Förra året kortades veckan och i år är den dessutom tidigarelagd till vecka 26 (27 juni – 1 juli), justeringar som troligen kommer gynna såväl politikerveckan som Gotland i stort.

Den oftast soliga miljön och lediga klädkoden kan förvilla, det är ingen semester att engagera sig i Almedalen. Planeringen innan är minutiös och väl på plats är dagarna och kvällarna intensiva – åtminstone om man går in för att få ut det mesta de har att erbjuda. Och varför skulle man inte det? Ingen annanstans och ingen annan tid finns så fina möjligheter till kunskap, kontakter eller kompetens som i Almedalen. Ställ dig mitt på Donners plats och under en timme kommer du kunna se och höra fler ministrar, myndighetschefer, förbundsordförande, företagsledare och välkända journalister än på hela året.

Närheten är fantastisk. Samtidigt är den ifrågasatt, inte minst efter förra årets förfärande terrordåd på just Donners plats – i hjärtat av Visby. Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare i psykiatri, drabbades just för att hon trodde på och var en del av det Almedalen handlar om: öppenhet och dialog. Mordet har lett till en ökad diskussion om säkerhet kring veckan, också eftersom Sverige är ordförandeland i EU och har extra ögon och krav på sig just i år. Beredskapen är central för att människor och arrangörer ska känna sig trygga nog att bidra till denna demokratiska mötesplats.

Några av de hittills 1 400 anmälda programpunkterna står vi på Östsvenska Handelskammaren bakom. Tillsammans med våra kolleger på Sydsvenska-, Västsvenska- samt Handelskammaren i Jönköpings län anordnar vi en arena för södra Sveriges näringsliv. Vi inleder redan på tisdagskvällen med ett nätverksmingel med 100-listan och jämställda bolagsstyrelser i centrum. Detta följs upp med en fullspäckad onsdag med seminarier, rundabordssamtal och paneldebatter hela dagen för att avslutas med ett rejält näringslivsmingel där företagsrepresentanter, beslutsfattare och politiker träffas.

Almedalen är Sveriges största nationella plattform för opinion och därmed att lyfta frågor som är viktiga för Handelskammarens medlemmar. Energiförsörjning, kompetensattraktion, infrastruktur och näringspolitik är givna ämnen i vårt program. Fyra kamrar tillsammans ökar röststyrkan att tränga genom det härliga bruset som är Almedalen.

P.S. Ska du till Almedalen? Glöm inte att tala om det, på vår sajt finns en kontaktsida till fler härliga människor som finns på plats och är öppna för nya kontakter och utbyten. Vi kommer även att direktsända alla våra seminarier online.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Att det går bra för exportföretagen är centralt för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Exportföretagen behöver i regel en längre framförhållning och verkar på en större och mer diversifierad spelplan. Därför är en undersökning av exportföretagens erfarenheter och prognoser lika intressant som relevant. Handelskammarens nya rapport ska ses som en temperaturmätning bland medlemsföretagen där syftet är att ge en enkel och tydlig överblick av situationen hos exportföretagen och hur de mår.

Våren 2023 befinner vi oss i svalare ekonomiska och osäkrare tider. Det är inte läge att tala om någon ekonomisk kris, men ”tuffare tider” drabbar företag olika hårt. Inflationen är hög världen över, centralbankerna höjer styrräntan, det pågår ett krig i Ukraina som ökar de handelspolitiska spänningarna och minskar tillväxtmöjligheterna. För att nämna några utmaningar som näringslivet står inför. Prognosmakare menar att året fortsatt bjuder på en negativ tillväxt men att en ljusning kan skönjas under nästa år. Så än så länge spås nedgången vara relativt kortvarig då inflationen tros ha nått sin topp och centralbankerna närmar sig slutet av sina åtstramningscykler för räntan.

Sammanfattningsvis visar resultaten att exportföretagen bedömer en svagare konjunktur framåt – i tider av en orolig omvärld och nedtonade utsikter för världsekonomin. Flertalet av företagen ser en nedgång i efterfrågan på sina produkter eller tjänster och ungefär hälften planerar att behålla exportförsäljningen oförändrad. Samtidigt speglar resultaten att en betydande andel, närmare 40 procent, av de responderande företagen väljer att satsa mer på befintliga marknader eller expandera på nya samt att ytterst få ska minska sin exportförsäljning. Positivt är också att ungefär 40 procent av exportföretagen vill anställa inom ett år samt att tron på den egna verksamheten och regionen i stort är stark.

Den optimistiska synen tar vi med oss när vi förhoppningsvis går ljusare tider tillmötes vartefter – regionalt som globalt.  

– Våra arbetsmarknadsregioner måste utökas där mer räls och underhåll är en förutsättning för att underlätta våra företags kompetensförsörjning, sa Simon Helmér efter mötet.

Handelskamrarna från Öst, Syd, Väst och Jönköping poängterade för infrastrukturministern vikten av att Sverige möter upp med tydliga investeringar så att inte fler flaskhalsar för gods och pendling skapas. Inte minst nu när Danmark och Tyskland investerar upp mot 1 350 miljarder kronor i kapacitet och redan 2029 inviger tunneln över Fehmarn Bält.

– Känns bra att arbetet med Ostlänken fortsätter enligt plan, vilket jag som företrädare för Östsvenska handelskammaren särskilt lyfte fram. Regeringsuppdraget om kostnadsbesparingar i projektet riskerar att bli en hämsko för framtiden. Därför betonade jag vikten av att Ostlänkens utformning och funktion möjliggör fortsatta järnvägssatsningar på sikt och att dragningen fortsätter ut genom Linköping.

Läs mer: Tema Fehmarn Bält och transport av gods och människor på järnväg

Svensk och internationell ekonomi håller på att svalna av. Samtidigt är intresset för ekonomi hetare än någonsin. Det märktes när Östsvenska Handelskammaren bjöd in till föreläsning med vice riksbankschef Aino Bunge och ett 80-tal företrädare för lokala och regionala företag dök upp.

Tidigare på morgonen hade SCB släppt nya inflationssiffror som visar att inflationen sjunkit med 0,4 procentenheter, vilket är mer än prognosmakarna räknat med.

Inflationen sjunker och det är bra, men vi är ändå en bra bit från målet på två procent, konstaterade vice riksbankschefen, som menade att läget och därmed prognoserna fortsatt är mycket osäkra.

Riksbanken – som faktiskt är världens äldsta centralbank – har som huvuduppdrag att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation jämte att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Just nu bidrar energipriserna och faktiskt de sjunkande matpriserna till att sänka inflationen, men det svänger snabbt inte minst på energisidan.

Inga planer på att sänka räntan i år

Riksbanksstyrelsen består av riksbankschefen Erik Thedéen som tillträdde i januari, och fyra ledamöter varav Aino Bunge är en. Hur tänker då Riksbanken gällande räntehöjningarna framåt?

– Vi har inga planer på att sänka räntan under 2023. Även om räntekostnaderna slår hårt mot många företag och inte minst hushåll, så ser vi att inflationen och inte minst matpriserna – som ökat med över 17 procent på ett år – är mer besvärande för exempelvis ensamstående eller barnfamiljer med lägre inkomster. Dagens inflationsbesked visar att vi är på rätt håll, men det är lång väg kvar. Inflationen ska inte bara ner, den ska ner till två procent.

Innan föreläsningen för ett åttiotal företagare i LINK Business Center anordnade Östsvenska Handelskammaren även ett lunchsamtal mellan vice riksbankschefen och tolv utvalda bolag som representerade industri, bank, detaljhandel, teknik och forskning.

– Mycket givande att få träffa företag och höra hur de upplever ekonomin och vilka utmaningar de står inför på såväl den inhemska som internationella marknaden, sade Aino Bunge.

Dagen i Linköping avslutades med ett besök hos Väderstad på Mjärdevi Center.

Det råder ingen tvekan om att det blåser svalare ekonomiska vindar över Sverige, Europa och resten av världen. Efter flera år av låg eller till och med minusränta, har centralbankerna nu både kraftigt och snabbt höjt sina styrräntor för att få bukt med den hastigt ökade inflationen.

Kriget i Ukraina har haft stark påverkan på världsekonomin. På grund av sanktionerna mot Ryssland har framför allt energipriserna drivits upp, vilket har stor inverkan på övriga priser på insatsvaror och livsmedel, men också företagens driftskostnader i stort. Svenska företag påverkas av mångdubbelt höjda elräkningar jämte andra höjda kostnader och räntor samtidigt som köpkraften hos konsumenter och affärskunder också minskat.

För att få en regional bild av hur de östsvenska företagen mår och möter det förändrade ekonomiska klimatet, undersöker Östsvenska Handelskammaren läget hos sina medlemsföretag. Genom en enkät som drygt 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland besvarat ges bilden av en något svagare konjunktur.

– Jämfört med vår mätning i höstas ser utsikterna gällande efterfrågan på varor och tjänster något dystrare ut. Samtidigt ser vi att det är långt fler företag som fortfarande har stora behov av att anställa snarare än att säga upp medarbetare, vilket drar upp trycket i barometern, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

På tre månaders sikt ser drygt 80 procent av företagen i Handelskammarens undersökning en oförändrad eller minskad efterfrågan. Tydligast minskning syns inom detaljhandel, bygg- och transportbranschen, medan IT- och teknikföretagen samt företag som arbetar med energi och hållbarhet generellt sett ser en ökad efterfrågan. På tolv månader sikt ökar andelen företag som tror på större efterfrågan från 18 till 24 procent. Oroväckande är bland de största företagen med över 500 anställda ser 9 av 10 en minskad efterfrågan.

Varsel och uppsägningar brukar vara ett tydligt tecken på nedgång i ekonomin. Alltjämt är det långt fler företag som uppger att de behöver rekrytera än säga upp. Majoriteten, 63 procent, av företagen i undersökningen behöver inte göra några åtgärder på personalsidan kommande tre månader, medan 28 procent skulle behöva anställa.

På tolv månaders sikt uppger 36 av bolagen i undersökningen att de behöver rekrytera medarbetare. Behovet finns hos både stora och små arbetsgivare och inom i stort sett alla branscher såsom industri, besöksnäring och konsultföretagen, men i synnerhet inom IT- och teknik är behovet stort.

– Majoriteten av bolagen i vår undersökning bedömer en ganska eller mycket svag konjunkturutveckling kommande tre månader. Bilden ser något ljusare ut på tolv månaders sikt, men är alltjämt åt det svagare hållet. Positivt är att företagen ser ljust på framtiden för sina egna verksamheter. Även tron på vår region i stort är förhållandevis stark. Orosmolnen är förstås inflationen och de höga energipriserna, ränteläget – och bristen på talang och kompetens, säger Maria Björk Hummelgren.

Det generella läget i ekonomin är att det kommer bli värre, innan det blir bättre. Kriget fortsätter och den svenska kronan har ett svagt läge gentemot såväl euron som dollarn. Oskar Stark, Head of FC Linköping/Norrköping på Danske Bank sammanfattar:

– Vi upplever en något avvaktande investeringsvilja hos bolagen och det finns en ökad osäkerhet inför det kommande marknadsläget. Över lag mår bolagen fortsatt bra men det är en mer svårnavigerad terräng med hög inflation, volatila energipriser och snabbt stigande räntor. Vår bedömning är att många bolag är snabba på att ställa om och anpassa sin verksamhet och vi ser ett fortsatt stort fokus på hållbarhetsrelaterade frågor.

Kontakt:

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren
maria.hummelgren@east.cci.se
0709-67 08 30

Rickard Widgren, kommunikationschef
Östsvenska Handelskammaren
rickard.widgren@east.cci.se
011-28 50 33

Läs mer: Ta del av konjunkturrapporten från april 2023 här

Läs mer: Läs konjunkturrapporten från hösten 2022 här

Pressbilder: För användning i redaktionellt syfte

I slutet av förra året skickade vi ut en enkät till er, medlemsföretag. Resultatet låg till grund för vår första konjunkturbarometer. Den visade att ni sammantaget visserligen bedömer en något svagare ekonomisk utveckling kommande året, samtidigt är ni många som fortsatt behöver anställa ny personal och er tro på era företag samt regionen i stort är stark.

Nu är det snart dags att skicka ut en ny version av enkäten, vi vill regelbundet undersöka hur det regionala näringslivet mår – det är ju er röst vi ska representera i olika sammanhang. Denna gång kommer vi komplettera med några frågor rörande export, vilka ska redovisas i en exportbarometer – för att mäta trycket på den internationella handeln från vår region. Det är ett fokusområde vi kommer fördjupa under våren, främst genom vår kollega Emma Meijer.

Vi uppskattar stort er medverkan i våra enkätutskick, de ger som sagt ovärderligt underlag för Handelskammaren. Dessvärre befarar jag att bilden ni kommer delge under våren kommer vara lite mörkare än i höstas. Vi har sett en del konkurser, särskilt bygg- och transportbranschen har det tufft. Desto större anledning för Handelskammaren att arbeta vidare med och för det regionala näringslivets förutsättningar.

Vi inledde vårterminen med tre möten på tre dagar i tre städer på just tema bygg, närmare bestämt hur branschen tillsammans med offentliga beställare kan motverka en lågkonjunktur. Tillsammans med företrädare för bygg- och fastighetssektorn träffade jag och vd Simon Helmér kommunstyrelseordförande och vice kso i Linköping, Norrköping respektive Nyköping för ett konstruktivt samtal. Till grund för mötet låg sex förslagspunkter som vi redovisade i en debattartikel i lokalmedia några dagar före mötena. Det blev lyckade möten och bra exempel på hur Handelskammaren vill arbeta som plattform mellan företagen och offentliga aktörer.

Med full kraft fortsätter vi vårt fokus på en pålitlig elförsörjning, infrastruktur och kompetensförsörjning. Den 17 mars kommer representanter från bland annat Eon och riksdagen för att prata om kapacitetsutmaningar och elstöd. Den 23 mars bjuder ESIC-nätverket in till lunch i Nyköping för en statusuppdatering för Ostlänken och Skavstas utveckling. Och den 19 april drar vi igång en ny omgång med styrelseutbildning. Mer info finns självklart på vår hemsida.

Slutligen kan jag berätta att vi 2023 kommer försöka upprepa succén med ett gemensamt program för näringslivet i södra Sverige i Almedalen. Tillsammans med våra systerkamrar i Syd och Väst kommer vi arrangera seminarier och mingel på en egen arena i Visby onsdagen den 27 juni (med smygstart med ett mingel redan den 26 juni) – så håll utkik! Funderar du på vad politikerveckan har att erbjuda dig och ditt företag? Då rekommenderar jag dig att anmäla dig till vårt arrangemang Nyfiken på Almedalen den 14 mars där projektledaren från Region Gotland samt representanter från näringslivet och det offentliga berättar om sina goda erfarenheter.

Vi ses!

P.s. Missa heller inte vårt återkommande AW-koncept Spaning på kammaren med vassa gäster som ger visioner om framtiden. En favorit!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Regeringen har denna dag gett Trafikverket i uppdrag att avbryta planeringen för de centrala delarna av systemet, dvs. mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping (I2022/02416). Samtidigt gav regeringen Trafikverket i uppdrag att pausa arbetet med projektet Göteborg– Borås, del av nya stambanor samt att snarast avsluta det pågående arbetet med projektet Hässleholm–Lund, del av nya stambanor.

För Ostlänkens del är det ändå ett positivt besked, projektet finns kvar och ska fortsätta utan nämnvärda förseningar. Trafikverket får dock i uppdrag att nogsamt utreda kostnadsbesparingar och att se över vilka justeringar som blir konsekvensen av att det inte längre är aktuellt med fortsatt ihoplänkad utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg mellan Linköping-Borås eller Hässleholm via Jönköping.

– Vi noterar med tillfredsställelse att projekt Ostlänken fortgår. Samtidigt är beskedet gällande de andra projekten längs den planerade nya stambanan genom södra Sverige anmärkningsvärt, att det lämnas så abrupt och precis före jul, säger Charlotta Elliot, talesperson för infrastruktur på Östsvenska Handelskammaren.

Efter helgerna kommer vi ha kunnat analysera beslutet ytterligare, för att se vad det innebär för regionens näringsliv.

För frågor, kontakta Charlotta Elliot, talesperson för infrastruktur och projektledare för ESIC.

011 – 28 50 36
charlotta.elliot@east.cci.se

Varje dag matas vi med alarmerande nyheter om den nedåtgående ekonomiska kurvan och hur lågkonjunkturen väntar runt hörnet. Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund varnar för bistrare tider, varsel och stigande arbetslöshet. Med skenande el- och bränslepriser, inflation och ökade räntekostnader för hushåll och företag finns en oro för den ekonomiska utvecklingen, såväl för den egna verksamheten som för samhället i stort.

En stor majoritet av de drygt 200 företag som deltagit i Östsvenska Handelskammarens färska enkät, spår en ganska svag konjunktur kommande år. Efterfrågan på företagens produkter och tjänster spås bli oförändrad eller något minskad. Men på ett års sikt bedömer ungefär en tredjedel av företagen att den kommer öka.

Varsel och uppsägningar är ett tydligt tecken på vikande konjunktur, men något starkt sådant visar inte företagen i Handelskammarens undersökning. Blott 6 procent av de svarande uppger att de kommer behöver säga upp personal kommande tre månader, och 8,5 procent kommande tolv månader. Däremot bedömer 24 procent att de behöver anställa under de närmaste tre månaderna, och kommande året behöver hela 37 procent fler medarbetare.

Tron på det egna företaget är stark, nära 90 procent av företagen som svarat på enkäten ser positivt på framtiden. För regionen i stort tror 70 procent på en positiv framtid medan 20 procent är negativa. Handelskammaren har sammanställt svaren till en regional konjunkturbarometer som pekar på en ganska svag konjunktur:

– Majoriteten företag i Handelskammarens undersökning bedömer att vi går mot kärvare tider, men barometern är inte nere i botten. Värt att komma ihåg är att vi kommer från ett rejält högtryck, så kommande årets nedgång kommer att bli kännbar. Företagens bedömning av sina egna verksamheter och regionen i stort är dock ljusare än man kan tro, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

– Det viktiga nu är att vi inte målar upp en situation som är värre än den faktiskt är. Tid och pengar har spenderats i planering av stora investeringar inom exempelvis infrastruktur, inte sällan med offentliga beställare. Det är av yttersta vikt att dessa satsningar genomförs enligt plan, så företagen inte tappar affärer och människor riskerar att förlora jobbet, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Om konjunkturbarometern: Handelskammarens enkät skickades till cirka 800 medlemsföretag i Östergötland, Sörmland och Gotland. Drygt 200 svar kom in, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 25 procent. De svarande bolagen representerar en bredd av branscher och storlek i den östsvenska regionen.

Hela rapporten finns här (PDF).

Debattartikel publicerad i Södermanlands Nyheter den 20/10 -2022

I början av oktober ljöd ett genmäle från East Sweden-regionen, så kraftfullt att det gav omedelbart eko uppe i Stockholm. Nej, var inte lejonen på Kolmården som morrade. Det var den samlade regionen som röt ifrån mot försöket till förvirring kring Ostlänken. Upprinnelsen var en så kallad följdmotion av trafiktalespersonerna från det nya regeringsunderlaget M, KD, L och SD. De fyra partierna enas i ett motstånd mot vad de benämner höghastighetsjärnväg.

Först annonserades att Ostlänken skulle ingå i den översyn som partierna vill genomföra av de av den förra regeringen framlagda planerna på ny stambana genom södra Sverige. Skyndsamt klev företrädare för det offentliga – från höger till vänster – liksom det privata näringslivet i Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping med omnejd ut till försvar för Ostlänken. Vissa var skarpare i tonen än andra, men budskapet var unisont: Ostlänken står på egna ben och handlar främst om regional tillväxt och arbetsmarknadsförstoring. Den överutnyttjade kapaciteten längs tillväxtstråket mot Stockholm gör att upprustning av befintliga spår är långt ifrån tillräckligt. Nya spår krävs.

LÄS MER: Vi förutsätter att Ostlänken ligger fast

Stadsutvecklingen som följer med 55 000 nya bostäder, nya stationslägen samt tillväxt och nyetablering i våra kommuner har kommit alldeles för långt i planering och faktisk byggnation för att grusas. I samtliga kommuner längs stråket har nya planer för stadsutveckling påbörjats. I Nyköping har till exempel förverkligandet av en ny tågstation i centrum, samt en vid Skavsta flygplats, inletts. I Norrköping är Kardonbanan, en bibana till Ostlänken, invigd och klar.

Vår enhälliga övertygelse gav effekt – bara timmar efter offentliggörandet, backade motionärerna från sitt ursprungliga budskap. Ostlänken blir av. Emellertid är förvirrande budskap av det här slaget det sista som stora och samhällsutvecklande projekt behöver. Ska privata och offentliga investerare våga satsa långsiktigt krävs detsamma från våra beslutsfattare. Politisk ryckighet skadar svensk transportplanering.

Vi hoppas att tillträdande och nästkommande regeringar inser vikten av stabilitet och konsekvens i fattade beslut gällande järnväg, men också vägar, flygplatser och hamnar. Infrastruktur är hjärtat i svenskt näringsliv och infrastrukturplaner kräver mer än en mandatperiods framförhållning. Den gränsöverskridande kraften och enigheten bakom Ostlänken stärker oss som attraktiv och tillväxtorienterad region. Arbetet fortsätter – bra rutet!

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Charlotta Elliot, projektledare East Sweden Infra Cluster, Östsvenska Handelskammaren

I valrörelsen steg temperaturen i frågan i takt med priserna. En stabil och säker tillgång på el är en förutsättning för de flesta företag som vill driva och utveckla verksamhet.

Östsvenska Handelskammarens medlemmar är verksamma i elområde SE3, innebärande de näst högsta elpriserna i landet. Under slutet av september och början av oktober har Handelskammaren undersökt hur företagen mår och agerar utifrån rådande situation. Det är viktigt för att få en bred bild av näringslivet, vilket är avgörande för vår information och påverkan gentemot myndigheter, beslutsfattare och media – som hör av sig till Handelskammaren för att få en uppfattning av läget.

Stor oro bland företagen

Cirka 200 företag har svarat på vår enkät, och 63 procent av dem funderar över tillgången på el. På frågan om hur oroliga bolagen är över elprisutvecklingen svarar 83 procent att de är oroliga varav 46 procent är mycket oroliga. Bara 5 procent, motsvarande 10 bolag, uppger att de inte alls är oroliga.

Man oroas över hur man ska kunna täcka elkostnaderna. Priserna till kund går inte att höja så mycket, för då riskerar man tappa dem. Flera företag anger att deras elräkningar ökat med 400-500 procent eller ännu mer. En del är mindre oroliga för egen del men oroas generellt för läget, eller hos sina kunder som kan minska sina inköp på grund av prisökningarna.

Det skiljer sig en del mellan branscher, förstås. Inom industri och tillverkning är oron utbredd, här svarar 84 procent att man funderar över eltillgången och 90 procent är oroliga över prisutvecklingen. 58 procent av tillverkningsindustriföretagen som svarat på enkäten har också påverkats av priserna, samtidigt som över 60 procent ser att deras behov av el kommer att öka framåt.

Hos knappt hälften av de svarande har verksamheten påverkats av elpriserna. Medel som skulle gått till investeringar, eller annan utveckling av verksamheten nu istället behöver gå till elräkningar. Några anger att deras verksamhet, till exempel inom bygg, kan bli olönsamma under kalla vinterhalvåret och några varnar till och med för att verksamheten kan behöva läggas ner.
Flera har energieffektiviserat och dragit ner på olika kostnader. Andra har helt stoppat sin produktion och/eller sagt upp personal. Många har förstås höjt sina priser gentemot kund.

Vad ser företagen framåt?

Hur ser företagens behov av el ut i framtiden? Ungefär hälften uppger att de kommer behöva mer el. Med tanke på digitalisering och automatisering är det inte förvånande. Elektrifiering har även pekats ut som en nyckel till klimatomställningen, men när priserna på el är så höga är det lätt att bli pessimistisk om utvecklingen.

LÄS MER: Rekordhöga energipriser – så minskar du dina elkostnader

På frågan om vilka åtgärder som företagen ser behöver prioriteras på nationell nivå, anser 84 procent av de svarande att infrastrukturen för el och elöverföring behöver ses över och säkras. Två tredjedelar anser att det behöver satsas mer på såväl kärnkraft som sol- och vindkraft. Och cirka hälften tycker att processerna för tillstånd och effektbeställning behöver kortas ner. Att energieffektivisera är också en åtgärd som många anger.

Hållbarhet är fortsatt mycket viktig för merparten av de svarande företagen. Blott 10 procent tycker inte att den aspekten är så viktig när det kommer till det egna bolagets elförsörjning.

Missnöje med myndigheterna

Hur anser då företagen att politik och myndigheter hittills hanterar frågan om elförsörjningen? En tredjedel anser att skötseln har varit mycket dålig och 41 procent ganska dålig. Bara 4 procent tycker att det offentliga skött sig ganska bra.

Företagen som svarat på vår enkät

Cirka 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland
Branschtillhörighet bland de svarande medlemsföretagen:

Antal anställda: