Debattartikeln publicerades i Dagens Industri 2024-01-18.
För att uppnå jämställdhet i samhället i stort, behövs fler kvinnor i beslutsfattande ställning inom näringslivet. I dagsläget, när vi snart skriver år 2024, är enbart 25 procent av ledamöterna i svenska bolagsstyrelser kvinnor.
Det visar en undersökning som Handelskamrarna i södra Sverige låtit göra. Jämställda styrelser är inte bara en fråga om makt eller ett problem bara för kvinnor som utestängs från styrelserummen. Det är en fråga om tillväxt, konkurrenskraft och att tillvarata värdefull kompetens. Det finns belägg för att mer jämställda styrelser fattar klokare beslut.
Brist på beslutsfattande kvinnor är med andra ord ett problem för hela näringslivet – och samhället. Utvecklingen har gått framåt, men den uppåtgående kurvan har dessvärre planat ut på senare tid. Att nyttja hela kraften i utbudet av kompetens hos både kvinnor och män är avgörande för Sveriges ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Därtill, visar Handelskamrarnas undersökning, ger jämställdhet i styrelsen andra positiva effekter för bolaget, såsom att en kvinna oftare väljs som ordförande och/eller att en kvinna tillsätts som vd.
Behovet av åtgärder för att öka kvinnors representation i bolagsstyrelser uppmärksammas inte bara här i Sverige, utan även av EU. Av alla som examineras från universiteten runt om i EU är cirka 60 procent kvinnor. Trots detta är kvinnor fortfarande starkt underrepresenterade ju högre upp i näringslivsskikten man kommer. Drygt 30 procent av styrelseledamöterna i EU:s största börsnoterade bolag kvinnor, blott 8 procent har en ordföranderoll.
Också i Europa har utvecklingen varit positiv, år 2011 var andelen kvinnor i bolagsstyrelser bara drygt 10 procent. Men EU anser inte att det är tillräckligt skyndsamt varför det förra året enades om en lag för att snabba på förloppet:
Senast vid halvårsskiftet 2026 måste nu alla börsnoterade bolag med minst 250 anställda ha en jämställd styrelse, innebärande att det underrepresenterade könet (oftast kvinnor) ska utgöra minst 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna.
Meriter ska fortsatt vara avgörande vid rekrytering av styrelseledamöter, vilket är positivt och kommer leda till att fler kvinnor ges möjlighet att ta plats i styrelserummen. Brist på meriter är sällan orsaken till avsaknad av kvinnor.
Sverige är dock undantagen regeln då vi anses ha kommit tillräckligt långt i jämställdhetsarbetet – 37,5 procent i större svenska börsbolagsstyrelser (2022). Skulle vi tappa mark i frågan kommer även svenska bolag omfattas av den nya lagen, och mer behöver göras för att vi ska uppnå minst 40/60.
För att påskynda en positiv förändring nationellt och på EU-nivå, driver fyra Handelskamrar i södra Sverige ett initiativ för jämställda styrelser. Detta genom att betona äganderätt, kunskap och synliggörande av styrelsekompetens – en resursbank med över 700 kvinnor som genomgått styrelseutbildning och står till förfogande för nya uppdrag.
Enligt vår analys är okunskap jämte oprofessionella rekryteringsprocesser starka anledningar till att jämställdheten inte nått längre in i styrelserummen. I vår undersökning uppger två av tre bolag att frågan är viktig, men långt ifrån alla arbetar aktivt för att nå resultat. Bara knappt vart fjärde bolag har exempelvis en valberedning för rekrytering av nya ledamöter. Övriga använder främst sina egna nätverk.
Viljan tycks finnas, men verktyg saknas för nå resultat i denna affärskritiska fråga. Det vill vi ändra på. Som en början skulle många bolag kunna vidta följande åtgärder:
- Tillsätt en valberedning, eller motsvarande, för rekrytering av styrelseledamöter.
- Utvärdera styrelsen regelbundet – finns rätt kompetens för den fas som det aktuella bolaget befinner sig i?
- Understryk att kompetens är det viktigaste i styrelserummet.
- Se de stora vinsterna med jämställda styrelser när viktiga strategiska beslut ska fattas.
- Leta utanför det egna nätverket när nya poster ska tillsättas – erfarenhet och kompetens finns.
- En förändring för ökad jämställdhet, tillväxt och stärkt konkurrenskraft i ett modernt näringsliv, börjar inom varje enskilt bolag.
Jonna Hedlund, projektledare 100-listan, Östsvenska Handelskammaren
Ulrika Dieroff, chef Affärsservice, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Stina Jernhed, projektledare Styrelselistan, Västsvenska Handelskammaren
Victor Wakerius, marknadsansvarig, Handelskammaren i Jönköpings län