Mellan Nyköping och Norrköping, strax norr om E4:an i Kolmårdsskogarna ligger vackra Virå Bruk. Det gamla järnbruket som blev skogsbruk till att idag vara en välbesökt konferensanläggning med Sveriges första skjutbiograf.

Efter jag svängt av från e4:an och åkt några kilometer på gamla riksvägen mot Nyköping står en skylt ”Virå 6” och ”Jaktmarkerna” in till vänster. Jag svänger av och redan när jag åker på vägen börjar jag känna ett lugn när jag åker fram på den lilla vägen med de svepande kurvorna. Handelskammarens nätverk ledare har uppstartsträff på Virå bruk i Sörmland och i samband med detta ska jag få träffa ägaren, i fjärde generationen, Caesar Åfors, för att höra deras historia, vad man gör nu och hur framtiden ser ut.

Vi inleder med en fantastisk lunch där den mesta maten kommer från gården. Det blir ett härligt sorl under lunchen och många diskussioner förs. När alla ätit upp och nätverket ska inledas får jag en stund med Caesar och restaurangchef Emilie Karlsson för att få höra deras resa.

– Året är 1638 och här i Virå fanns ingenting mer än ett litet torp. Då fick man från drottning Kristina ett privilegiebrev för järnförädling och man började framställa stångjärn. tillgången på skog var god och likaså tillgången på vatten och det är två delar som är viktiga för att kunna förädla järn, säger Caesar.

I början var huvudprodukten som tillverkades stångjärn som man använde för att göra kanoner och i mitten av 1700-talet var Virå ett av de största järnbruken i Sörmland.

–Under glansperioden byggdes här skola, mejeri, lanthandel med mera och det gick bra för Virå. Men i början av 1800-talet minskade efterfrågan av stångjärn, samtidigt som man drabbades av nunnefjärilen som förstörde stora delar av skogen. Likaså hade man satsat stora pengar på ett järnvägsbygge ner till Bråviken, vilket gjorde att bruket mer eller mindre gick i konkurs.

Från mitten av 1800-talet blev skogen och skogsbruket den viktigaste näringen på bruket. 1924 köpte Ernst Johansson Virå som under 1900-talet fortsatte att driva det som skogsbruk.

– Ernst Johansson var min farfars far och jag tog över 1986 och är fjärde generationen som driver bruket, säger Caesar.

När Caesar tog över var sex personer anställda inom skogsbruket.

– Idag är det en person som sköter skogsbruket men vi är totalt 15 anställda.

Bruket har alltså växt från 6 till 15 anställda på trettio år och det var år 2010 som man ändrade i inriktningen av verksamheten.

– Jag insåg att det hänt en del inom skogsbruksbranschen. Att ha sex man gå med motorsågar i skogen var inte lönsamt längre. Så tillsammans med min son diskuterade jag om och hur vi skulle kunna utveckla bruket vidare.

Så år 2010 byggdes Sveriges första inomhusskjutbana för riktiga vapen med riktiga skott och i augusti 2010 så invigdes den.

– Vi hade sett liknande i Danmark och Tyskland och tänkte att det här borde vara intressant för våra jägare i Sverige. Min son blev projektledare från start till mål. Hur jag nu kunde låta min då 21-årige son projektleda en sådan här miljonsatsning, men det gick mer än bra, skrattar Caesar.

Nästan direkt började det komma folk från olika delar av regionen och det var början på det som idag är en unik konferensanläggning. 2011 invigdes en jaktaffär, året därpå restaurangen med möjlighet till teambuilding genom matlagning. Det var nu man inledde satsningen på konferenser.

– Det började med jägare kom hit och ville skjuta. Sen ville de äta någonting. I början lagade vi maten hemma i mitt kök, men det blev ohållbart. Så då byggde vi till den här delen vi sitter i och startade viltköket. Men när de ätit och druckit gott ville de ju ha någonstans att bo. 2014 renoverade vi en jaktcamp med jaktstuga och just nu håller vi på att renovera ytterligare en byggnad. Så nu är vi nästan kompletta och kan ta sällskap som vill bo, konferera och äta med upp till 40 personer.

Idag är både företag och privatpersoner målgruppen och jägarna som kommer till Virå är i minoritet. Man erbjuder olika paket där hållbarhet, närproducerat och ekologiskt står  i fokus.

– Vi vill hålla det småskaligt, 10- 20 personer är vår optimala grupp. Allt kött vi äter är skjutet på vår gård och mycket av grödorna kommer från närområdet.

Ju mer Caesar berättar, ju mer imponerad blir jag. Han har byggt upp det här stället med mjuka värden. Han fortsätter att berätta om deras olika koncept med olika teman.

– Det kan handla om allt från hjortsafari, till att jaga hjort, flå den, stycka den för att sedan laga den i köket tillsammans för att slutligen avnjuta den som middag. Vi kommer även att satsa mer på temakvällar för privatpersoner.

Tiden går fort och vi har suttit och pratat jakt, historia och framtid i över en timme. Caesar frågar, ödmjuk som han är, om jag vill följa med på en rundvandring – och självklart vill jag det. Vi går ut från restaurangen och ner på grusvägen mot en stor byggnad som ser ut som en modern ladugård. Där är jaktbutiken och skjutbiografen.

–  Här skjuter man med riktiga vapen. Du kan ha med ditt eget gevär om du vill. Sen visas det upp mer, olika jaktsekvenser, filmade från gården. När det kommer djur gående så skjuter man på dem. Där kulan går in i duken visas en röd prick. Det är där du har träffat djuret, förklarar Caesar.

När vi kommer in i biografen är precis en grupp klar. Caesar frågar instruktören Björn om han har några minuter över och om jag kan få möjligheten att prova skjuta. Jag känner direkt att pulsen går upp. Björn har tid och jag svarar att jag gärna provar att skjuta. Har du skjutit förut? frågar Björn.

Om luftgevär och lerduvor räknas så har jag svarar jag. Jag får en säkerhetsinstruktion över vad jag ska tänka på och sen får jag börja skjuta. Jag skjuter fyra skott och tre träffar bra. Jag känner mig mycket nöjd med min insats och känner att pulsen börjar gå ner. Det var roligt.

När vi kommer ut från biografen är det dags att börja runda av intervjun. Jag ska även få se stugorna man bor i. De ligger ett par kilometer bort och Caesar ska åka iväg så jag ställer en sista fråga innan vi skiljs åt och det är om vad är på gång nu.

– Vi har hittat vår stil. Vi vill vara personliga och inte bli för stora och alltid göra det bästa för gästerna. Rent miljömässigt vill vi behålla den genuinitet som finns och det enda vi ska göra är att bygga ut med ett konferensrum till, bygga ett modernare slakthus och slutföra boendet nere vid sjön. Sen känner vi att vi har fått den miljö och den anläggning vi vill driva och verka i.

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

Gå gärna in och granska Trafikverkets uppdaterade webbkartan för Ostlänken, tryck här: Webbkarta Ostlänken

I webbkartan kan du zooma in och välja olika filter, till exempel kulturmiljö eller friluftsområden, för att få en bättre bild över olika faktorer som vi behöver ta hänsyn till i det pågående planeringsarbetet.

Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar, sofia.wallberg@east.cci.se

Clustera Sverige är ett bemannings- och omställningsföretag som för 12 år sedan startade på Gotland. Idag finns företaget över hela Sverige med sju kontor och 2015 utsågs de till årets Gasell. Vi har träffat Jonas Landén som är chef över region Östergötland.

– Det går bra och har gått bra för oss. Vi har vuxit långsamt men stabilt, säger Jonas Landén, Regionansvarig Östergötland och partner som kom in i företaget 2012.

Clustera är idag ett rikstäckande bemannings- och omställningsföretag och omsätter 23 miljoner.

– Vi rekryterar, hyr ut personal och coachar arbetssökande. Vi är en auktoriserad aktör med en gedigen rekryteringsprocess.

Att det är brist på kompetens idag är många eniga om och många arbetar på att hitta olika lösningar på problemet.

– Många branscher skriker idag efter kompetens. Vi arbetar för att tillgodose deras behov. Hittar vi inte kompetensen i Sverige söker vi efter arbetskraften i andra länder. Vi har exempelvis rekryterare i Polen och Rumänien som hittar rätt kompetens till de svenska bolagen.

Clustera är inte specialiserade på vissa branscher utan arbetar brett inom många olika områden. Men det är några branscher som har mer akut behov av personal.

– De branscher som vi arbetar mycket med nu är bygg- och verkstadsbranschen. Där är efterfrågan stor på kompetens.

När Ostlänken nu kommer byggas de närmaste åren ser Clustera att behovet av arbetskraft kommer bli stort.

– Ostlänken är ett så pass stort projekt – så även om vi lyckas med att utbilda våra ungdomar till yrken kopplat till byggbranschen kommer behovet av utländsk arbetskraft att finnas. Och där kommer vi kunna hjälpa till.

Och 2015 blev ni utsedda till årets Gasell?
– Ja. Det var ett kvitto på att vi är rätt ute. Vi behövs för att säkra Sveriges tillväxt och vi ska fortsätta med att göra det vi gör bra idag ännu bättre och växa ännu mer.

[osh-header title=”Clustera Sverige AB”]
Huvudkontor: Visby
Omsättning: 23 miljoner SEK 2016
Antal anställda: 25

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

I flera år har föreningen Datasaabs vänner med den äran delat ut stipendier till gymnasieungdomar i vår region. Nu tar Östsvenska Handelskammaren över.

–  Östsvenska Handelskammaren ser verkligen fram emot att få vara med och prisa de ungdomar i regionen som utmärker sig och är duktiga på teknik, it och matte, säger Östsvenska Handelskammarens vd Johanna Palmér. Pristagarna är oerhört imponerande ungdomar som behöver varenda krona för att förverkliga sina idéer och projekt.

Stipendierna kommer precis som förut att delas ut till kreativa ungdomar som visar fallenhet och intresse för teknik, fysik, matte och naturvetenskap. Det finns även chans för pedagoger att få stipendie.

Från årsskiftet 2018 håller Östsvenska Handelskammaren i utdelningen. Gymnasieungdomar från Sörmland, Östergötland och Gotland kommer att ges chans att ansöka om pengar till olika projekt. Stiftelsen utser en jury som väljer ut de mest spännande kandidaterna.

– Stipendier som dessa är betydelsefulla för att uppmuntra ungdomar att bli bättre och lära sig ännu mer inom de områden som fascinerar dem. Att få en morot för att plugga vidare eller forska kan vara avgörande.  Men vi ser också vikten av att främja teknisk utveckling på alla sätt och vis i vår region. Vi vill att våra smarta ungdomar senare ska stanna kvar här och arbeta, starta företag, forska eller undervisa.

Eleonora fick pengar till CERN-projekt

Som en av flera ungdomar fick i år Eleonora Svanbergs ett stipendie på 3000 kronor. Hon är en oerhört driftig tjej som bland annat är med och driver en förening som ska främja tjejers intresse för naturvetenskap, matematik och teknik.

Vad ska du göra med pengarna?
–  De skall gå till mitt projekt på CERN, mitt gymnasiearbete. Till resepengar, boende och material. På CERN ska jag använda data från partikelkollisioner för att detektera massan från z-bosoner. Massa på partiklar säger mycket om hur universum fungerar.

Varför intresserade du dig för teknik och fysik?
–  Jag har under hela mitt liv varit intresserad och har nog fått mycket från pappa. Han är programmerare. Jag har alltid velat veta hur saker fungerar, vare sig det är vår tv hemma eller stjärnorna.

Vilka områden intresserar dig?
– Absolut rymden och partikelfysik. När man går ner till minsta nivå. Det är så mycket vi inte vet. Det är fascinerande.

Ja, vad gör dig allra mest nyfiken?
–  Relativitet och ljusets hastighet. Det sker konstiga saker i ljusets hastighet, med gravitation och så vidare. Och så har jag så klart alltid varit intresserad av om det finns liv i rymden.  Om det finns intellektuellt liv borde vi ha fått kontakt vid det här laget eller så gömmer de sig, haha. Men att det finns i bakterieform och enklare liv är jag övertygad om.

Vad gör du om tio år?
–  Då är jag 28 år. Då forskar jag om universums stora gåtor. Det är min dröm.

Om Eleonora Svanberg:

Ålder: 18 år

Pluggar på : Naturprogrammet Katedralskolan Linköping

Intressen: Gör egen musik, spelar piano, ser på serier och träffar kompisar

Mer om föreningen STEM där Eleonora är verksam: www.girlsinstem.se 

Om föreningen Datasaabs vänner: En ideell förening med syfte att främja undervisning, utbildning och vetenskaplig teknikhistorisk forskning inom datateknikens område, speciellt med tonvikt på Linköpingsregionen.
[osh-header title=”Skrivet av”]

Ulrika Andåker
ulrika.andaker@east.cci.se

I höst startar Almi ett program för dig som vill utvecklas till en bättre ledare för ditt företag som är i en tillväxtfas.

Linköpings Universitet och Almi har tillsammans tagit fram ett verktyg för att kunna analysera utmaningarna företaget har och vilket behov det finns att utveckla eller förändra ledningen. Programmets fokus är sedan tillväxt. Du som har en ledande roll i företaget får insikt i hur du behöver bevaka omvärlden eller arbeta strategiskt med er styrelse.

Under en period på 10-12 månader deltar man bland annat i en strategigrupp med sex andra företagare för att få andras perspektiv på hur man kan bli en bättre ledare. Det blir föreläsningar i aktuella ämnen och coacher från Almi och universitetet leder strategigruppsarbetet.

TillväxtLedarskap är ett samverkansprojekt för att stödja och utveckla små- och medelstora företag i Östergötland, så att fler företag bygger långsiktigt strukturkapital inom ledarskap och uppnår fortsatt tillväxt. Projektet finansieras av ALMI, Linköpings universitet, Region Östergötland och Europeiska Unionens Regionala Utvecklingsfond.

Mer info hittar du HÄR.

–   Vi började med att göra en undersökning bland svenskarna som visade att var tredje person har en idé som man skulle vilja starta ett företag kring. Men bara var femte gör det. Man kommer inte till skott. Vi ser samtidigt hur mycket entreprenörerna betyder för samhällsutvecklingen , säger Oskar Lindehejd Bankchef Swedbank Gotland.

Affärsidéer av alla dess slag som leder till positiv samhällsutveckling, hoppas Swedbank ska strömma in när man nu driver den nationella kampanjen Rivstart. Vinnarna kommer att få 250 000 kronor till sin affärsidé. I juryn sitter bland andra fd utrikesminister Jan Eliasson, Sara Wimmercranz som grundat Backyard Minds och Richard Båge, som många känner igen som en av ”drakarna” från svt:s Draknästet.

Oskar Lindehejd på Swedbank Gotland skulle gärna se en vinnare från den östra regionen och självfallet vore det extra kul med en gotländsk vinnare. Om inte annat hoppas han på en hel del bidrag från vår region.

– Det får gärna komma företagsidéer som genererar arbetstillfällen för gotlänningar. Men självfallet idéer som utvecklar samhället i stort. Det finns en väldig entreprenörskraft på ön. Vi vill gärna att nya idéer som kommer in befäster Gotland som en plats där många entreprenörer är samlade. Det är högt företagande på ön idag med bra förebilder till de som vill starta nytt.

Vilka behöver en knuff för att ta steget att söka till uttagningen eller en knuff för att starta eget?

–   Som anställd i ett större företag kan man säkert gå och fundera på hur processer kan göras effektivare och man kommer på egna ideer men plattformen att starta något nytt finns kanske inte inom företaget. Då kan man behöva pushas att ta steget.

Tävlingen pågår till och med sista augusti.

Oskar Lindehejd, Swedbank Gotland

[osh-header title=”Skrivet av”]

Ulrika Andåker
ulrika.andaker@east.cci.se

Företagen i den östsvenska regionen har en stark tro på framtiden och är också beredda på en hel del besvär när regionen växer. Men det krävs att kommunen lyckas med tre saker för att säkra deras lojalitet – tydlig information om syfte och mål med byggandet, en kontaktväg in till kommunen samt alternativa färdvägar runt eller genom staden.  Det visar Östsvenska Handelskammarens senaste enkät om konsekvenserna av städernas byggnationer. 

Näringslivet uppfattar att det händer mycket i regionens städer just nu, närmare 9 av 10 ser en hög byggaktivitet. Och de flesta gillar vad de ser, drygt 6 av 10 anser att det är positivt med förtätning i städerna. Med framkomlighet som en utmaning redan idag – en majoritet anser att det är hög frekvens på avspärrningar och begränsningar – är enkäten ett medskick till städerna att ta rejäl planeringshöjd inför framtidens ”stök och bök”.

Det finns ett påfallande starkt stöd för byggnationerna – byggande och aktivitet kopplas till utveckling och tillväxt, särskilt på längre sikt. 8 av 10 anser att deras företag påverkas positivt på lång sikt av byggandet. Framtidstron stöds av de rapporter om tillväxteffekter som tagits fram inför Ostlänken och som pekar på att Ostlänken innebär minst 25 000 årsarbeten. Inte bara i bygg- och anläggningsbranschen utan även för exempelvis handel, hotell- och restaurangverksamhet, transporter samt inom välfärdsbranscher såsom skola och omsorg.

För att säkra den långsiktiga tillväxten behövs åtgärder här och nu. Företagen vill inte ha särbehandling, utan önskar sig förutsebarhet, tydlighet och undanröjande av hinder. Man önskar sig information om vad som händer här och nu, och vad som är kommunens långsiktiga mål med byggnationerna. Man vill också se att kommunen har en tydlig kontaktväg in för företagen att använda när svårigheter eller frågor uppstår. Viktigt är även att det redan nu läggs upp en plan för framkomlighet genom och runt staden som kan hålla även när det är som mest stökigt runt år 2021-2025. Då kan företagen inte bara stå ut med besvären, utan även se sin egen roll i den framtida utveckling och tillväxt som är hela poängen med byggandet. Jobbigt nu – bättre se’n, alltså!

PULS är handelskammarens verktyg för att ”ta pulsen” på våra medlemmars åsikter i aktuella frågor. Av de 114 svaren denna gång kommer 3 av 4 från Östergötland, 1 av 4 från Sörmland.

[osh-header title=”Ladda ner rapporten”]

>> Ladda ner

[ansvarig medarbetare=”Anna Lövheim”]

CETA-avtalet, som träder i kraft juni 2017, innebär att nästan alla tullar i varuhandeln mellan EU och Kanada tas bort. Det blir också enklare att handla med tjänster.

Kanada öppnar upp sin marknad för offentlig upphandling på alla nivåer.

>> Läs mer här

Företag växer och efterfrågan på kompetens är stor – så ser situationen ut i Sverige och Nyköping är inget undantag. 

I onsdags genomförde Handelskammaren tillammans med Nyköpings kommun, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Rotary Gränslös frukost – mötesplatsen där företag och nyanlända träffas över en frukost för att regionen och näringslivet ska ta vara på den kompetens som finns på bästa sätt.

– Integrationen kan inte lösas genom att en ska göra allt, utan vi måste vara många som gör lite, säger Anna Lövheim, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren och grundare av Gränslös frukost.

Både kandidater och företag från Nyköping slöt upp och totalt deltog runt 40 personer och det var en morgon som präglades av möten, sorl och kontaktskapande.

– Bara genom att människor möts händer det saker. Än så länge har det gett 20 personer jobb i de orterna vi driver frukosten och det har förändrat deras liv, säger Anna.

Söker du och ditt företag kompetens och är beredd att söka utanför din ordinarie krets – då ska du komma till nästa Gränslös Frukost. Håll utkik i Handelskammarens kalender för att se när nästa träff är.

Detta är Gränslös frukost
Gränslös frukost är Handelskammarens möteskoncept för att ge företagen i vår region bättre förutsättningar att hitta rätt framtida kompetens när de ökar sin sökbara krets av personer som kan vara intressanta att anställa. Samtidigt bidrar det till fler kontaktytor för personer med utländsk bakgrund som söker jobb, egen försörjning och tillhörighet till Sverige. Ett integrationsinitiativ, helt enkelt!

Gränslös frukost arrangeras i Norrköping, Linköping, Nyköping och Eskilstuna.

>> Läs mer här

[osh-header title=”Skrivet av”]

Robin Almqvist
robin.almqvist@east.cci.se
@almqvistrobin

’-   Det stora just nu är helt klart socialt ansvarstagande, säger Niklas Birgetz vd på Sponsor- och Eventföreningen. Man ska inte vara rädd att också låta det bli lönsamt för företaget.

Han syftar på att företagen idag vill vara med och göra något gott för samhället och samtidigt bygga positivism kring sitt varumärke. Inte bara betala för en logga som får sitta på en sarg eller läktare.

Under torsdagen höll Östsvenska Handelskammaren i Norrköping och Linköping ett event kring jämställd sponsring i samarbete med Sponsrings- och Eventföreningen, SEFS.

Inbjudna talade om utvecklingen mot mer jämställd sponsring och det kom att handla mest om just sport, då idrottssponsring står för cirka 70 procent av all sponsring i Sverige.

Deltog gjorde föreningar och företag som ville diskutera kring ämnet ”Ska sponsring vara jämställd?”

Vi bad Isabelle Widmark som är ordförande för stiftelsen Fair Pay att ge tre tips till företag i vår region som önskar ta ett första steg mot jämställd sponsring.

– Ställ krav på klubben ni samarbetar med men framförallt hitta en samsyn kring värderingar och vad man vill uppnå i samhället. Det kan vara ett gemensamt mål – till exempel hur ni vill få fler tjejer att idrotta eller att få fler tjejer att hålla på längre med idrott.

– Bryt traditionella strukturer kring hur ert företag jobbar med sponsring. Exempelvis kanske en ny person, gärna en kvinna, ska börja ta ansvaret för med sponsringen hos  företaget och komma med nytt perspektiv.

– Ta ett kliv utanför och titta objektivt på det ni gör. Är det dags att börja sponsra någon ny idrott som ni inte arbetat med förut och som passar era mål?

Dolphins klubbdirektör Lars Johansson agerade moderator för en kortare debatt och frågestund kring sponsring. I panelen deltog företrädare för Stadium, Länsförsäkringar och Lundbergs.

Bland de medverkande:

– Niklas Birgetz, Sponsor och eventföreningen, ”Facts and figuers”
– Marie Tomicic, VD för Olika Förlag och kommunikation, ”Jämställdhet och sponsring”
– Isabelle Widmark, Fairpay, ”Fairpay inom fotbollen?”
– Maria Hagström, klubbdirektör Linköpings FC
– Tommy Eklöf, ansvarig hållbarhet och samhällsengagemang, Länsförsäkringar Östgöta
– Anna Nestun, chef Marknadskommunikation, Tekniska Verken
– Petra Hammarstedt, VD, Qlean

[osh-header title=”Skrivet av”]

Ulrika Andåker
ulrika.andaker@east.cci.se