– Det känns så himla rätt i hjärtat för både mig, personalen och åkeriägarna att på detta sätt kunna bidra till denna fina organisation och deras arbete mot barncancer. Jag tror vidare att det är viktigt att öka medvetandet hur pass vanlig denna hemska sjukdom är och då belysa det stöd som finns där när det som inte får hända, faktiskt händer, säger Mathias Lidén, vd Alltransportkoncernen.

När Alltransport skulle välja vilken organisation vinstpengarna skulle skänkas till, ville företaget göra det tillsammans med sina medarbetare. Genom omröstning fick personalen och de anslutna leverantörerna chansen att påverka vilken organisation som pengarna skulle skänkas till. De fick välja bland ett antal viktiga och välgörande organisationer där Barncancerfonden Östra fick majoritet av rösterna.

Dessutom valde företaget att själva skänka en lika stor summa till organisationen.

– Jag tror att utfallet på omröstningen talar sitt tydliga språk. Det kan vara våra barn, barnbarn eller nära och kära som hamnar i denna situation. För oss var det självklart i samband med att vi fick dessa vinstpengar att även själva bidra med motsvarande belopp till kampen mot cancer, säger Mathias.

Barncancerfonden på riksnivå är den enskilt största finansiären av forskning om barncancer, och arbetar också nationellt med råd och stöd till drabbade familjer, utbildning och fortbildning av personal på sjukhusen. Idag finns sex regionala föreningar, däribland Barncancerfonden Östra, som arbetar ideellt och tillsammans bildar Barncancerfonden/Barncancerföreningarnas Riksförbund.

– Varje dag drabbas en familj i Sverige av det ofattbara beskedet att deras barn har cancer. Vi i Barncancerfonden Östra försöker på olika sätt hjälpa och stötta de drabbade familjerna i Östergötlands och Kalmar län. Den här gåvan betyder mycket får vår verksamhet då vi inte får några kommunala eller statliga bidrag utan är helt beroende av de gåvor som enskilda personer, företag och föreningar skänker oss, berättar Inca Asknert, föreningsinformatör Barncancerfonden Östra.

De lokala föreningarnas huvuduppgift är att på olika sätt stödja drabbade familjer i den egna regionen både under och efter sjukdomstiden. Att hjälpa cancersjuka barn och dess familjer, för barnen skapa trivsamma förhållanden på sjukhusen och sprida information om barncancer.

– Vi är otroligt tacksamma för att Alltransport valde oss som mottagare av gåvan, och att man dessutom valde att dubblera den. Dessa pengar kommer mycket väl till pass nu när vi snart kan börja anordna fysiska träffar och aktiviteter igen för våra drabbade familjer. Just att få träffas och umgås med andra familjer i liknande situation betyder väldigt mycket för våra familjer, och vi har några aktiviteter i röret så snart Coronaläget tillåter, säger Åke Jonsson, ordförande Barncancerfonden Östra.

På Barncancerfonden Östras hemsida kan du läsa mer om föreningen och deras arbete. Vill du också bidra med en gåva? Läs mer om det här.

Vill ni ordna med fysiska, digitala eller hybridmöten så finns vi här för er. På Kammarforum i centrala Norrköping har vi konferenslokaler för stora som små träffar. Självklart ser vi till att göra det så smittsäkert som möjligt och vi hjälper er gärna att administrera digitala event.

Från 300 kronor i timmen kan du och ditt företag få tillgång till våra mötesrum. Om det önskas fika och lunch så ordnar vi det.

Tveka inte att höra av er till oss på kammarforum@east.cci.se

Varmt välkomna!

Annika, Linnea, Eleanor och Emelie

Vi erbjuder utrustning för din konferens. Vi kan också hjälpa er genomföra ett proffsigare digitalt möte eller event.

Hur går det för Casall nu?
– Casall består av två bolag. Dels Casall Sport som säljer träningsredskap och träningskläder till konsumentmarknaden, och Casall Professional som säljer professionell utrustning till kommersiella gym.
E-handeln på Casall Sport har stigit med över 100 procent de senaste tolv månaderna och även övriga försäljningskanaler har överträffat förväntningarna.
På Casall Professional har det varit lite mer utmanande då delar av den nordiska marknaden, som exempelvis Norge fått stänga ned sina gym under en längre tid vilket givetvis påverkat försäljningen negativt.
Sammanfattningsvis måste man ända säga att koncernen klarat sig mycket bra igenom denna period.

Hur ser planerna ut framåt?
– Vi väntar på att Casall Professionals affärer ska ta fart igen med en bra tillväxt och för att det ska kunna ske måste våra kunder kunna bedriva sin verksamhet utan allt för omfattande restriktioner och begränsningar. Tillväxt är målet och det åstadkommer vi genom att fortsätta den resa vi redan vara inne på innan pandemin. Vi kommer bland annat komplettera med E-handel för Casall Professional och använda samma plattform i bägge bolagen- på så vis behöver man inte uppfinna hjulet igen.
Hög aktivitet och mycket nya fantastiska produkter gör att vi står väl rustade när marknaden kommer tillbaka.

Lars Landin, vd Casall Professional

Vilka utmaningar kan ni se framöver?
Kunderna på Professionals sida har till en stor del tvingats stänga eller dra ned på sin verksamhet och därför drabbats hårt ekonomiskt. Detta påverkar givetvis deras förmåga att investera och satsa vidare framåt. Sen är det som alltid rekryteringar, att lyckas anställa rätt folk på rätt plats. Vi har flera rekryteringar i gång och behöver rekrytera för att klara tillväxt och både interna och externa krav på ny kompetens.

Internationellt?
– Casall Pro har 60 procent av affärerna på den svenska marknaden och resterande 40 procent i Norge, men även viss ökande export till Danmark. Konsumentbolaget är betydligt mer spritt över Norden, som är huvudmarknaden, men även en ansenlig del i Tyskland Österrike Schweiz, och en rad andra länder främst på den europeiska marknaden.

Har ni märkt någon omsättningsskillnad se senaste åren? Vad beror det på?
– Omsättningen för Casall Professional har gått från 50 miljoner till 100 miljoner mellan 2015 och 2019, därefter har vi inte vuxit som planerat på grund av av tidigare nämnda effekter av pandemin. Casall Sport har legat på dryga 200 miljoner kronor, men lär landa någonstans runt 270 i år. Det beror dels på att det varit en stor efterfrågan på hemmaträningsutrustning och träningskläder vilket till viss del också är en effekt av Covid 19.

Vilka möjligheter ser ni framåt?
– Vi är unika i branschen eftersom vi kan erbjuda allt från träningskläder och hemträningsutrustning till professionell träningsutrustning. I projektväg jobbar vi med den nya hemsidan och b2b-shopen på Casall Professional samt en rad interna projekt som ska stärka vår position på marknaden. Det är också mycket som pågår på konsumentbolaget varav flera projekt är gemensamma samt satsningar inom vissa nya områden både geografiskt och produktmässigt.

Välkommen till jobbet Rickard! Hur känns det?

–  Det är jättekul att vara här och äntligen få köra i gång! På många sätt är det en nystart med nytt jobb och nu när det förhoppningsvis börjar återgå lite till det mer normala i samhället.

Vad var det som lockade med tjänsten hos oss?

– Helt klart att få komma närmare näringslivet i en så pass spännande region som vår är. Att komma nära de stora aktörerna så väl som de små. Det ska bli spännande att följa utvecklingen av regionen på nära håll.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?

–  Min roll kommer ju att vara kommunikatör med allt vad det innebär, vilket innebär bland annat produktion av bild, text och video för våra olika kanaler. Jag ser fram emot all möjlig slags kommunikation med våra medlemmar.

Vad har du gjort tidigare?

–  Jag har jobbat som journalist i många år. Några kanske känner igen mig från SVT Nyheter Öst och Sörmland samt från åren på Corren. Så den östsvenska regionen är välkänd för mig. Jag har även haft flera kommunikationsuppdrag i USA där jag gjort filmer och hemsidor.

Vad gör du utanför arbetet då?

– Jag umgås med familjen som finns både i Östergötland och i Halmstad. Spelar gitarr och sjunger tillsammans med min fru när andan faller på. Gillar friluftsliv och att röra på mig. Allt ifrån innebandy till golf. 

Du nämner att du golfar. Är du bra??

–  Nej, haha. Jag tror att mitt handikapp ligger någonstans över 20 så ”bra” vore att ta i. Men det är kul även om det inte blir av så ofta. 

Hur ser en perfekt lördag ut?

–  Jag tar gärna en utflykt i närområdet i Söderköping, till skärgården eller ett naturreservat och har med en picknick. På kvällen ser jag en film med familjen eller går på konsert.

Drömartist att se?

– Jag har både fått se och träffa mina absoluta favoriter i mitt yrke som journalist. Men just nu är en favorit Lukas Nelson (Son till Willie Nelson). Han är en fantastisk musiker och låtskrivare som jag hoppas få se snart. Jag hade en konsert inbokad men den blev tyvärr inställd på grund av pandemin.

Berätta om något du har på din bucket-list?

– Jag har en dröm om att bygga ett hus eller stuga på egen hand. Helst på någon avskild plats med utsikt över skog och sjö.

Detta visste ni inte om Rickard:

–  Jag avskyr lök! Jag vill absolut inte ha det i min hamburgare eller min köttfärssås. Något mer? Jag är ett stort fan av Hasse och Tage och inte minst Gösta Ekman! När jag var liten ville jag lära mig att snubbla som Papphammar.

Bor: Centrala Söderköping 
Familj: Fru och dotter
Intressen: Musik, sport, läsa böcker
Aktuell: Kommunikatör på Östsvenska Handelskammaren 
Kontakt: rickard.widgren@east.cci.se

Debattartikel publicerad i Expressen.

Sverige står inför en akut cementkris. Det är inte ett mindre och hanterbart branschproblem utan snarare att likna vid att en av de viktigaste kuggarna i det svenska industrimaskineriet går sönder. Det försätter hela Sverige i en mycket besvärlig situation och kan få följdverkningar på många områden.

Dels handlar det om många förlorade arbetstillfällen och försämrade möjligheter att starta om Sverige efter pandemin – dels handlar det om försämrade möjligheter att ta ett globalt ledarskap för en miljö- och klimatmässigt bättre cementproduktion.

Bakgrunden till den förestående krisen är att Cementa nekats ett förnyat tillstånd för att bryta kalksten i befintliga täkter i Slite på Gotland. Det innebär att när tillståndet löper ut under hösten så försvinner omkring 75 procent av den svenska cementproduktionen i ett slag.

Att möta detta bortfall med import i så stora volymer kommer ta väldigt lång tid.

En uppenbar och akut konsekvens av detta är att brist på cement också leder till brist på betong. Det innebär att bostadsbyggen och många av regeringens aviserade infrastrukturprojekt kommer bli mycket svåra att genomföra i rimlig tid och till rimlig kostnad. Nödvändiga projekt som är viktiga för såväl samhällsutveckling som klimatomställning kommer att stoppas eller kraftigt försenas.

Beräkningar från Byggföretagen pekar på att antalet jobb som riskerar förloras landar på mellan 200 000 och 400 000 och fackföreningen Byggnads har beskrivit situationen som värre än under byggkrisen på 90-talet.

Det statliga gruvbolaget LKAB – som är mycket beroende av cement – har flaggat för att 50-80 procent av produktionen kan falla bort om man inte hittar någon alternativ lösning.

Vår uppfattning är att konsekvenserna av ett produktionsstopp på Slite riskerar att bli ekonomiskt mycket kännbara för hela Sverige. Utöver risken för att svensk ekonomi skadas och väldigt många svenskar förlorar sina arbeten så försvagas Sveriges möjlighet att som industrination bidra till en nödvändig grön omställning, vilken kräver en klimatmässigt bättre produktion av cement.

Om hela vår byggsektor hänvisas till utländska producenter så förlorar vi möjligheten att leda utvecklingen och blir i stället helt beroende av andras beslut om hur produktionen ska gå till. Det vore väldigt negativt om Sverige avstod möjligheten att själva förbättra produktionen och samtidigt gjorde sig beroende av transportintensiv import av material som vi själva kan producera med lägre utsläpp.

I värsta fall leder det till sammantaget högre utsläpp redan på kort sikt och sämre möjligheter att påverka produktionen i rätt riktning på längre sikt. Därför är ett stopp för produktionen på Gotland starkt negativt för hela landet.

Sveriges regering måste ta situationen på största allvar och agera skyndsamt för att undvika en cementkris som hotar Sveriges omstart, svensk industri och jobb i hela landet liksom den gröna omställningen.

Oliver Dogo
Vd Handelskammaren Mittsverige
Jenny Emerén
Vd Handelskammaren Mälardalen
Kristina Snitt
Vd Mellansvenska Handelskammaren
Andreas Hatzigeorgiou
Vd Stockholms Handelskammare
Simon Helmér
Vd Östsvenska Handelskammaren
Anders Hjalmarsson
Vd Västerbottens Handelskammare
Frida Johansson
Vd Handelskammaren Värmland
Stephan Müchler
Vd Sydsvenska Industri- och handelskammaren
Linda Nilsson
Vd Norrbottens Handelskammare
Johan Trouvé
Vd Västsvenska Handelskammaren
Helena Zar Vallin
Vd Handelskammaren Jönköpings län

Hej Mats Linder, politisk redaktör på Gotlands Allehanda (oberoende moderat)!

Hur skulle du säga att demokratin mår i dag?
– Inom partipolitiken är det ett problem att vi har en regering och ett regeringsunderlag som är uppenbart splittrat och att en hög andel av svenskarna anser att landet är på väg åt fel håll. Partipolitiken ter sig allt mindre ideologisk medan samhällsdebatten i hög grad ägnas åt perifera modefrågor typ identitetspolitik.

– Samhällsdebatten präglas dessutom av att många försöker beröva sina motståndare deras plattformar, snarare än att argumentera i sak.

Har pandemin påverkat demokratin?
– För tidigt att säga. Det är oroande hur exempelvis regeringen ansett sig behöva utökade befogenheter och att oppositionen varit så beredd att stå till tjänst med detta.

Vilka utmaningar står demokratin inför?
– Partipolitiken utmanas av sjunkande medlemssiffror och att partierna lokalt alltmer antar formen av sällskap för förtroendevalda. Alltför många lämnar sina kommunala uppdrag och en hög andel av dem verkar passa på att samtidigt lämna sina partier. Partierna har en svår uppgift att revitalisera sig i en tid där allt färre är beredda att inordna sig i en kollektiv åsiktsstruktur.

– Kommunerna och deras förtroendevalda dignar dessutom under en ansvarsbörda som staten bara tycks sinnad att utöka. Skilda valdagar tror jag vore bra för att profilera lokalpolitiken.

Debattartikel publicerad i gotländsk media.

Pandemin har slagit hårt mot politikerveckan, precis som den gjort mot delar av näringslivet och har påverkat alla i vår vardag som företagare, medarbetare och människor.

Samtidigt har vi tagit viktiga steg mot ett än mer digitaliserat och på flera sätt inkluderande samhälle – och här är Almedalsveckan inget undantag. I år har samtalen och mötena helt tagit klivet ut på nätet. När vi nu inte kan mingla, mötas och stöta på varandra i gränderna och parkerna i Visbys grönska, är de digitala mötesplatserna ett gott och värdefullt alternativ.

I år firar Sveriges demokrati 100 år. Det är ett mått på framgång, välstånd och fortsatta framsteg för vårt land. Almedalsveckan är ett viktigt inslag och symbol för detta, det demokratiska samtalet och den politiska debatten. Handelskammaren uppskattar att den i år är digital och hoppas på bred uppslutning på de olika plattformarna. För det finns mycket att diskutera och många utmaningar att belysa och hitta lösningar kring framåt.

Energifrågan är ett exempel, där Gotland står i centrum som energipilot men där problem med effektbrist och undermålig infrastruktur gör sig mer och mer påmint på sina håll framför allt i södra Sverige. För ett hållbart och framåtlutat näringsliv kan en pålitlig, effektiv och klimatsmart eltillgång inte nog poängteras. Välfungerande transporter av människor och gods är en grundförutsättning för näringslivet, inte minst det gotländska. Öns positiva utveckling och fortsätta framgång måste vara utgångspunkt för färjetrafikens kommande upphandling. Vi förutsätter ett resultat som innebär snabba, täta och säkra överfarter. Tur- och returresor över hela dagen med flyg är centralt för Gotlands utveckling, och måste säkras innan förändringar sker med Bromma flygplats.

En av de värst drabbade branscherna under pandemin är besöksnäringen. Hotell, restauranger och besöksmål har fått lida under restriktionerna. Som växande del av den svenska ekonomin är det viktigt att stöd som utlovats betalas ut, att kompetensförsörjningen ses över och säkras och att övriga premisser för fortsatt tillväxt i denna framtidsbransch tillgodoses. 

Så nog finns det utmaningar och problem att resonera om. Det är det Almedalsveckan och vår demokrati handlar om. I år syns de flesta av oss digitalt, nästa år hoppas vi på fysiska träffar och nätverkande i myllret i Visby igen.

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

– Det skapar en stor attraktion när vi visar att vi jobbar aktivt för att minska miljöpåverkan. Många har börjat inse att vi gör skillnad, säger Fredrik Spens, vd för Gränges Finspång.

I East Sweden Studio arrangeras seminariet ”Från grå skorstenar till grön innovatör – det våras för industrin”. Ett seminarium, som rubriken skvallrar om handlar om industrins gröna revansch efter många år av nedgång och dåligt rykte.

Fredrik Spens, på aluminiumteknikbolaget Gränges i Finspång, märker av en stor skillnad hur kunderna i såväl befintliga som snabbväxande nya segment, såsom batteriföretagen, visar ett stort intresse och ställer helt nya krav vad gäller klimatavtryck. En utveckling som Gränges på alla sätt välkomnar.

Stora fordonstillverkare ställer i snabb takt ökade krav på hållbarhet och däri är ett mycket stort fokus på just råmaterialet, särskilt metaller.
– Det är inte utan anledning att de gör detta. Metallen oavsett om det är aluminium eller stål, har en stor påverkan på fordonens koldioxidavtryck, säger Fredrik Spens.

Han exemplifierar från den egna verksamheten.

– Våra produkter har ett lågt klimatavtryck som till stor del är drivet av våra innovativa lösningar för återvinning samt en hållbar leverantörskedja och produktion. Om våra kunder väljer vår hållbara produkt så kan vi göra en enorm skillnad, särskilt i jämförelse med aluminiumprodukter som har producerats med hjälp av kolkraft och som därmed har ett väsentligt högre klimatavtryck.

– Vårt stora fokus på återvinning och cirkulära flöden gör att vi kan få ner koldioxidavtrycket och göra ännu mer i framtiden. Detta har skapat ett stort i intresse och många har inte bilden av att det pågår så mycket innovationer i svenska metallföretag som det faktiskt gör. Den bilden behöver vi jobba med att förändra.

Seminariet sänds i East Sweden Studio den 5:e juli kl  14.30-15.15, kostnadsfritt och öppet för alla: Länk till seminariet.

Text: Marcus Nyenger, Granit PR

Visste du att du kan söka ekonomiskt stöd för att utveckla ditt företag? Från 20 augusti kan du söka upp till 150 000 kr i stöd för din idé. Låt snilleblixten i sommarens hängmatta bli verklighet!
Region Sörmland satsar 5 miljoner för att hjälpa dig och dina kollegor att utveckla företagandet i Sörmland. Det är en del av satsningarna som görs för att motverka de negativa effekterna i spåren av pandemin.

För att kunna söka ska ditt företag uppfylla följande:

Kan du svara ja på dessa kriterier så är det bara att ansöka mellan 20 augusti och 17 september! Läs mer om checkarna och ansökan här!

Östsvenska Handelskammaren ingår i det regionala samarbetet och är med och utvärderar ansökningar för affärsutvecklingscheckar. 

  

Hej, Mariana S Gustafsson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap, Linköpings universitet!

Hur mår demokratin?
– Trots att vi lever i en viss trygghet att våra politiker och tjänstemän gör vad de ska och att myndigheterna och rättsstaten fortfarande fungerar, mår vår demokrati precis som människorna som bor i Sverige idag: hon är ensam och osynlig. De flesta får möjligheter att ordna sina liv genom arbete, de flesta sjuka får sjukvård, de unga får sin utbildning och de gamla får sin äldrevård. Det är bara att väldigt många känner sig ensamma och isolerade, och möjligen lurade.

Oj, hur påverkar det oss?
– Det är en känd paradox – i ett digitaliserat samhälle med så mycket tillgänglig information, sociala medier, möjliggörande tekniska lösningar tappar vi något i våra medmänskliga relationer. Vi har mycket information och olika verktyg för beslut, vi ska agera klokt och snabbt, men hur meningsfull är vår vardag när vi inte orkar, har tid eller någon människa att skratta eller gråta med? Vi tappar möjligheter att lära känna varandra djupare och bygga tillit till varandra för att eventuellt bygga något nytt och värdefullt tillsammans. Demokratin bygger på att människor litar på varandra och engagerar sig frivilligt, både för att umgås och för att lösa utmaningar tillsammans.

– Trots att mycket information om myndigheter, kommuner och deras tjänster finns tillgänglig online, är de osynliga för medborgare när kontoren stängs. Det är en paradox igen – de finns i verkligheten, uppdaterad information finns på nätet – likaväl är de ”osynliga” för medborgaren. Det finns ju allt på nätet, lyder logiken, men upplevelsen är att det knappt finns någon tid eller värde av att träffa medborgaren längre.

– Hur ska nya medborgare förstå vad en demokrati är, hur ska unga lära sig, om nästan allt vi erbjuder är information utan upplevelsen av mänskligt utbyte som är så viktig för att skapa meningsfullhet i vardagen och en framtidstro?

Har pandemin påverkat demokratin?
– Ja, den har gjort oss mer effektiva och digitala. Men den har också gjort oss mer ensamma, isolerade och törstiga efter mänsklig social och fysisk kontakt. Pandemin har också visat tydligare på svagheter i vårt samhälle, på områden som äldrevård och bostadssegregation där många fler blev drabbade hårdare av Covid-19.

– Pandemin är ännu inte slut och vi har en pågående regeringskris, vilket är oroande med tanke på det politiska ansvaret och viktiga beslut som krävs för att samhället och ekonomin ska ta sig ur krisen. Det politiska landskapet är ännu mer fragmenterat sedan senaste valet, med skiljelinjer inom viktiga frågor, vilket gör det utomordentligt svårt att bygga en regering.

Vilka utmaningar står demokratin inför och hur stärker vi den?
– En utmaning är att omvärdera medborgarskapets mekanismer i ett digitaliserat samhälle, så att den upplevs som meningsfull för alla och som kan möjliggöra engagemang och deltagande. För detta behövs bland annat att vi förstår varandra som medmänniskor, att politiker och tjänstemän förstår medborgarnas frågor och nya behov. Samt att skapa ömsesidig tillit för demokratiska institutioner och värderingar.