåret och en ökning med sju procent sedan 2018. Att jämställda styrelser är en viktig fråga tycker 69 procent i undersökningen. Däremot arbetar bara 34 procent aktivt för att uppnå en jämställd styrelse.
– Det är självklart glädjande att så många företag anser att det är viktigt att uppnå en jämställd styrelse, men att knappt hälften av dem arbetar för detta är oroväckande och troligtvis en orsak till att utvecklingen går så långsamt, säger Jonna Hedlund, projektledare 100-listan och fortsätter:
– Detta stärker att 100-listans arbete fortsatt behövs och att vi behöver hjälpa företag att hitta vägar fram för att ta tag i frågan på riktigt och börjar arbeta för att uppnå en jämställd styrelse. Därefter tror jag vi kommer se en stor förändring i statistiken, i rätt riktigt.
För första gången någonsin genomfördes årets undersökning tillsammans med våra systerkamrar i södra Sverige. Det är i dag fyra Handelskamrar som driver arbeten som 100-listan, Östsvenska Handelskammaren, Sydsvenska Industri-och Handelskammare, Västsvenska Handelskammaren och Handelskammaren i Jönköpings län.
– Med närmare 150 kvalificerade kvinnor på 100-listan kan vi garantera att styrelsekompetenta kvinnor finns och att orsaker till den snedfördelning som råden inte beror på brist på kompetens, utan något helt annat, säger Jonna Hedlund, projektledare 100-listan.
Sett till riket i stort har Gotland och Stockholm flest andel kvinnor i bolagsstyrelser (30 procent). Östergötland och Sörmland har 24 procent. Lägst andel har Dalarna och Halland (20 procent).
338 företag i regionen har deltagit i undersökningen som består av två delar för att ge en heltäckande förståelse. Den kvantitativa delen bygger på fakta från ett urval företag, och den kvalitativa delen på en enkät skickad via e-post till samma urval. Kombinationen av kvantitativa och kvalitativa metoder kompletterar varandra på ett effektivt sätt och ger oss en klar och omfattande bild av det nuläget.
Under onsdagen hade Handelskammarens Skeppningsnätverket sin sista träff för året och det blev intressanta och tankeväckande föreläsningar och diskussioner kring hur vår jord mår och vad som händer i världen. Nätverket hade besök av Michael Koch, chef på enheten för internationell handelsutveckling på Kommerskollegium.
– Det har varit roligt och givande att träffa Skeppningsnätverket och höra om företagens utmaningar i vardagen. Handelskammarens medlemmar möter ju verkligheten och vi fick möjlighet att diskutera kring utmaningar som de ställs inför med nya krav som dyker upp, säger Michael Koch kort efter nätverksdagens slut.
Michael Koch pratade om sanktioner men framför allt om förändrade handelsmönster med Ryssland och Rysslands grannländer.
– Vi ser ju att företagen i EU kraftigt minskat av handeln med Ryssland efter landets invasion av Ukraina. De nya utmaningarna är att vi ser ökad handel med länder runt om Ryssland och vi vill informera företag om att vara vaksamma då det finns risk att indirekt handla med Ryssland. Det är inte alltid lätt att göra rätt, men man behöver i dag ha bättre koll på vem som äger företaget man handlar med. Det är en konsekvens av att vi lever i en osäkrare värld, säger Michael Koch.
Nätverket fick dessutom en spännande dragning av Östsvenska Handelskammarens ordförande Johan Palsgård som har en bred erfarenhet av arbete inom internationell handel bland annat inom UD. Johan pratade om det läge vi är i idag men även handelns historia, jordens befolkningsutveckling de kommande åren och vår miljö. Att allting hänger ihop och vi har många spännande utmaningar att ta tag i.
Skeppningsnätverket riktar sig till dig som arbetar med import, export och skeppning. Om du är intresserad och vill veta mer nätverket och vårt arbete med internationell handel, tveka inte att kontakta någon av våra medarbetare för att få mer information och ansluta dig till oss.
Vill du veta mer om vad som gäller kring handel med Ryssland och Ukraina? Här hittar du samlad information.
John Lenning var en av Norrköpings dominerande profiler inom industri och politik under 1800-talet. John ville bidra till att kompetensutveckla sin stad och Norrköpingsborna, bland annat genom flera stora donationer. En av donationerna förvaltas av John Lennings Stipendiestiftelse för Norrköpings näringsliv. Under årens lopp har stiftelsen i samarbete med Östsvenska Handelskammaren arbetat för att uppfylla Johns sista önskan och många stipendiemiljoner har delats ut bland Norrköpingsborna till olika typer av kompetensutveckling.
Hittills i år har ett trettiotal stipendier delats ut till kunskapstörstande Norrköpingsbor.
Nu inför jul kan John Lennings Stipendiestiftelse glädja alla, som är mantalsskrivna i Norrköping och arbetar inom stadens privata näringsliv, med att det finns ytterligare stipendiemedel att dela ut i samband med årets sista styrelsemöte.
I samband med styrelsemötet den 15 december väljs även Annika Bornström, Östsvenska Handelskammaren, in i styrelsen.
– Annika känner väl till John Lennings Stipendiefond och jag är mycket glad över att välkomna henne som styrelsesuppleant. Jag ser fram emot att, tillsammans med Annika och resten av styrelsen, få fortsätta att uppfylla grundarens vilja, säger ordförande Yvonne Anglesjö
– Det är ett stort förtroende att få ingå i styrelsen för John Lennings Stipendiefond och jag ser fram emot möjligheten att få bidra till att kompetensutveckla personer inom Norrköpings näringsliv, säger Annika Bornström.
Stiftelsens styrelse, med ordföranden Yvonne Anglesjö i spetsen, vill nu göra alla Norrköpingsbor som arbetar inom privat sektor medvetna om den här unika möjligheten. Ansökan kan göras digitalt via stiftelsens hemsida https://johnlennings.se. Ladda ner och fyll i ansökan samt skicka in den kompletta ansökan senast den 1 december så behandlas den vid kommande styrelsemöte den 15 december.
Nedan finns några exempel på Norrköpingbor som redan har utvecklat eller just nu håller på att utveckla sin kompetens och sina företag med hjälp av ett stipendium från John Lennings Stipendiestiftelse.
Anette brinner för människors och gruppers utveckling, vilket gjorde att hon efter många år inom statlig verksamhet, valde att växla spår. Sedan närmare 10 år tillbaka är hon egen företagare inom chefsutbildningar, grupputveckling och individuell coaching. Anette beviljades först ett stipendium för att utbilda sig till internationellt certifierad coach och genom ytterligare stipendiestöd har hon nu även utbildat sig till Teamcoach.
– Som egenföretagare och ensamstående med barn och hus, är ekonomin för egen kompetensutveckling begränsad. I min bransch är ny kompetens extra viktigt för att vara trovärdig och skapa förtroende hos befintliga och potentiella kunder. Utbildningsstipendiet har gett möjlighet att utöka min kompetens och bredda företagets erbjudande inom både individ- och teamutveckling.
Frida har en socionomexamen i bagaget och efter ett decennium som socialsekreterare plus några år som folkbokföringshandläggare längtade hon efter mer kreativitet i sitt arbete. När maken startade eget företag anslöt Frida och växlade karriärspår till projektledare och designer. Stipendiet har gett möjlighet till en heltäckande utbildning inom grafisk design.
– Utbildningen har gett mig grunderna kring typografi, färg och form tillsammans med konkreta metoder och verktyg. Jag har också fått värdefulla insikter i hur viktig den visuella kommunikationen är för att ett företag ska nå fram med sitt budskap. Mina nya kunskaper är till stor hjälp i mitt arbete och tack vare utbildningen kan jag nu ta mig an andra och större uppdrag.
Ventilation är ett av Mikaels fokusområden i arbetet hos PEMA Partner i Norrköping. Uppdragen kan omfatta projekt och ventilationskontroll hos industrier, kontor, offentliga lokaler, butiker och bostäder. För att förstärka sin kompetens ansökte Mikael om ett stipendium för att kunna gå en tredagars fördjupande ventilationsutbildning.
– Stipendiet gav mig möjlighet att genomföra kursen och bredda mina kunskaper. Nu har det gått ett tag sedan jag fick mitt kursintyg och jag känner mig verkligen mycket säkrare och tryggare när jag utför mina tillsyner.
Tidigare undre hösten fick ni som är medlemmar möjlighet att svara på en enkät som handlar om medlemskapet hos Östsvenska Handelskammaren. Resultaten från undersökningen spelar stor roll i hur vi planerar vårt arbete för kommande år. Det hjälper oss att bättre möta våra medlemmars behov. Nu har vi gått igenom era svar och kan glädjande konstatera att vi har fått en högre svarsfrekvens än tidigare år och att kundnöjdheten ligger i nivå med fjolåret.
– Vi har ett brett spann av så många olika typer av företag i vår region och som nyttjar medlemskap hos oss på så olika sätt. Många företag är medlemmar först och främst för att nätverka och knyta nya kontakter. Andra använder våra exporttjänster i större utsträckning. Eller så vill man vara medlem för att stötta vårt opinionsarbete för en attraktiv region för näringslivet. Vi finns till för alla, säger Eva Hartzell.
Över lag ligger snittbetygen fortsatt väldigt högt, runt fyra på en femgradig skala, när det handlar om hur medlemmarna upplever service, kvalitet, medlemsnytta och opinionsarbete. Många tycker också att vi ska fortsätta att prioritera medlemsnytta.
Finns det något som sticker ut om man jämför tidigare år?
– I årets undersökning fick medlemmarna återigen berätta om vad deras företag har för framtida behov av inom nätverk, aktiviteter, tjänster och kunskap. Vi kompletterade svarsalternativen med AI och det visade sig att flest angav just AI som ett prioriterat framtida behov. Vi har redan anordnat flera kunskapshöjande event inom AI som alla varit fullsatta. Så räkna med mer insatser inom det området under 2024.
Hur kan man som medlem märka att ni tagit till er av svaren i undersökningen?
– För att kunna följa upp ännu bättre gav vi år möjligheten att ange sina svar som icke-anonyma gentemot oss som jobbar på Handelskammaren. Det gör att vi kan återkoppla direkt till dem som vill. De flesta valde att vara öppna med sina svar, men vi tar förstås till oss av samtliga svar.
Vad händer nu?
– Just nu sitter vi och arbetar med verksamhetsplan för 2024 där vi tar med oss värdefull input från medlemmarna genom undersökningen. Som medlemsorganisation är det avgörande att vi lyssnar på våra medlemmar. Det är för er vi finns till, så stort tack för att så många av er svarat på undersökningen, avslutar Eva Hartzell.
Vill du veta mer om medlemskap hos Handelskammaren eller har förslag om vad vi borde göra med? Kontakta Eva Hartzell.
Vid lunchtid på torsdagen rapporterade Sveriges radio att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att fortsätta planeringen för ny snabb järnväg mellan Göteborg och Borås. Dessutom har man bestämt att det ska byggas två nya järnvägsspår mellan Lund och Hässleholm, det arbete som avbröts i slutet på förra året när nya stambanor stoppades.
Vi handelskamrar i södra Sverige har länge bedrivit ett intensivt opinionsarbete kring näringslivets behov av infrastruktursatsningar och pekat på det stora behovet av förstärkt kapacitet för gods – och persontransporter på järnväg. Så sent som i maj träffade de södra handelskamrarna infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för att lyfta frågan. Nya spår för att koppla ihop Sverige med Europa är nödvändiga för regional och nationell tillväxt. Det är naturligtvis positivt att regeringen lyssnat på näringslivet.
Läs mer: Så jobbar Östsvenska Handelskammaren med infrastruktur genom nätverket ESIC
Nu återstår att se exakt vad dagens besked innebär och utformningen av satsningarna. I pressmeddelande står under eftermiddagen att läsa:
”På sträckan Göteborg–Borås gäller den nya inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket för att förbättra arbetspendlingen, men på ett mer kostnadseffektivt sätt jämfört med tidigare planering på sträckan då projektet var tänkt som en del av nya stambanor.
För Skåne har regeringen beslutat om två nya spår mellan Hässleholm och Lund samt en rad andra kapacitetshöjande åtgärder som ska ingå i den nationella planen för transportinfrastruktur. Dessa åtgärder ryms inom den ekonomiska ramen för det tidigare objektet Hässleholm–Lund, del av nya stambanor.”
Tidsaspekten är nog så viktig. Vi konstaterar att förberedelser inför Fehmarn Bält-förbindelsen på den svenska sidan äntligen finns med i planeringen och att arbetet med Ostlänken fortsätter framåt i linje med tidigare beslut. Må lagt kort ligga.
Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastrukturfrågor Östsvenska Handelskammaren
Vad fick man lära sig under de timmarna med dig?
– Om du bara har kontroll över dina flöden och vad du ska göra med en vara när du importerar eller exporterar den så ger tullagstiftningen massor av möjligheter till att spara kostnader för tullavgifter och administration.
Vilka är de viktigaste punkterna att tänka på för företag?
– Rätt varukod, rätt tullvärde, rätt ursprung på varan och vad du ska göra med varan efter export eller import. Kan du det slipper du (eller din vd) slicka kuvert på en anstalt för ekonomiska brottslingar om några år och framför allt kan du spara mycket pengar åt din arbetsgivare.
Finns det några vanliga misstag?
– Att tullhanteringen är splittrad på många affärsområden och ingen har ett helhetsgrepp. Och att ”vi sköter det som vi alltid har gjort”.
Är det några stora förändringar inom tullområdet som kommer framöver?
– Den 1 oktober infördes CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) som innebär en ökad administrativ börda för företag som importerar exemplelvis järn- och stålprodukter. Successivt införs också förändringar inom EU inom kort som medför att du som exportör/importör måste lämna allt fler uppgifter allt tidigare i leveranskedjan till myndigheterna.
Kursen riktade sig till säljare, inköpare, ekonomer och operativ personal inom import, export, logistik eller inköp. Har du frågor eller är intresserad av att gå en liknande utbildning framöver? Kontakta Emma Meijer eller Anneli Forsman.
Redan i inledningen av 2021 genomförde Handelskammaren en undersökning där drygt 100 medlemsföretag medverkade.
– Redan då, för drygt två år sedan och innan den krisartade vintern 2022, uppgav 2 av 10 att de drabbats negativt till följd av brister i elsystemet – såsom att utveckling/utbyggnad försenats eller förhindrats eller att man tvingat stoppa sin verksamhet helt i perioder, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef som ansvarade för undersökningen.
Ett och ett halvt år senare ställde Handelskammaren frågor om elförsörjningen igen. Denna gång svarade 200 bolag och vid det här laget uppgav nära hälften att de påverkats av situationen på elmarknaden. Fler än 8 av 10 menade att de var oroliga för prisutvecklingen.
– 4 av 10 – dubbelt så många som året innan – hade skjutit upp eller stoppat utveckling av verksamheten som följd. Energieffektivisering till trots, uppgav nära hälften av de svarande bolagen att de såg ett ökat elbehov framåt. Elektrifieringen är en avgörande faktor för att klara klimatmålen, säger Maria Björk Hummelgren.
Vad anser då bolagen behövs för att säkra elförsörjningen? I Handelskammaren enkät är svaren tydliga:
– Bolagen ser ingen motsättning mellan kärn-, sol- eller vindkraft. Det behövs mer fossilfri elproduktion i södra Sverige jämte en säkrare kapacitetsöverföring. Betygen till politik och myndigheter för hanteringen av frågan är inte höga. Med dessa besked i ryggen, svarade vi på remissen från länsstyrelsen och Region Östergötland, säger Simon Helmér, vd.
Energi- och klimatstrategin innehåller sex mål och lika många insatsområden, vilka syftar till att nå klimatneutralitet 2045 – i linje med det nationella målet. Ökad produktion av förnybar energi i förhållande till den totala energiproduktionen, energieffektivisering, minskade utsläpp från transporter samt minskade hushållsavfall anges som vägen dit.
Det Handelskammaren saknar i strategin är synen på ökad elproduktion generellt sett, samt vilka åtgärder som går att göra på regionalt plan.
– Många företag energieffektiviserar, vilket är viktigt både för klimatets och ekonomins skull. Men behovet av mer fossilfri el går inte att blunda för utan bör också adresseras i en sådan här strategi. Därtill skulle strategin må bra av ett ökat fokus på vad länsstyrelsen respektive Regionen faktiskt har möjlighet att påverka – förenklade och kortare tillståndsprocesser, till exempel. I en osäker värld måste vi kunna erbjuda trygg elförsörjning till svenska företag, säger Simon Helmér.