I tisdags startade namninsamlingen för folkinitiativet ”Rösta för Sörmland” med ett uppstartsmöte i Nyköping. Och starten blev en succé med en uppslutningen bättre än vad någon kunnat förutse.

Just nu pågår ett försök att tvinga in Sörmland i Svealandsregionen utan att invånarna får säga sitt. Besluten forceras fram utan folklig förankring och planen är att den nya regionen ska vara på plats redan till nästa val. Därför har folkinitiativet ”Rösta för Sörmland” startats där vi kräver att det hålls en folkomröstning om Sörmland ska ingå i Svealandsregionen.

För att skriva under ska du ladda ned och skriv ut blanketten. Tyvärr går det inte att skriva under digitalt. Blanketten måste fyllas i på papper, och alla uppgifter (inklusive hela personnumret XXXXXX-ZZZZ) måste fyllas i.

>> Ladda ner blanketten här.

Ifyllda blanketter kan lämnas in på följande platser (listan kommer uppdateras):

eller postas till

Rösta för Sörmland
c/o Östsvenska Handelskammaren
Portgatan 3
633 42 Eskilstuna

Informationsmöten kommer också hållas i Eskilstuna och Katrineholm den 20 oktober.

Vi kommer att behöva både ideellt arbete och ekonomiskt stöd för att kunna bearbeta hela länet och uppnå målet som krävs för att få till en folkomröstning varför vi ber om ett stöd till föreningen Rösta för Sörmland. Du kan Swisha ditt bidrag till mobilnummer. 123-143 29 70 eller använda vårt BG 5153-1853.  Vill du som företagare ha en faktura skicka ett mejl till Catarina Hagstrand föreningens kassör  catarina@oxelosundsvarv.se  och ange belopp så mejlar hon en faktura.

[osh-header title=”Läs mer på”]

www.rostaforsormland.nu

Följ Rösta för Sörmland på Facebook

rostaforsormland_mote

 

Fler nyheter >>

 

 

 

På ett halvår hinner det hända mycket i det lilla, men inte så mycket i det stora. Sedan vi sågs sist har jag bytt tusen blöjor och burit sju ton bebis, beräknat på fem timmars musikaldansande vyssande per dag. Ryggen tog stryk så jag har också lagt ett antal timmar hos kiropraktorn för att mjuka upp den. Senaste tiden har hundratals barnmatsburkar inhandlats och hälften av innehållet kastats. Yngsta fröken Palmér vill inte äta sånt som serveras ur burk utan det som vi andra äter. Vilket blir otroligt kladdigt och leder mig till antalet tvättmaskiner som jag kört sedan vi sågs sist …

Men nu är jag tillbaka på min stol hos Handelskammaren! Eller i min skrubb rättare sagt. Vår verksamhet utökas så jag har ingen egen kontorsplats längre. Vilket turligt nog är modernt och kallas aktivitetsbaserad kontorsinredning, eller något liknande.

Hur har det gått för er? Vad har hänt? Som jag uppfattar de breda penseldragen så vågar vi tro att Ostlänksarbetet drar igång 2017. Det är glädjande för regionens näringsliv som kan dra nytta av alla de kontrakt som följer med Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt. Jag förstår också att regionen får två nya näringslivschefer, i både Linköping och Norrköping. Viktiga poster, viktiga rekryteringar! Det känns upplyftande att både länet och rikets styrelser, om trenden fortsätter, kommer ha helt jämställda styrelser om 9 år, år 2025.

Hur går det med den regionala attraktiviteten då? Är vi mer attraktiva för företag, inflyttare, besökare och investerare nu än för ett halvår sedan? Jag har själv svårt att svara på det men kanske kan du som läsare hjälpa mig? Maila mig dina bästa spaningar! Östgötamorgon i Stockholm, som lockar tillbaka de kompetenta men stressade storstads-smitarna med löfte om bättre livsbalans, är ett fint exempel på att med små medel öka attraktiviteten. Extra roligt att det är ett samarbetsprojekt mellan alla kommuner och initierat av Östergötlands egna sjöstad, Motala.

Handelskammaren vill gärna veta och sprida allt som är positivt för näringslivet och den regionala utvecklingen. Så om du har tid över, skicka mig gärna några rader! Då gör du också en god gärning genom att snabba på min återetablering i regionens tjänst.

Ser fram emot att ses igen,

johanna

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Johanna Palmér
Vd, Östsvenska Handelskammaren

Fler nyheter >>

Förra ett par veckor sedan kom det årliga rankingresultatet från Svenskt Näringsliv kring de svenska städernas näringslivsklimat, nedslående läsning för ganska många av länets kommuner. Åtminstone om man tillhör de större av dem i länet eller landet. I princip alla större kommuner i Sverige gick bakåt i årets ranking, så även i vår region. Linköping rasade från sin höga position, Norrköping låg still på en blygsam placering och Eskilstuna tappade från ett redan lågt läge. Ett fåtal mindre kommuner gick framåt, bland annat Finspång, Katrineholm och Strängnäs. Även lilla Söderköping klättrade ett par steg uppåt.

Någon klok person sade att man aldrig ska kritisera ett resultat på grundval av den mätmetod som använts, det ses då lätt som en slags bortförklaring. Nej, självklart måste man alltid ta ett resultat på allvar, det visar faktiskt en bild av verkligheten. Frågan är bara hur den bilden kommit till och vilka andra saker som kan påverka bilden i ett större perspektiv. Just denna enkät bygger på svar från företag som är medlemmar i Svenskt Näringsliv, oberoende av om de varit i kontakt med kommunen eller inte. Det är också så att många faktorer som påverkar känslan av ett gott företagsklimat inte ryms i enkäten, naturligt nog. Exempelvis synen på svenska företags konkurrenskraft nu och på längre sikt är inte föremål för enkätens frågor, men kan mycket väl påverka resultatet. Det vore inte alls konstigt om svaren – med dagens stora utmaningar på arbetsmarknaden i Sverige och ett oroligt politiskt omvärldsläge – blir negativt påverkade av enskilda företagares oro inför framtiden.

Många som läser rankingen reagerar på att den inte stämmer med deras bild av hur näringslivet vibrerar och lever i just deras stad. De kreativa miljöer som ofta fångar upp och stimulerar till nya företag i framtidsbranscher, kanske inte är så berörda av kommunen och dess service till företag. Man har inte behov av mark, serveringstillstånd eller bygglov, utan det som är centrala faktorer för att mäta näringslivsklimatet för dessa blir snarare hur benägna företagen i staden är när det gäller att nätverka, klustra ihop sig och skapa affärsnytta för sig och sin bransch. Hur får man den typen av dynamik att avspeglas i en mätning?

Handelskammaren sitter med i näringslivsråd i regionens olika kommuner och vet att det både finns ambition och vilja som sedan omsätts i konkret arbete – både bland de kommuner som klättrat i rankingen och de som dalat. Det inbjuder till ytterligare reflektion kring hur vi kan använda rankingen ännu bättre. Ett står klart – det är en ögonblicksbild som ska tas på allvar, men mer som en av flera bitar i ett större pussel än sanningen svart på vitt. För en ranking har inget egenvärde, det är först när vi riktigt tydligt kan läsa ut vilka faktorer som behöver förbättras i en kommuns arbete med och för näringslivet som den blir ett riktigt vasst verktyg!

Anna_l
Anna Lövheim
Näringspolitisk chef

Visst har du någon gång undrat varför vissa människor verkar så otroligt lyckliga? Författaren Gregory Ciotti har studerat ämnet och på u99. com delar han med sig av sina observationer. Vad som är lycka definieras olika av varje individ men Ciotti har funnit några gemensamma nämnare.

1. Var sysselsatt men inte jäktad
Forskning visar att ”jäktad” snabbt leder till att du blir olycklig. Å andra sidan indikerar många studier att sysslolöshet också kan vara slitsamt. Dåliga nyheter för dem som längtar efter drömmen från Office Space om att inte göra någonting. Du bör utöka din komfortzon men inte så mycket att du känner dig överväldigad.

2. Ha fem nära relationer
Att ha ett par nära relationer gör människor lyckligare när de är unga och det har även visat sig hjälpa oss leva längre och med en högre livskvalitet. Riktiga vänner är verkligen värda sin vikt i guld. Siffran är inte det viktiga här, det viktiga är den ansträngning du lägger in i dina förhållanden.

3. Knyt inte din lycka till yttre händelser
Ödmjukhet är inte att tänka mindre om sig själv, utan att tänka mindre på sig själv. – C.S. Lewis Självkänsla kan vara knepigt. Det är absolut bra för självförtroendet, men mycket forskning tyder på att självkänsla som är knuten till yttre lycka kan vara mycket obeständig.

4. Träning
Oavsett hur mycket du hatar träning kommer träning att få dig att må bättre om du håller fast vid den. Så gör det till en av dina regelbundna vanor. Det gör ingen skillnad vilken aktivitet du väljer. Det måste finnas minst en fysisk aktivitet som du kan stå ut med.

5. Välkomna obehag för att behärska en förmåga
Lyckliga människor har generellt sett något som kan kallas deras ”signaturstyrka” – minst en sak de har blivit skickliga på även om inlärningsprocessen innebar obehag. Ett känt citat från den tecknade tv-serien Adventure Time säger ”Att vara superusel på något är det första steget till att vara ganska bra på något”, och det är sant.

6. Lägg mer pengar på upplevelser
Verkligt lyckliga människor är mycket försiktiga med att lägga pengar på föremål och väljer istället att lägga pengar på upplevelser. Köp av upplevelser har en tendens att göra oss lyckligare, i alla fall enligt forskning. Faktum är att en mängd forskning visar att de flesta människor är mycket lyckligare när de köper upplevelser än när de köper materiella varor.

7. Ignorera inte dina drömmar
Denna punkt är mer anekdotisk än vetenskaplig, men kanske den viktigaste. När tidningen The Guardian frågade en sköterska från ett vårdhem för obotligt sjuka om de fem saker döende personer ångrar mest var ett av de vanligaste svaren att folk ångrade att de inte följt sina drömmar. Som ordspråket säger, det finns sju dagar i veckan och ”någon dag” är inte en av dem.

Källa: Global utsikt, Nr 3, 2016 (99u.com)

Vid regeringens presentation av infrastrukturpropositionen blev det klart att regeringen säger ja till höghastighetståg. Byggandet av ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att ske etappvis och i den takt som ekonomin tillåter menar infrastrukturministern Anna Johansson. Ostlänken kommer att byggas som första etapp med byggstart 2017. Regeringen vill under kommande planperiod satsa över 100 miljarder kronor på infrastruktur och höjer därmed anslagen för drift och underhåll för järnvägen med 47 procent. Planen för byggandet av höghastighetsjärnvägen sträcker sig fram till 2029 men det är inte regeringens ambition att hela höghastighetssystemet ska vara färdigbyggt 2029 eftersom ekonomin inte tillåter att man bygger allt på en gång. Regeringens mål med nya stambanor för höghastighetståg är att tillföra ökad kapacitet, knyta samman Stockholm, Göteborg och Malmö, stärka de regionala sambanden och arbetspendlingen samt en etappvis utbyggnad i en takt som ekonomin tillåter. Regeringen betonar samtidigt vikten av att bygga järnvägen på ett smart sätt så att höghastighetsprojektet inte undantränger andra infrastrukturprojekt.

Anna Johansson hade gärna sett en bredare överenskommelse mellan de politiska partierna gällande satsningen men moderaterna sa under torsdagen nej till en satsning på höghastighetståg. Moderaternas Jessica Rosencrantz (trafikpolitisk talesperson) betonade samtidigt att moderaterna säger ja till byggandet av Ostlänken men att partiet inte ställer sig bakom byggandet av höghastighetståg utan istället vill satsa på underhåll och upprustning av befintlig järnväg.

ESIC ser mycket positivt på beskedet från regeringen idag. I och med beslutet är det klart att järnvägen mellan Järna och Linköping kommer att byggas och vi ser fram emot när första spadtaget tas i Norrköping 2017 då byggandet av Kardonbanan inleds.

Rätt investeringar i transportinfrastrukturen bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden

Trafikverkets samlade effektbedömningar

Trafikverket presenterade den 23 september sina samlade effektbedömningar (SEB) för utbyggnad av järnväg i södra Sverige. Av SEB framgår att höghastighetsbanor ökar den regionala tillgängligheten mer än utbyggda stambanor och möjliggör nya resemönster. I SEB värderas de effekter som inte kan åsättas ett pris, såsom åtgärdernas fördelningseffekter och hur de motsvarar Sveriges transportpolitiska mål. Till skillnad från tidigare kalkyler som publicerades i maj och juni tidigare i år innebär SEB kvalitativa bedömningar. Utöver det som beaktas i SEB kan det finnas andra politiska aspekter som man vill beakta, exempelvis effekter via tillkomsten av nya bostäder, internationella företagsetableringar i dynamiska regioner med mera. För närvarande görs en oberoende forskningsorganisation (TÖI) en så kallad second opinion av Trafikverkets samhällsekonomiska analyser. Trafikverket fortsätter samtidigt att analysera effekterna av utbyggd järnväg bland annat gällande möjlig trafikering.

Läs mer här:

Trafikverket – Samlad effektbedömning gjord för utbyggd järnväg

Sverigeförhandlingen – Nu finns en samlad effektbedömning för utbyggd järnväg

 

 ”Rösta för Sörmland” är ett nystartat folkinitiativ för en folkomröstning om Sörmlands ingående i den tilltänkta Svealandsregionen. Initiativtagare är Östsvenska Handelskammaren och Företagarna i Nyköping/Oxelösund. 

Inom kort går remisstiden ut för förslaget som innebär att tre storregioner ska bildas redan efter valet år 2018: Norrland, Svealand och ett utökat Västra Götaland. För Sörmland innebär det en sammanslagning med Västmanland, Örebro, Uppsala, Gävleborg och Dalarna. Storregionen Svealand skulle bli mer än tio gånger så stor till ytan som dagens Sörmland, och antalet invånare 1,9 miljoner människor. 

Det är viktigt för näringslivet och arbetsmarknaden vem som ansvarar för, och var besluten fattas om kollektivtrafik och investeringar i vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Utgångspunkten måste vara funktionella samband, det vill säga hur människor bor, reser och jobbar. Ur den aspekten har Sörmland inga eller mycket svaga samband med Dalarna och Gävleborg, och därför uppmanas politikerna i landstinget att säga nej till remissförslaget den 11 oktober. 

– Vi ser inte hur det förslag som ligger gynnar sörmlänningarna och företagen i Sörmland, säger Catarina Hagstrand, ordförande för företagarna i Nyköping/Oxelösund.

Initiativtagarna menar att det förslag som nu skyndsamt är på väg till riksdag och regering saknar folkligt stöd, och därför lanseras nu ett så kallat folkinitiativ för att hålla en folkomröstning om Sörmlands framtid. För att lyckas behövs 10 procent av de röstberättigade invånarna i länet eller kommunerna.

–  Vi anser att Svealandsregionen saknar folkligt stöd och att det är en viktig förutsättning om man ska genomföra så här stora förändringar, säger Erik Zetterlund, ordförande i Östsvenska Handelskammaren.

>> Läs mer på Rösta för Sörmlands hemsida.

>> Ladda ner blanketten här.

Gå in och Gilla Rösta för Sörmland på facebook.

rosta_for_sormland

 

[osh-header title=”För mer information:”]

Erik Zetterlund, telefon 0705 458477
Catarina Hagstrand, telefon 0706 579410
Johanna Palmér, telefon 0739 139926

 
[osh-header title=”Fakta om folkomröstningar”]

Ärende om att hålla en folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydligande, personnummer och uppgift om deras adresser. Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.

Har ett folkinitiativ väckts enligt 23§ andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om
1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och
2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

Maria Daréus är Kammarforums nya ansikte i Norrköping. Maria kommer se till att ni som gäster kommer få den bästa servicen, det godaste kaffet och verkligen trivas hos oss. Dessutom kommer hon se till att det blir fredagsfika på kontoret! Välkommen Maria – du är efterlängtad.

Vad var det som lockade med tjänsten som receptionist på Kammarforum?
Jag var sugen att anta nya utmaningar. Och när det här dök upp så kändes det som ett intressant och spännande jobb.

Jag har jobbat länge inom servicebranschen och här fick jag möjligheten att fortsätta med det men även kombinera med administrativa tjänster och hantering av handelsdokument vilket kändes intressant och utmanande.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Min viktigaste uppgift är att ta hand om våra gäster på Kammarforum så att de känner sig väl omhändertagna och trivs hos oss.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?
Jag ser fram emot att bli expert på handelsdokument!

Och såklart att möta alla medlemmar och trevliga gäster och tillgodose deras behov. Jag har varit här nu drygt en månad och det är så trevligt att prata med våra medlemmar, både business och annat.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Jag umgås med min härliga familj. Jag har en man och två barn som jag gärna tillbringar så mycket tid jag kan med. Annars gillar jag att resa, shoppa och äta god mat.

Det visste ni inte om mig?
Jag älskar att baka. Tårtor, desserter och bakverk! Så nu kommer det bli fredagsfika på Handelskammaren – det ska jag se till!

[osh-header title=”Fakta Maria”]

Ålder: 28
Bor: Villa i Åby
Familj: Man och två barn
Yrkesbakgrund: Arbetat inom service och restaurang hela min karriär. Bland annat på Brasserie Bagarstugan och nu senast på Villa Flora, Billbäcks trädgårdscafé.

Välkommen till Handelskammaren säger vi till Lotti Lindquist som under Martin Callmeryds föräldraledighet kommer vara medlemsansvarig på Handelskammaren. Vill ni lära känna Lotti lite mer så ska ni fortsätta läsa den här artikeln.

Vad var det som lockade med tjänsten som medlemsansvarig på Handelskammaren?
Jag är i grunden genuint intresserad av företagande och näringsliv. Dessutom älskar jag människor och har i hela min karriär arbetat med möten och relationer. Vad kan då passa bättre än en medlemsvårdstjänst på en näringslivsorganisation där jag får kombinera allt det här.

Tidigare i mitt liv har jag drivit olika företag och då var vi medlemmar i Handelskammaren och jag kände redan då att Handelskammaren är den organisation som känns mest förankrad i näringslivet och den som det är mest pådrivande. Så att få jobba här känns fantastiskt roligt.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Min viktigaste uppgift är att se till att våra befintliga medlemmar mår bra, att de har utväxling av sitt medlemskap och att de vet vad vi kan erbjuda och varför vi finns.

Sen kommer jag även arbeta för att vi ska fortsätta att växa och bli starkare, bland annat genom rekrytering av nya medlemmar.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?
Såklart ser jag fram emot alla medlemskontakter och möten. Det som ska bli extra kul är att fokusera på Nyköpingsregionen och arbeta mer intensivt där för att Handelskammaren ska bli väl förankrade i Sörmland och bli starkare längs med tillväxtstråket Linköping-Norrköping-Nyköping.

Sen är det spännande att vara en del av Handelskammaren. Handelskammaren driver många viktiga och stora frågor som gör skillnad på riktigt. Som exempelvis på integrationsbiten med Gränslös frukost och det nya mångfaldsnätverket. Likaså 100-listan där ett aktuellt och viktigt påverkansarbetet sker för fler kvinnor i regionens bolagsstyrelser.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Hektiskt, jag har för få timmar på dygnet. Men jag trivs med det, jag är så nyfiken av mig så jag blir involverad i många olika saker.

I min tidigare karriär arbetade jag väldigt mycket så nu värdesätter jag att tillbringa tid och umgås med familj och vänner. Annars älskar jag att vara ute i naturen och plocka blommor och svamp eller i skärgården och lägga nät.

Jag försöker vara mycket i nuet. Jag är glad av små saker, och kan man vara det så har man mycket att vara glad över. Det är i de mjuka sakerna som lyckan finns.

Detta visste ni inte om mig
Oj det är mycket, men man skulle kunna säga att jag är en obotlig tidsoptimist som hängt med Björn Borg och serverat kaffe till kungen och som alltid lämnar dansgolvet sist.

[osh-header title=”Fakta Lotti”]


lotti_240

Ålder: 51
Bor: Kolmården
Familj: Man och tre barn
Karriär i urval: Drivit Villa Solliden, jobbat tillsammans med Östgöta kök-gruppen, drivit Wreta Gestgifveri och varit hotelldirektör på Scandic Nyköping.

När ni nu tittar in på Kammarforum och Cleantech Park i Linköping kommer ni mötas av härliga Linda Petersson. Linda kommer göra allt för att du som besökare, konferensgäst och kund ska få god service och trivas hos oss. Vem är Linda då? Jo TV-spelsnörden som gillar att skriva!

Vad var det som lockade med tjänsten som receptionist på Kammarforum?
Jag tyckte det verkade vara ett spännande och intressant jobb. Kombinationen av det administrativa kontorsjobbet tillsammans med att ta hand om konferensdelen tilltalade mig. Det känns som att jag kommer få många roliga och utmanande arbetsuppgifter.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Jag kommer främst arbeta inom två olika områden. Dels att se till att våra gäster trivs på vår konferensanläggning. Och dels administrativt, genom att bland annat legalisera våra handelsdokument. Jag kommer även avlasta mina andra kollegor.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete?
Jag ser framförallt fram emot att börja jobba överhuvudtaget igen. Jag har varit föräldraledig i 3,5 år och är verkligen sugen på att börja arbeta igen. Det jag allra mest ser fram emot är att träffa alla medlemmar och kunder och hjälpa dem med deras frågor.

Hur är ditt liv utanför arbetet?
Jag har två underbara döttrar och en underbar sambo som jag tillbringar mycket tid tillsammans med. Det är mycket logistik och passa tider med två små barn. Annars gillar jag att skriva och rita, allt ifrån barnböcker till science fiction.

Detta visste ni inte om mig!
Jag är en riktig TV-spelsnörd. Älskar TV-spel och framförallt Zelda.

[osh-header title=”Fakta Linda”]

Ålder: 30
Bor: Åby
Familj: Sambo och två döttrar
Yrkesbakgrund: Kassa/Kundtjänst på Swedbank och hudterapeut.

Den gångna veckan har för min del varit fylld av styrelsefrågor och event kopplat till just styrelsearbetet i regionen. Det är bevisat att ett aktivt och professionellt styrelsearbete är en framgångsfaktor för tillväxt och lönsamhet. För många mindre företag är det ett stort steg att ta in en extern ledamot i styrelsen och släppa in någon annan i bolagets inre. Det har därför varit intressant och lärorikt att få ta del av de 28 bolag i regionen som under ett års tid ingått i projektet Strategiskt styrelsearbete. Dessa bolag har haft möjligheten att ha en styrelsementor att bolla strategiska frågor med och få stöd i hur aktivt styrelsearbete går till.

Vår egna styrelseutbildning, som hölls för 34 gången, avslutades i veckan med 18 nöjda deltagare. Vi ser ett stort intresse både från större och mindre bolag i hela vår region att öka sin kompetens i dessa frågor och i höst håller vi utbildningen för första gången i Visby.

Det släpptes dessutom två spännande rapporter i torsdags. AllBright släppte sin lista på hur det ser ut med jämställheten i börsbolagens styrelser och ledningsgrupper och vi släppte samma dag 100-listans undersökning från bolagen i Östergötland.

Det är nämligen inte bara ett aktivt och professionellt styrelsearbete utan ett jämställt styrelsearbete som påverkar tillväxt och lönsamhet. Bolag som är jämställda har gett dubbelt så mycket tillbaka till aktieägarna som genomsnittet på Stockholmsbörsen. Det visar en jämförelse från Avanza mellan börsbolag och de 32 jämställda bolag som finns på AllBrights lista. De senaste tre åren har de jämställda bolagen haft en kursutveckling på 65 procent medan Stockholmsbörsens breda OMXSPI-index varit 32 procent (från Dagens Industri).

AllBright konstaterar i sin rapport att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökar i rekordfart. Från att endast ha utgjort knappt 16 procent år 2005 har siffran nu stigit med drygt 12 procentenheter till 28 procent. Därmed är kvoten nästan dubblerad. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer styrelserna vara jämställda år 2025. Tas det hänsyn till senaste årets accelererande utvecklingstakt (från 24,9 till 28,1% på ett år) når vi jämställda styrelser redan år 2019. 

I Östergötland har vi tyvärr riktigt låg svarsfrekvens (ca 35 %) och andelen kvinnor i styrelserna ligger på 27 procent. Vi behöver nå ut bredare med vår lista och söker kvinnor som vill finnas med på listan och företag som jobbar aktivt med att öka mångfalden och komma i kontakt med dessa kompetenta kvinnor.

Och så samma vecka kom även regeringens lagförslag om kvotering till börsbolagsstyrelser. Förslaget har, oavsett om det går igenom eller inte, fört upp diskussionen på agendan och det i sig skapar bra förutsättningar för att lyckas. 

Vi arbetar vidare med frågorna och ser att vi kan göra skillnad!

anna
Anna Axelsson
,
verksamhetschef Östsvenska Handelskammaren