Handelskammarens skeppningsnätverk samlades under förra veckan för att fördjupa sina kunskaper inom infrastruktur. Dagen inleddes med en presentation av Charlotta Elliot, projektledare ESIC, Östsvenska Handelskammaren, som belyste infrastrukturens betydelse regionalt, nationellt och internationellt. Efteråt följde ett studiebesök på Linköping City Airport för att få en närmare inblick i flygplatsens verksamhet och dess betydelse för näringslivet i regionen.

Emma Meijer tillsammans med Anneli Forsman från Handelskammaren är ansvariga för nätverket och berättar mer om dagens aktiviteter:

– Temat för dagen har varit infrastruktur och kombinationen av Charlottas dragning och studiebesöket på flygplatsen tror vi ger en bra helhetsbild på vad vår region har ett erbjuda ur ett affärsperspektiv, säger Emma.

Camilla Lejon, vd på Linköping City Airport, tog emot nätverket och berättade om flygplatsens senaste satsningar och vad den betyder för företagen i regionen:

– Det som är vår största nyhet är att vi nu har trafik till Helsingfors. Det är inte så ofta det blir nya linjer så det är vi jätteglada för. Det betyder att man på ett snabbt och smidigt sätt kan besöka kunder, underleverantörer och fabriker runt om i världen. Du kommer var som helst i världen med en mellanlandning i Schiphol utan att behöva åka till Stockholm eller Landvetter.

Lejon betonade också flygplatsens nära samarbete med näringslivet i regionen.

–  Vi vet att vi har en oerhört lojal resenärsgrupp ifrån de regionala företagen och de är väldigt engagerade i flygplatsen och verksamheten så vi jobbar väldigt nära näringslivet. Det tycker jag är viktigt för vi ska erbjuda det som man eftersöker och inte sitta här och hitta på saker på egen hand.

Marie-Louise Rask, inköpare och avtalsansvarig på Swed Handling AB samt deltagare i skeppningsnätverket, delade med sig av sina intryck av besöket i slutet av dagen:

– Jag tycker det har varit en jätteintressant och jättebra dag. Jag visste inte att det är väldigt mycket affärsresenärer som flyger ifrån Linköping. Tänk att man kan åka till så många platser i världen härifrån via Schiphol! Det hade jag inte riktigt hade koll på. En stor eloge till Camilla Lejon som tog emot oss i nätverket idag.

Om Linköping City Airport

Linköping City Airport är ett dotterbolag till Linköpings Stadshus AB och ägs av Linköpings Kommun. På Linköping City Airport arbetar drygt femtio personer med att underhålla och vidareutveckla flygplatsen samt serva de 145 000 passagerare som reser årligen. Terminalbyggnaden omfattar 2 500 kvm med två gater som kan ta ca 250 personer. Landningsbanan är 2133 meter lång, 45 meter bred. Idag erbjuder flygplatsen upp till 3 dagliga avgångar till Amsterdam. Linköping City Airport är utsedd till beredskapsflygplats vilket innebär att man med en timmes förvarning kan öppna upp dygnet runt för att ta emot nyttotrafik såsom ambulansflyg.

Källa: https://www.linkopingcityairport.se/

>> LÄS MER OM SKEPPNINGSNÄTVERKET HÄR

Platsen för besöket var Linköping Science Park, som just den här dagen firade sitt 40-årsjubileum. Den 15 maj 1984 var dåvarande statsminister Olof Palme (S) på plats vid invigningen. Fyra decennier senare stod närings- och energiminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) på Teknikringen 10 i Linköping. Hon kunde konstatera att parken, med cirka 400 företag och nära koppling till LiU, är ett tech-mecka av rang.

Statsrådet var inbjuden av Östsvenska Handelskammaren och fick träffa ledamöter från Linköping Science Parks studentstyrelse samt göra ett besök hos Handelskammarens medlem Ericsson.

Maria Björk Hummelgren fick en pratstund med energi- och näringsministern, som talade varmt om regeringens satsningar för att främja innovation och förenkla regelverk för svenska företag.

– Det är otroligt inspirerande att vara här och se vad som kan hända när rätt förutsättningar ges för att människor ska kunna förverkliga sina idéer. Vi behöver våga prioritera mycket mer strategiskt när det kommer till innovationsfrågor, säger Ebba Busch och förklarar att regeringen nu arbetar med en ny forsknings- och innovationsproposition som för första gången tydligt inkluderar innovation.

I klippet nedan kan du se hela intervjun där Ebba Busch dessutom berättar om:

• Förenklade tillståndsprocesser: ”Beskedet är att regelbördan ska ned. Punkt.”

• Kompetensförsörjning: ”Måste våga prioritera ingenjörs- och yrkesutbildningar där vi vet att vi har framtidens marknader”

• Varför det är extra viktigt att man som företagare ska engagera sig i EU-valet
• Kristdemokraternas viktigaste fråga i EU-valet

Se fler bilder från besöket i Linköping:

Det framgår tydligt i Sveriges nya utrikeshandelsstrategi, vilken Johan Forssell talade om när han besökte Östsvenska Handelskammarens årsmöte på LINK Business Center och mötte en fullsatt sal av engagerade medlemmar.

Sammanfattningsvis har strategin tre övergripande mål, konkluderade statsrådet.

• Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och förutsättningar för handel, investeringar och innovation förbättras
• Svenska företag ska öka sin export och närvaro på internationella marknader
• Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas

Häri vilar också synen på svenskt bistånd, vilket användas med tanke på ovanstående.

– Jag har inte träffat ett enda lands ledare som bara vill ha mer bistånd. Däremot vill man se ökad handel och tillväxt och det ska förstås svenska företag kunna dra nytta av, menade Forssell.

Årsmötet blev avslutningen på en heldag för bistånds- och utrikeshandelsministern i vår region. På vägen från huvudstaden blev det ett stopp i Finspång och Siemens Energy, och sedan ett på Saab – förstås två centrala bolag för en minister med ansvar för svenska exportförutsättningar att ha koll på. Statsrådets leende från cockpit går inte att ta miste på!

Läs mer: Så hjälper vi våra medlemmar med internationella affärer

Att sedan fullfölja besöket med att tala vid Handelskammarens årsmöte och ett 80-tal medlemsbolag, blev den ultimata avrundningen. Internationell handel och näringslivets villkor är hjärtat i Handelskammarens verksamhet, vilket gör Johan Forssell till ”vår minister”. Det är svårt att underskatta värdet i att han träffar er, företagen som verkar här men skapar arbetstillfällen och mervärde i vår region och vidare ut i världen. Och därmed bidrar till bilden av Sverige.

Debattartikeln har publicerats i NT, Hela Gotland och Folkbladet.

Sverige är inte samma land som det en gång var. En osäkrare och alltmer polariserad omvärld har starkt inflytande på vårt land, inte minst gällande krav på höjd svensk försvarsförmåga. Vem trodde vid ingången av decenniet att Sverige 2024 skulle vara en del av försvarsalliansen Nato? Det är i denna kontext som dagens och morgondagens investeringar måste ses och prioriteras. Det gäller även infrastrukturen.

I en nyligen genomförd intervju i Sveriges Radio påtalade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Sverige måste investera mer i militär- och civil infrastruktur som vägar och järnvägar, för att nå upp till Natos krav på bland annat transporter i västöstlig riktning. Infrastrukturen har länge varit förfördelad i svenska regeringsbudgetar.

Samtidigt som underhållet av befintliga vägar och järnvägar åsidosatts har behoven av ny, modern infrastruktur för ökade gods- och persontransporter ökat. Våra nordiska grannar och övriga EU rustar, medan Sverige riskerar hamna på efterkälken och – vad än värre är – bli den svagaste länken i en annars stark hoplänkad europeisk transportkedja.

Trafikverkets inriktningsunderlag för svensk infrastrukturplanering 2026 – 2037 har nyligen varit ute på remiss. I vårt svar har Östsvenska Handelskammaren påtalat att Trafikverkets ensidiga fokus på underhåll, kopplat till regeringens snäva ekonomiska ramar, inte räcker för att hålla Sverige konkurrenskraftigt och säkert.

Det är bra att myndigheten handskas varsamt med skattepengar. Tuffa prioriteringar och innovativa lösningar för att få ut det mesta av tilldelade medel är en hygienfaktor. Men svensk infrastruktur befinner sig i ett mycket kritiskt skede. Lovord om tuffa prioriteringar väger lätt i ett läge om Sverige står inför avgörande utländska investeringar, klimatkatastrof eller krig.

Ska Sverige utvecklas tillväxtinriktat, hållbart och säkert krävs ett robust infrastruktursystem som bygger samman hela Sverige och Europa. Då behövs högre ambitioner än de som nu presenterats. Förutom att skärpa kostnadskontrollen samt höja anslagen till infrastrukturen nationellt, måste politiken börja titta på andra möjligheter för finansiering via lån eller privata lösningar.

I vårt remissvar till Trafikverket, liksom i möte med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), har Handelskammaren framfört ovan resonemang. Liksom det att i vår östsvenska region finns ett antal kritiska infrastruktursatsningar med nationell och till och med internationell bäring, vilka måste framtidssäkras och genomföras enligt tidplan:

• Ostlänken
• Förbifart Söderköping, E22
• Anslutande infrastruktur till intermodala noder såsom Norrköpings och Oxelösunds Hamn
• Färjetrafiken till och från Gotland
• Flygplatserna som del i ett sammanhängande transportsystem

Slutligen anser vi att det saknas en nationell vision för svensk infrastruktur. Det krävs en långsiktig strategi för att möta klimathot, säkerhetshot och hot om stagnerad tillväxt. Effektivare myndighetsutövning är välkommet, men det behövs också en tydligare politisk vilja och kraftansträngning för Sveriges väg framåt.

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur Östsvenska Handelskammaren

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

– Det känns bra att känna både förtroende och ansvar för den fina och framåtlutade verksamhet som Handelskammaren, alla kolleger och medlemmar står för, säger Maria.

Det är inte första gången Östsvenska Handelskammaren har en vice vd och för Marias del innebär det inga större skillnader från hennes uppdrag som näringspolitisk chef.

– Jag har kvar mina åtaganden och titeln näringspolitisk chef, opinionsbildning och att driva det regionala näringslivets viktigaste frågor är det jag brinner mest för. I och med att vi syns mer växer också de externa uppdragen och då passar det bra med en mer extern titel.

Östsvenska Handelskammarens vd Simon Helmér kommer fortsatt att ha samma ansvar för verksamheten men där han och Maria kommer att dela på fler externa uppdrag.

– Att Maria kliver in som vice vd är ett naturligt steg som jag har funderat på länge. Under hennes drygt fem år på Handelskammaren har hon varit en mycket profilerad och omtyckt person med stort förtroende både hos våra medlemsföretag, inom det offentliga och i kontakt med media, säger Simon.

Sedan några år tillbaka är säkerhet och trygghet en av de mest prioriterade frågorna inom näringslivet. Tillsammans med energi- och kompetensförsörjning, hållbarhet och välfungerande infrastruktur toppar brottsförebyggande åtgärder listan över frågor som vi på Handelskammaren driver i våra medlemmars intresse.  

Inte nog med att den organiserade brottsligheten drabbar företag enskilt och människor personligen. Denna ökande form av kriminalitet, i fysisk närmiljö och på nätet, och osäkerheten som följer i dess spår är förödande för bilden av Sverige. Landets attraktionskraft och tillväxtmöjligheter påverkas.  

Förutom att påpeka ovannämnda och allvaret i att myndigheter, kommuner och andra offentliga aktörer tar tag i problemen, gör vi på Handelskammaren som vi brukar när vi vill påverka i en fråga: vi söker dialog. Häromveckan genomförde vi ett rundabordssamtal tillsammans med Malena Grann, regionpolischef över polisregion Öst (Sörmland, Östergötland och Jönköpings län). En handfull företrädare för medlemsföretag från olika branscher var inbjudna att medverka.  

Regionpolischefen och hennes kolleger beskrev vikten av ett robust samhälle och hur polisen arbetar för att möta hoten från de kriminella. Medan vardagsbrotten har minskat, så ökar den organiserade brottsligheten med smuggling, bedrägerier, bidragsbrott och andra typer av ekonomiska brott, cyberbrott, vapen- och narkotikabrott. Det svenska samhället håller på att förändrats.  

Sverige har en tradition av hög tillit snarare än kontroll, vilket gjort ökat utsattheten då våra kontrollsystem inte varit tillräckligt starka. Vårt välfärdssystem, ekonomiska transaktioner, försäkringar, folkbokföring etcetera vilar på en grund av öppenhet och transparens. Går det att upprätthålla samtidigt som vi värjer oss mot människor som utnyttjar detta i sina kriminella verksamheter? Eller måste vi ändra på oss? 

Hur ska enskilda näringsidkare och bolag skydda sig? Hur arbetar polisen och hur kan vi tillsammans öka motståndskraften gentemot den grova brottsligheten och den blomstrande kriminella ekonomin, som lockar barn, unga och medarbetare till den kriminella banan?  

Det kommer regionpolischefen att prata om när hon återvänder till Handelskammaren för ett frukostmöte öppet för alla våra medlemmar den 26 april på LINK Business Center. Oavsett var eller inom vilken bransch du är verksam, är det viktig kunskap för dig. Jag hoppas vi ses då.  

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef