Regeringen har denna dag gett Trafikverket i uppdrag att avbryta planeringen för de centrala delarna av systemet, dvs. mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping (I2022/02416). Samtidigt gav regeringen Trafikverket i uppdrag att pausa arbetet med projektet Göteborg– Borås, del av nya stambanor samt att snarast avsluta det pågående arbetet med projektet Hässleholm–Lund, del av nya stambanor.

För Ostlänkens del är det ändå ett positivt besked, projektet finns kvar och ska fortsätta utan nämnvärda förseningar. Trafikverket får dock i uppdrag att nogsamt utreda kostnadsbesparingar och att se över vilka justeringar som blir konsekvensen av att det inte längre är aktuellt med fortsatt ihoplänkad utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg mellan Linköping-Borås eller Hässleholm via Jönköping.

– Vi noterar med tillfredsställelse att projekt Ostlänken fortgår. Samtidigt är beskedet gällande de andra projekten längs den planerade nya stambanan genom södra Sverige anmärkningsvärt, att det lämnas så abrupt och precis före jul, säger Charlotta Elliot, talesperson för infrastruktur på Östsvenska Handelskammaren.

Efter helgerna kommer vi ha kunnat analysera beslutet ytterligare, för att se vad det innebär för regionens näringsliv.

För frågor, kontakta Charlotta Elliot, talesperson för infrastruktur och projektledare för ESIC.

011 – 28 50 36
charlotta.elliot@east.cci.se

Varje dag matas vi med alarmerande nyheter om den nedåtgående ekonomiska kurvan och hur lågkonjunkturen väntar runt hörnet. Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund varnar för bistrare tider, varsel och stigande arbetslöshet. Med skenande el- och bränslepriser, inflation och ökade räntekostnader för hushåll och företag finns en oro för den ekonomiska utvecklingen, såväl för den egna verksamheten som för samhället i stort.

En stor majoritet av de drygt 200 företag som deltagit i Östsvenska Handelskammarens färska enkät, spår en ganska svag konjunktur kommande år. Efterfrågan på företagens produkter och tjänster spås bli oförändrad eller något minskad. Men på ett års sikt bedömer ungefär en tredjedel av företagen att den kommer öka.

Varsel och uppsägningar är ett tydligt tecken på vikande konjunktur, men något starkt sådant visar inte företagen i Handelskammarens undersökning. Blott 6 procent av de svarande uppger att de kommer behöver säga upp personal kommande tre månader, och 8,5 procent kommande tolv månader. Däremot bedömer 24 procent att de behöver anställa under de närmaste tre månaderna, och kommande året behöver hela 37 procent fler medarbetare.

Tron på det egna företaget är stark, nära 90 procent av företagen som svarat på enkäten ser positivt på framtiden. För regionen i stort tror 70 procent på en positiv framtid medan 20 procent är negativa. Handelskammaren har sammanställt svaren till en regional konjunkturbarometer som pekar på en ganska svag konjunktur:

– Majoriteten företag i Handelskammarens undersökning bedömer att vi går mot kärvare tider, men barometern är inte nere i botten. Värt att komma ihåg är att vi kommer från ett rejält högtryck, så kommande årets nedgång kommer att bli kännbar. Företagens bedömning av sina egna verksamheter och regionen i stort är dock ljusare än man kan tro, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

– Det viktiga nu är att vi inte målar upp en situation som är värre än den faktiskt är. Tid och pengar har spenderats i planering av stora investeringar inom exempelvis infrastruktur, inte sällan med offentliga beställare. Det är av yttersta vikt att dessa satsningar genomförs enligt plan, så företagen inte tappar affärer och människor riskerar att förlora jobbet, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Om konjunkturbarometern: Handelskammarens enkät skickades till cirka 800 medlemsföretag i Östergötland, Sörmland och Gotland. Drygt 200 svar kom in, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 25 procent. De svarande bolagen representerar en bredd av branscher och storlek i den östsvenska regionen.

Hela rapporten finns här (PDF).

För åttonde året i rad genomfördes undersökningen som i år visar att andelen kvinnor i den östsvenska regionens bolagsstyrelser är 25 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med i fjol och sju procent sedan 2018.

– Det är glädjande att vi historiskt alltid har gått åt rätt håll. I år har vi förutom andel styrelseledamöter och vd tittat på kvinnliga ordförande, och vi ser ett mönster. Är vd och/eller ordförande kvinna plägar styrelsen bestå av fler kvinnor. Vad som kommer först kan man spekulera i, men intressant är att kvinnor uppenbarligen kan påverka representationen för andra kvinnor – aktivt eller passivt – genom sina positioner.

– Kvinnor kan lyfta kvinnor, genom rekommendationer, utnämningar med mera. Det är positivt och bådar gott för utvecklingen framåt, säger Jonna Hedlund från Östsvenska Handelskammaren som projektleder 100-listan.

Högst andel kvinnliga styrelseledamöter finns på Gotland med 30 procent (27 procent förra året), vilket är bäst i landet. Östergötland och Sörmland ligger på 24 procent.

Så roligt att Gotland har nått hela 30 procent i år. Gotland har alltid legat i topp men aldrig med så mycket som i år. Östergötland och Sörmland har en knapp förändring sedan förra året på en procent upp respektive ned men tittar vi bakåt i tiden har samtliga län haft en klar förbättring sedan 2018, säger Jonna Hedlund.

Nytt för i år: Jämför med hela landet

En av årets nyheter är att vi för första gången tittar hur det ser ut utanför östsvenska regionen. Där kan vi se glädjande siffror som visar att Gotland har de mest jämställda bolagsstyrelserna i landet. Sörmland placeras i övre halvan och Östergötland knappt därefter.

– För första gången blickar vi utanför regionens gränser och undersöker andelen kvinnor i hela Sveriges bolagsstyrelser. Vår region har precis samma fördelning som rikssnittet på 25 procent. Vi ser en ganska stor variation mellan 20 och 30 procent vilket visar på att samtliga län har en bit kvar till mål. Men att Gotland, Stockholm och Värmland tagit täten är positivt och jag hoppas fler hänger på, säger Jonna Hedlund.

Rapporten släpptes på tre orter samtidigt

Enligt traditionen kommer rapporten offentliggöras i samband med ett event hos oss på Handelskammaren där deltagare får lyssna till genomgång av rapporten, analyser och panelsamtal. För första gången i år kommer rapportsläppet äga rum på tre orter samtidigt: Linköping, Nyköping och Visby.

LÄS MER: Här kan du ta del av hela rapporten

I valrörelsen steg temperaturen i frågan i takt med priserna. En stabil och säker tillgång på el är en förutsättning för de flesta företag som vill driva och utveckla verksamhet.

Östsvenska Handelskammarens medlemmar är verksamma i elområde SE3, innebärande de näst högsta elpriserna i landet. Under slutet av september och början av oktober har Handelskammaren undersökt hur företagen mår och agerar utifrån rådande situation. Det är viktigt för att få en bred bild av näringslivet, vilket är avgörande för vår information och påverkan gentemot myndigheter, beslutsfattare och media – som hör av sig till Handelskammaren för att få en uppfattning av läget.

Stor oro bland företagen

Cirka 200 företag har svarat på vår enkät, och 63 procent av dem funderar över tillgången på el. På frågan om hur oroliga bolagen är över elprisutvecklingen svarar 83 procent att de är oroliga varav 46 procent är mycket oroliga. Bara 5 procent, motsvarande 10 bolag, uppger att de inte alls är oroliga.

Man oroas över hur man ska kunna täcka elkostnaderna. Priserna till kund går inte att höja så mycket, för då riskerar man tappa dem. Flera företag anger att deras elräkningar ökat med 400-500 procent eller ännu mer. En del är mindre oroliga för egen del men oroas generellt för läget, eller hos sina kunder som kan minska sina inköp på grund av prisökningarna.

Det skiljer sig en del mellan branscher, förstås. Inom industri och tillverkning är oron utbredd, här svarar 84 procent att man funderar över eltillgången och 90 procent är oroliga över prisutvecklingen. 58 procent av tillverkningsindustriföretagen som svarat på enkäten har också påverkats av priserna, samtidigt som över 60 procent ser att deras behov av el kommer att öka framåt.

Hos knappt hälften av de svarande har verksamheten påverkats av elpriserna. Medel som skulle gått till investeringar, eller annan utveckling av verksamheten nu istället behöver gå till elräkningar. Några anger att deras verksamhet, till exempel inom bygg, kan bli olönsamma under kalla vinterhalvåret och några varnar till och med för att verksamheten kan behöva läggas ner.
Flera har energieffektiviserat och dragit ner på olika kostnader. Andra har helt stoppat sin produktion och/eller sagt upp personal. Många har förstås höjt sina priser gentemot kund.

Vad ser företagen framåt?

Hur ser företagens behov av el ut i framtiden? Ungefär hälften uppger att de kommer behöva mer el. Med tanke på digitalisering och automatisering är det inte förvånande. Elektrifiering har även pekats ut som en nyckel till klimatomställningen, men när priserna på el är så höga är det lätt att bli pessimistisk om utvecklingen.

LÄS MER: Rekordhöga energipriser – så minskar du dina elkostnader

På frågan om vilka åtgärder som företagen ser behöver prioriteras på nationell nivå, anser 84 procent av de svarande att infrastrukturen för el och elöverföring behöver ses över och säkras. Två tredjedelar anser att det behöver satsas mer på såväl kärnkraft som sol- och vindkraft. Och cirka hälften tycker att processerna för tillstånd och effektbeställning behöver kortas ner. Att energieffektivisera är också en åtgärd som många anger.

Hållbarhet är fortsatt mycket viktig för merparten av de svarande företagen. Blott 10 procent tycker inte att den aspekten är så viktig när det kommer till det egna bolagets elförsörjning.

Missnöje med myndigheterna

Hur anser då företagen att politik och myndigheter hittills hanterar frågan om elförsörjningen? En tredjedel anser att skötseln har varit mycket dålig och 41 procent ganska dålig. Bara 4 procent tycker att det offentliga skött sig ganska bra.

Företagen som svarat på vår enkät

Cirka 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland
Branschtillhörighet bland de svarande medlemsföretagen:

Antal anställda:

Representanter från den nya regeringskonstellationen M, KD, L och SD har lämnat in en gemensam motion om nej till höghastighetsjärnväg. Partierna säger sig vilja se över hela projektet med ny stambana och där även Ostlänken skulle ingå. Företrädare för partierna såväl på riksplanet som lokalt och regionalt ger dock lugnande besked gällande Ostlänken – det finns inga planer på att stoppa den.

– Det var en oroande signal som regeringspartierna först sände ut men vi välkomnar klargörandet om Ostlänken. I motionen talas mycket om höghastighetsjärnväg, men det är ett sidospår. Ostlänken liksom ny stambana mot Göteborg och Malmö handlar främst om spårkapacitet – spår som idag är fulla till bristningsgränsen. Hur ska pendlingen och godstrafiken kunna öka eller ens upprätthållas med dagens mått om inte nya spår byggs? säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Stora investeringar i Ostlänken

Spåren är idag fulla längs stråket Linköping – Södertälje och det går inte att öka antalet passagerare trots en allt högre efterfrågan. Syftet med Ostlänken är att skapa förutsättningar för ökad regional pendling och godstransporter för industri och andra företag. Under de senaste 10-20 åren har såväl privata som offentliga intressenter investerat enormt i Ostlänken och effekterna som ny spårkapacitet innebär.

– Ostlänken är avgörande för vår regions tillväxt och har hela tiden sagts stå på egna ben. Vi har kommit alldeles för långt i planering, investeringar och faktisk byggnation för att sätta stopp nu. Att oroa investerare och byggföretag i det här skedet vore högst olyckligt. Långsiktighet och förutsägbarhet är A och O för näringslivet, säger Charlotta Elliot, projektledare nätverket för affärsmöjligheter kring Ostlänken ESIC, East Sweden Infra Cluster.

LÄS MER: Byggstartsceremoni i Norrköping – en milstolpe för Ostlänken

LÄS MER: Ny infrastrukturplan: ”Vi gläds åt nya stambanor och E22, men saknar Händelöleden”

LÄS MER: Infrastrukturministern besökte Handelskammaren

LÄS MER: Det här är ESIC

Återigen öppnar portarna för Almedalsveckan med partiledartal, debatter och kunskapshöjande seminarier runt om i Visby. En nystart för demokratins egen festival som i år kortats ner till fem intensiva dagar. Under måndagen gör Handelskamrarna i södra Sverige för första gången gemensam sak och arrangerar en arena för näringslivets viktigaste frågor. Beslutsfattare, företagare och experter samlas för nätverkande, utbyte av åsikter, erfarenheter och lärdomar. 

Programmet pågår från tidig morgon och innehåller seminarier om behovet av nya stambanor, långsiktigt perspektiv på svenska elsystemet och vikten av yrkesutbildning är några av ämnena som kommer avhandlas.

– Jag är mycket glad över att vi Handelskamrar i södra Sverige gör gemensam sak i Almedalen. Det blir ett starkt program där de mest angelägna frågorna för näringslivets fortsatta tillväxt och framgångar lyfts och diskuteras, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren. 

Östsvenska Handelskammaren kommer bland annat leda samtal om regionala sjöfartens utveckling med representanter från hamnarna i Norrköping, Oxelösund och Gotland. Dessutom deltar östsvenska medlemsföretag. Dagen avslutas med ett mingel för inbjudna gäster. 

– Almedalen är Sveriges främsta arena för demokrati, samtal och möten mellan människor. Det är så givande relationer och affärer blir till. Därför är det glädjande för Gotland, Sverige och hela näringslivet att Almedalsveckan åter är aktuell, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

Datum: Måndag den 4 juli 

Plats: Strandgatan 15 C/Birger Jarls Gränd 4, Visby

Arrangörer: Östsvenska Handelskammaren, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Västsvenska Handelskammaren samt Handelskammaren i Jönköpings län.

Tidigare i våras under vårt besök i Visby

För fjärde året tilldelas ett företag Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris East Sweden Sustainability Award. Det görs för att lyfta fram goda exempel på hållbara verksamheter i den östsvenska regionen. Priset syftar till att belöna och uppmärksamma företag som på ett framgångsrikt och inspirerande sätt arbetar med att skapa långsiktigt värde där hållbarhet är en given del av verksamhetens utveckling och affärsstrategi. 

Företaget som tilldelas priset 2022 är X Shore Production AB. X Shore tillverkar och säljer elfritidsbåtar och har flyttat sin produktion i Sverige till Nyköping. Företaget lanserade sin nuvarande båtmodell 2020 och den första tillverkade båten i Nyköping gick ut från fabrik tidigare i år. Fabriken i Nyköping ska senare i år nå en kapacitet på två båtar per skift. 

 – X Shore är ett mycket intressant företag med stort och långsiktigt hållbarhetsfokus som genomsyrar hela verksamheten. Jag är extra stolt och glad att de valt att utveckla sin verksamhet i vår region. Från elektrifieringen av båtar till hållbara materialval och klimatsmarta fabriker. Företaget utmärker sig även gällande personalpolitiken där de exempelvis inte söker båtbyggare i första hand utan i stället letar efter operatörer med olika kompetenser och erfarenheter samt eftersträvar diversifierade arbetslag. Mycket talar för att vi kommer att höra mycket spännande kring X Shore framöver, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

– Det är hedrande för oss att få detta fina pris. Hela vår idé handlar om att göra världen bättre genom att ge en bättre och smartare upplevelse. Fritidsbåtssektorn har ännu inte kommit alls lika långt som bilbranschen i omställningen. Vi är fortfarande små i volym, men ändå störst i världen – och båtarna som redan idag beställs från många länder i Europa, mellanöstern och USA kommer alla att komma från fabriken i Nyköping, säger Elias Wästberg fabrikschef för X Shore i Nyköping.

X Shore får utöver utmärkelsen och äran även en prissumma på 10 000 kronor att skänka till valfri välgörande organisation som bidrar till utveckling i en hållbar riktning. X Shore har beslutat att ge pengarna till Expedition Baltic Sea, som jobbar för en mer ren Östersjö.

Priset delades ut av vd Simon Helmér i samband med Handelskammarens årsmöte. Elias Wästberg, fabrikschef för X Shore i Nyköping, deltog digitalt.

Motivering:
X Shore är elbåtstillverkaren som utmanar båtindustrin genom ny teknologi, innovativ forskning, smart design och hållbara material. Företaget arbetar strategiskt och föredömligt med långsiktig hållbarhet som tydligt definierar hela verksamheten, med stor målmedvetenhet kring koldioxidavtryck, effektiv tillverkning och smarta samt miljövänliga lösningar men även hög målsättning kopplat till rekrytering och personalfrågor. Därtill är X Shores produktionssatsning i Nyköping en stor källa till inspiration där företaget tar det maritima hantverket till en ny nivå. 

Läs mer: Allt om East Sweden Sustainability Award och vilka som fått priset tidigare år.

Vi kan se att många företag inte vill eller väljer att inte handla med Ryssland, även om det skulle vara möjligt i teorin. Det finns samstämmighet och stort stöd för sanktionerna och för Ukraina. Däremot är det svårt att veta hur man som företag gör rätt. De flesta företag har inte sanktionsexperter, så vi får frågor till oss om hur företagen ska säkerställa att de inte bryter mot sanktioner eller stöttar Ryssland. Där hjälper vi som Handelskammare till att förmedla kontakter och information.

Bland de drygt 110 svarande angav knappt 20 procent av företagen att de har direkt relation med/eller verksamhet i Ukraina, Ryssland och/eller Belarus. Det handlar oftast om leverantörer, kunder eller att man har personal på plats.

Har ert företag direkt relation med eller verksamhet i följande länder?

Det har gått en vecka sedan invasionen, men cirka 20 procent säger att företagets verksamhet eller ekonomi redan nu har påverkats. Drygt 65 procent svarar att de ännu inte påverkats. 

Har ert företags verksamhet eller ekonomi redan nu påverkats av kriget eller sanktionerna?

De vanligaste svaren på hur ekonomin påverkats är höjda bränsle- och energipriser, försämrade valutaförhållanden, minskade intäkter för dem som i vanliga fall levererar produkter till Ryssland, samt brist på chaufförer och andra hinder för transporter och leveranskedjor. Det finns dessutom oro att man inte får betalt då Ryssland är avstängt från de ekonomiska systemen. 

25 procent av företagen som svarat har vidtagit någon åtgärd på grund av situationen. Bland svaren förekom åtgärder i form av förskottsbetalningar, stoppade leveranser, säkerställt att varor och kunder är fria från sanktioner. Flera ser över sina flöden och kundled. Ju längre kriget och sanktionerna varar, desto fler kommer att behöva se över sin affärssituation. 

Har ert företag vidtagit några åtgärder med anledning av kriget eller sanktionerna?

Vi bevakar fortlöpande händelseutvecklingen kopplat till våra medlemsföretag som på ett eller annat sätt bedriver handel med Ukraina, Ryssland och/eller Belarus. På vår hemsida samlar vi information och vi planerar sätta ihop grupper där företag kan komma i kontakt för att utbyta erfarenheter och frågor.

Mer information för dig som handlar med Ukraina, Ryssland och/eller Belarus
Könika: Stort stöd för Ukraina bland företagen

Ulrika Andåker har valt att satsa som egen företagare och lämnar över till kollegan Rickard Widgren.  

– Rickard har stor erfarenhet inom kommunikation och media. Han har redan tillfört mycket till Handelskammaren och utvecklingen framåt. Det här kommer bli jättebra! säger Ulrika. 

Kommunikationsarbetet spänner över hela Handelskammarens verksamhet, i alltifrån nyhetsbrev och hemsida till event, nätverk och påverkansarbete. Rickard har arbetat på Handelskammaren sedan 2021 och dessförinnan jobbat många år med nyhetsjournalistik, digital utveckling och ledarskap på SVT Nyheter och Östgöta Correspondenten.  

– Ulrika har gjort ett jättefint arbete med kommunikationen och jag önskar henne verkligen lycka till med de nya uppdragen. Nu ser jag fram emot att utveckla kommunikationsarbetet ytterligare och komma ännu närmare våra medlemmar. Vi är i början på ett valår där vi kommer att göra vårt bästa för att det regionala näringslivets röst ska höras, säger Rickard, som tillträder rollen som kommunikationschef den 21 februari.  

Vill du komma i kontakt med Rickard? Maila till rickard.widgren@east.cci.se eller ring 011 – 28 50 33. Rickard blir även kontaktperson för Marknads- och kommunikationschefsnätverket.  

I fyra år har CoOperative Coffice varit mötesplatsen för det lokala näringslivet i Söderköping. Jubileet firades bland annat genom ett samtal om småföretagens möjligheter och hinder för tillväxt. 

Mattias Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Småföretagarnas Riksförbund inledde med en beskrivning av småföretagens roll i samhällets ekosystem och sedan följde samtal och frågestund tillsammans med Martin Sjölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Söderköping och Lars Stjernkvist (S), tidigare kommunalråd i Norrköping och numera krönikör bland annat Norrköpings Tidningar. Samtalet leddes av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren. 

– Småföretagens situation och bidrag till arbetstillfällen och skatteintäkter är alltid angeläget att uppmärksamma, i synnerhet nu när vi närmar oss en valrörelse, säger Maria Björk Hummelgren.

Stort intresse

Lunchsamtalet anordnades av CoOperate Coffice och Stadskärnan i Söderköping Ekonomisk förening. På plats fanns småföretagare och representanter från kommunen. Arrangemanget hölls i enlighet med restriktioner om avstånd och maxantalet 20 personer i lokalen. 

– Det är viktigt att kunskapshöja kring och diskutera småföretagarens villkor och roll för samhället och vår ekonomi. Intresset var stort för lunchevenemanget och en bredd av företagare från olika branscher fanns på plats i den mån restriktionerna tillät, säger Anne-Louise Kroon på CoOperate Coffice.

– Ett mycket bra initiativ som vi på Handelskammaren välkomnar och tackar för möjligheten att medverka till, säger Maria Björk Hummelgren.

  • Till höger: Mattias Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Småföretagarnas Riksförbund.
  • Lars Stjernkvist (S), tidigare kommunalråd i Norrköping.