Trenden är tydlig – vi blir mer stressade för varje år. En ny undersökning visar att så många som över 770 dör varje år till följd av arbetsrelaterad stress. För Cecilia Åkesdotter gick det, som tur är, aldrig så långt. Men för 20 år sedan var det nära. Som högpresterande controller och mamma till tre söner blev arbetsbelastningen och det hektiska privatlivet för mycket. Något som slutade på hjärtintensiven. Idag är hon mindfulnessmästarinna och hjälper tusentals personer varje år att stressa mindre och bli mer närvarande i nuet.    

Det är en solig höstdag och Cecilia Åkesdotter är hos oss på Kammarforum för att hålla en öppen föreläsning. Eventet är sedan länge fullt och alla är taggade för att skapa en friskare, vänligare och smartare arbetsplats – som titeln är för föreläsningen.

– Att vara i balans, harmoni och må bra skapar förutsättningar för en smartare och bättre arbetsplats och att vi blir mänskligt hållbara, inleder Cecilia.

[quote]Jag hittade mindfulness och började ställa mig frågor som ”vad uppskattar jag i mitt arbetsliv? Och i mitt privatliv?[/quote]

Det hon säger är klokt. Och hon vet vad hon pratar om, för hon har varit på andra sidan. Cecilia berättar att hon fann mindfulness 2002. Då hade livet varit ett kaos. Ett jobb med hård press och ett hektiskt privatliv ledde ända till hjärtintensiven.

– Jag var nära att krascha, men det var då allt vände. Jag hittade mindfulness och började ställa mig frågor som ”vad uppskattar jag i mitt arbetsliv? Och i mitt privatliv?” Det hjälpte mig att fokusera.

De lärdomarna lär hon nu ut till tusentals andra.

RESAN-modellen
Cecilias arbete utgår i något hon kallar RESAN-modellen:  Rutiner i vardagen, Effektivitet, Stresshantering, Attityd till dig själv och andra samt att vara Närvarande i nuet.

– Vi tänker 65 000 tankar per dag, där de flesta (95%) är repetition av tidigare tankar. Och negativa tankar skapar en stressreaktion medan positiva skapar dopamin och endorfiner. Tänk då om dina tankar är negativa hela tiden och det är de som går på repetition – då blir det inte så bra.

Och fördelarna med positiva tankar är fler menar Cecilia. Det stärker immunförsvaret och att vara lycklig kan förlänga livet med 7,5 år enligt en studie genomförd av forskaren dr Lissa Rankin.

Rutiner och närvaro
Att ha rutiner och vara effektiv och fokusera är andra framgångsfaktorer och Cecilia visar att det finns två ”jobbtyper”; den stressade och splittrade och den metodiska.

– Det är såklart att hårdra det, men studier visar att vi bara ”arbetar” 53% av vår arbetstid. 47% blir vi avbrutna. Det talar också för att vi faktiskt inte kan multitaska.

Ett annat svar, minst lika viktigt, för att minska stressen är att vara mer närvarande och medveten i nuet.

– Var mer uppmärksam i det nuvarande läget. Var medvetet närvarande. Ägna en kvart om dagen för mindfulness och du kommer se resultat som att din koncentration ökar och du kommer sova bättre. Det är först när du tycker om dig själv som du kan du tycka om andra.

Timman som föreläsningen pågår flyger iväg. Och Cecilia likaså. För direkt efter är det dags för nya uppdrag – för att fler ska få ta del av hennes klokskaper.

Cecilias verktyg för ett hållbart (arbets)liv

1. Skapa Rutiner i vardagen. Ät, sov och träna regelbundet. Det skapar dig ett försprång och ett lugn.

2. Bli Effektivare och fokusera på saker som är bråttom och viktigt eller viktigt och inte bråttom. Så att du inte gör saker som är bråttom men egentligen oviktiga.

3. Stresshantera genom att ta fem minuters paus varje timme. Se till att du får tillräcklig återhämtning och vila.

4. Skapa en god Attityd till dig själv och till din omgivning. Lita på dig själv och dina förmågor. Du kan mycket mer än du tror.

5. Var Närvarande i nuet. Låt mindfulness bli en del av din dag. Börja med en minut. Du kommer inse de positiva effekterna av det och bygga på den tiden än mer. Du kan göra det i skogen, i kön eller när du borstar tänderna.

REPLIK DN DEBATT 7/11. Den handbroms som de sex professorerna uppmanar KD:s riksting att dra i, drog politikerna i redan på 60-talet. Därefter har inga stora kapacitetstillförande järnvägsinvesteringar gjorts, skriver vd:arna för Östsvenska, Sydsvenska, Västsvenska och Jönköpings handelskammare.

I helgen håller Kristdemokraterna riksting i Umeå. Så långt är vi överens med de professorer som på DN Debatt framför sina redan kända invändningar mot den planerade höghastighetsjärnvägen. Att investeringen är samhällsekonomiskt olönsam enligt Trafikverkets beräkningar stämmer.

Samma beräkningsmodell visar för övrigt att den pågående utbyggnaden av Stockholms tunnelbana och en eventuell upprustning av de befintliga stambanorna är ännu mer olönsamma per investerad krona. Listan över samhällsekonomiskt olönsamma järnvägsprojekt som aldrig borde genomföras, om Trafikverkets beräkningar snarare än folkvalda politiker får bestämma sträcker sig över hela landet från Lund till Norrbotniabanan.

Det är därför inte förvånande att den modell som ligger till grund för beräkningarna ifrågasätts. Den mest relevanta kritiken kommer från järnvägsgruppen på KTH som i en rapport från september i år bland annat visade hur Trafikverkets modell underskattar höghastighetsjärnvägens resandeökning och inte alls räknar med gränsöverskridande resor. Det senare får till följd att restidsvinsten för en person som tar höghastighetståget till Köpenhamn eller Hamburg värderas till 0 kronor. Om Trafikverket i stället tillämpade samma beräkningsmodell för stora infrastrukturprojekt som i Frankrike så hade höghastighetsjärnvägen bedömts som samhällsekonomiskt lönsam.

Vad gäller kostnaden för höghastighetsjärnväg förvånar det oss att professorerna hänvisar till en rapport från Stockholms Handelskammare där de utan underlag påstår att kostnaden kan bli 400 miljarder kronor. Det finns enligt Trafikverket just nu ingenting som tyder på att kostnaden kommer att skena iväg. Det är också lätt att glömma att det finns stora projekt som kommer in under budget, men de får sällan så mycket uppmärksamhet.

Vi delar uppfattningen att det behövs storstadsnära spårsatsningar, sträckan Göteborg – Borås är en sådan, men att säga nej till höghastighetsjärnväg för att inga nya spår just nu planeras från Järna till Stockholm är märkligt. Vore det inte bättre att arbeta för att ytterligare spår byggs från Järna till Stockholm så att kapaciteten finns den dag den behövs?

Huvudstaden och dess myndigheter, riksdag, regering, nationella kulturinstitutioner med mera måste vara tillgänglig för övriga Sverige och med höghastighetsjärnväg förbättras den tillgängligheten för Götalands invånare markant. Samtidigt som huvudstaden är mål- eller startpunkt för många resor måste det påpekas att höghastighetsjärnvägen även möjliggör regional pendling i Götaland när städer som Göteborg – Borås – Jönköping – Linköping knyts ihop. Järnvägens kritiker, däribland de sex professorerna som talar om skattesubventionerade långväga resor i hög hastighet, förefaller blunda för att 75 procent av resenärerna beräknas kliva på och/eller av vid någon av de mellanliggande stationerna.

Den handbroms som de sex professorerna uppmanar KD:s riksting att dra i, drog politikerna i redan på 60-talet. Därefter har inga stora kapacitetstillförande järnvägsinvesteringar gjorts. Nu är det dags att släppa handbromsen och investera i en effektiv och klimatvänlig infrastruktur i hela landet.

Christan Berger, vd Östsvenska Handelskammaren

Stefan Mûchler, vd Sydsvenska Handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska handelskammaren

Helena Zar Vallin, vd Jönköpings handelskammare

Konkurrensen är en helt annan idag än den var 1980, när Carl-Axel Surtevall började sälja träningsredskap i Norrköping. Casall håller sig aktuella genom att sätta produkterna i fokus.

– Vi har de bästa produkterna – vi är inte märket som är en tillfällig trend utan vi säljer på vår kvalitet och det är en väldigt stabil grund när andra företag i samma bransch kommer och går, säger ägaren Carl-Axel Surtevall.

Norrköpingsföretaget Casall fyller snart 40 år och startade när Carl-Axel såg att det fanns behov av företag som säljer träningsredskap.

– Vi är en entreprenörfamilj, min pappa hade Fix trikåfabrik i Söderköping när jag var liten. Så det var ganska självklart för mig att jag skulle starta något eget. Jag gillade att träna och jag märkte att det inte fanns så många träningsredskap på marknaden och började med det, efter några år började jag med träningskläder också.

En av de första kollektionerna var kläder till personalen på träningscentret Athena som Carl-Axel Surtevall själv startat.

– Vi köpte den första symaskinen av min pappa och tyger från Fix.

Länge hade Casall sina kontorslokaler i Västgötebacken i Norrköping men så småningom blev en flytt till Ingelstaområdet där de idag har gott om utrymme. Det första man möts av när man går in i byggnaden är den senaste kollektionen av träningskläder. Det är dova färger, lyxig känsla.

Casalls produkter tillverkas inte längre i Sverige som i början men 90 procent av utbudet tillverkas fortfarande inom Europa.

– Vi är verkligen ett produktbolag och vill göra bästa tänkbara produkter. Vi utgår från grundmaterialen och kan verkligen våra grejer, säger Carl-Axel Surtevall.

I samarbete med textilproducenter i Europa utvecklar de hela tiden nya material och produkter.

Idag står Casall på tre ben. Produkter till gym och hotell, hemträningsredskap och träningskläder.

Den senaste kategorin är störst men de andra är inte långt efter.

– Något år går det ena bättre och något år går det andra bättre. Går någon klädkollektion fel ett år kan man falla tillbaka på annat. Det händer ibland att man missbedömer. Vi tror på en färgskala till exempel och vågar ta en risk men så funkar det inte. De senaste åren har vi verkligen ett suveränt designteam men alla bolag har kollektioner som ibland slår fel.

Miljötänk i DNA:t

De senaste åren har konkurrensen hårdnat för företag som tillverkar träningsartiklar.

– Marknaden har vuxit explosionsartat över hela världen. Det dyker upp många konkurrenter och för några år sedan kom det oerhört många. Det har lugnat sig något eftersom det är komplext med produktion med mera. Men vi har helt klart fått tagga upp och bli bättre. Jag sover inte dåligt utan blir mer taggad.

Vi pratar om hållbarhet och miljövänlighet och Carl-Axel menar att det finns i Casalls gener.

– Vi har inga stora lager utan får order av våra återförsäljare och först då producerar vi. Så att det inte tillverkas för stora volymer. Vi har också alltid jobbat med produktion i Europa och våra fabriker har bra standard. Vi har i vårt DNA att bry oss om miljön men självklart har det blivit ännu mer fokus och en mer samlad strategi den senaste tiden. Viktigast ur miljöaspekten är att vi tillverkar hållbara produkter, exempelvis tajts som vissa har i 15 år. Köp bra grejer och färre!

Casall använder termen ”concious” på sina plagg som innehåller återvunnet material/förnyelsebart eller biodegradable. Idag är det 15-20 procent av plaggen, hösten 2020 kommer det att vara 43 procent. År 2025 ska det vara 100 procent.

– Vi blandar inte i silver och andra kemikalier i våra produkter. Det har vi aldrig tyckt är bra. Många amerikanska märken använder det och det tycker vi är helt fel utan vi använder bättre kvalitéter istället.

Komplex framtid

Att marknadsföra produkter har blivit en komplex historia.

– Vi jobbar med sociala medier och ambassadörer och har ingen tryckt annonsering eller katalog kvar längre. Till slut självdog katalogen som förut varit en bibel. Vi måste fokusera. Jag hör dock om en del branscher som går analogt igen för att det är svårt att nå ut i sociala medier.

Kommer Casall att ligga kvar i Norrköping?
– Jag har aldrig velat flytta företaget. En del chefer har ibland velat flytta ihop Stockholmsteamet med Norrköpingsteamet men jag har alltid tyckt det varit viktigt att finnas i Norrköping. Här i Norrköping har vi backoffice, kundsupport med mera. Stabiliteten finns här och den kreativa personalen i Stockholm.

Har du tyckt att Norrköping skulle fortsätta kallas textilstaden som förr i tiden?
– Det spelar ingen roll men Norrköpings industrilandskap och gamla textilfabriker är unikt och det är jag otroligt glad över. Jag måste också säga att det byggt väldigt snyggt i industrilandskapet och i hela stan på senare tid.

Vad är Casalls största utmaning idag?
– Det är distributionen! Vår kundmassa växer över hela världen men hur når vi dem bäst? Den traditionella sporthandeln med fysiska butiker har problem och vi måste hitta alternativ och mer e-handel och nya kanaler.

Casall uppvaktar konstant stora kedjor både inom e-handel och fysisk handel. Nyligen fick de besked om att de får in sina produkter på Selfridges i London och Bon Marche i Paris. Casall satsar framåt både på e-handel och butiker. Att stå på flera ben och att ha en varierad distribution ska minska sårbarheten i en föränderlig konsumtionsvärld.

Carl-Axel Surtevall minns tillbaka på eran då allt började.

– Vi var en av de första företagen som började skapa sportmode här i Sverige. Det var då man matchade pannband, benvärmare och allt.

Ska inte benvärmare och pannband komma tillbaka snart?
– Vi har försökt några gånger men det har inte funkat, säger Carl-Axel och ler. Någon gång kommer det tillbaka. Allt i modet går i cykler.

Fakta Casall

Personal: 68 personer

Omsättning: 325 miljoner kronor

Kontor: Norrköping, Stockholm och skandinaviska storstäder

Största marknad: Sverige följt av Norge.

Att ungdomsförbunden engagerar sig i frågan om fortsatt utbyggd höghastighetsjärnväg är viktigt – det är deras framtid det handlar om.

Det ska ha varit James Carville, strateg under Bill Clinton, som myntade frasen ”It’s the economy, stupid” (“det är ekonomin, dummer”), som nummer två av tre viktiga budskap i den blivande presidentens valkampanj 1992. Sedan dess har det bevingade budskapet använts i oräkneliga sammanhang. Det kommer lika väl till pass nu, när vi står på randen till 2020-talet, och diskuterar höghastighetsjärnväg genom Sverige. Det handlar om ekonomin, ja, om faktiskt svensk framtida tillväxt.

Ostlänken är redan beslutad om och påbörjad. Liksom sträckorna Göteborg-Borås och Hässleholm-Malmö. Sträckor som i dag går på maxkapacitet. De nya spåren kommer att tillföra stora värden gällande arbetsmarknad, regional utveckling och hållbara resor. Det är Handelskammaren överens med Trafikverket, regeringen – och oppositionen – om. Det är således inte de sträckornas dragning dagens debatt handlar om, utan möjligheten att binda samman dessa till en enhetlig höghastighetsbana genom södra Sverige.

En sammanlänkad höghastighetsbana kommer att ge stora vinningar till svensk tillväxt för lång tid framöver. Därför välkomnar vi att dagens politiska ungdomsförbund engagerar sig för höghastighetsbanan. Det är viktigt, då det framför allt är följande generationer som kommer ha störst nytta och fördelar av höghastighetstågens framfart. Nej-sägarna i dag verkar inte kunna se det, eller åtminstone inte bry sig tillräckligt om det.

Men handlar inte dagens politik om att skapa bättre förutsättningar också för morgondagens människor och samhälle? Är det inte vad hela klimatfrågan går ut på, till exempel? Kalla det visionärt, men Handelskammaren vill säkra tillväxtchanserna även för kommande generationers företagare och jobbskapare i vår region – och hela Sverige. Vi är övertygade om att långsiktiga tillväxtfaktorer i levande regioner är bästa sättet att säkra morgondagens framgångar.

”Ekonomin, dummer” var som sagt nummer två på listan över viktiga budskap i Clintons valkampanj. Vad var då nummer ett? Jo, ”Change vs. more of the same” (”Förändring kontra mer av samma”). Också det går att applicera på dagens svenska debatt om höghastighetståg. Vill vi ha förändring eller vill vi ha mer av samma sak? Det vill säga, vill vi ha en ny modern järnväg genom Sverige eller vill vi ha mer av samma puts på redan i dag överbelastade spår som gör att tågen inte är tillförlitliga eller tidseffektiva nog att konkurrera med bil och flyg ens för inrikes resor?

Vill vi ha en vidgad arbetsmarknad som gör det lika möjligt för en Jönköpingsbo som för en Linköpingsbo att jobba i Stockholm, eller Malmö? Vill vi utöka chansen för människor att bo där de vill eftersom svensk infrastruktur gör det möjligt? Vill vi ha modern utveckling för svenska städer – och landsbygd – som binds ihop på ett miljömässigt oslagbart sätt?

Eller vill vi ha mer av samma?

Christian Berger, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Östsvenska Handelskammaren

Rummet blev knökfullt när ESIC-medlemmarna under tisdagen skulle få senaste informationen från Trafikverket om det aktuella läget för Ostlänken.

ESIC besöktes av Fredrik Brokvist som är senior utredningsledare på Trafikverket.

Det blev en del hisnande siffror som alltid när man pratar om Ostlänken. Budget ligger på 54 miljarder kronor som innebär 16 mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg. Ostlänken kommer att ha kapacitet för 130 tåg per dygn eller 10 tåg per timme. Varje tågavgång motsvarar sex bussar eller 140 bilar.

– Vi fördubblar i princip antalet spår mellan Östergötland och Stockholmsområdet, säger Fredrik Brokvist.

För ett år sedan stod det klart att hastigheten sänks till 250 km/h från tidigare planerade 320 km/h. Det gör man för att sänka kostnaderna för projektet, som just nu är inne i en fas där man ser över hur man kan få lägre kostnader.

– Vi bedömer sänkningen av hastigheten som en klok avvägning mellan kostnader och nytta. Vi tror att också att vi kan finna win-win genom att kommunerna kan ha användning för den massa som blir över när Ostlänken byggs, så att vi inte måste transportera bort allt. Det sparar pengar. Vi diskuterar också om vi kan korta någon tunnel, det jobbar vi med. Det är en tuff uppgift att hitta 10 miljarder att spara in men det jobbar vi stenhårt på fram till årsskiftet då vi ska vara färdiga med optimeringsarbetet.

Till våren väntas man justera och precisera en del i tidplanen för projektet. Mellan 2022- 2034 bygger man höghastighetsjärnväg. 2035 börjar tågen rulla.

– Vi har kommit längst med planeringen av resecentrum i Nyköping. Där skulle man kunna sätta spaden i marken år 2022. Ungefär samtidigt kan man komma i gång i norra delarna av Södertälje-Vagnhärad. Kring Norrköping ligger vi också bra till norr och söder om staden. Centralt i Norrköping finns fler osäkerheter kring tekniska lösningar med mera. Vi tror på två års försening där. Förut sa vi 2023 men nu räknar vi med att det tar ytterligare cirka två år innan vi kommer igång med produktionen – utan att det för den skull ska påverka slutdatumet för färdigställandet av Ostlänken.
I Linköping pågår utredningsarbetet för dragningen från Tallboda och genom staden. Inriktningen ska Trafikverket och kommunen enas om i slutet av 2021 och runt 2023-2024 står järnvägsplanen rimligen klar.

Utmaningarna med Ostlänken är ofantliga. Framförallt är det oerhört många parametrar att ta hänsyn till när man drar höghastighetsjärnvägen genom tätorterna. På direkt fråga från en av åhörarna hur Trafikverket ser på Sverigeförhandlingen, svarar Fredrik att den skapar viss oro. Trafikverket ser inte att avtalen är beslutade och anser dem därför inte bindande. Det är önskvärt att få besked i den frågan, menar han.

Med Ostlänken kommer vi att kunna åka snabbtåg från Norrköping till Stockholm på 48 minuter, eller från Linköping till Stockholm på 1 h och 3 minuter. Men en stor vinst med de nya spåren är att kunna transportera mer gods.

– Ett godståg motsvarar ungefär 30 lastbilar så om vi får fler tågtransporter så ger det positiva miljöeffekter, säger Fredrik Brokvist.

Under ESIC-träffen kom det på tal hur tillgången på arbetskraft och entreprenörer kan påverka byggtiden i olika delmoment.

– Vi har haft en del problem med utländska leverantörer, säger Fredrik Brokvist och refererar bland annat till Förbifart Stockholm. Vi har olika anläggningskulturer och det kan vara en prövning. Men svenska marknaden räcker inte till fram över, vi måste få in utländska aktörer också. Konsortier har en del svenska företag föreslagit och det kan också vara en idé.

Fredrik Brokvist är noga med att säga att Ostlänken står på egna ben och ger stor samhällsnytta även innan övriga stambanor byggts genom Sverige. Och han ville lugna ESICs medlemmar med orden:

– Ostlänken är med i nationella planen och det finns beslut. Vi känner ingen oro för att Ostlänken skulle knuffas undan eller prioriteras ned.

ESICs projektledare Charlotta Elliot avrundade träffen med att bjuda in Fredrik för en uppdatering för ESIC-nätverket, när optimeringsarbetet och tidsplanen varit uppe på departementets bord. Fredrik lovade att komma tillbaka, så senast till sommaren 2020 borde vi ses igen.

[skribent medarbetare=”Ulrika Andåker”]

[ansvarig medarbetare=”Charlotta Elliot”]

Runt ett bord med ja-sägare kommer sällan alla sidor av en sak fram.

”En kompromiss är konsten att dela en kaka så att alla tror att de har fått den största biten.” Citatet tillskrivs Winston Churchill, en man mer berömd för att inte falla för frestelser uppdukade av motståndarlaget. I filmen ”Darkest Hour” porträtterar giganten Gary Oldman Churchill, några dagar i hans första tid som premiärminister vilka sammanfaller med Tysklands intåg i Frankrike 1940. Winstons styrka och kompromisslöshet exemplifieras av att antagonisterna på hemmaplan så när lyckas övertala honom att sätta sig vid samma förhandlingsbord som Hitler – med Mussolini som medlare! I sista stund ångrar sig premiärministern (”man kan inte resonera med en tiger när man har sitt huvud i dess mun”).

Filmen är en hyllning till den obeveklige brittiske ledaren, som i slutet fick rätt. Historien skrivs som bekant av de som segrar – också det ett uttryck som Churchill påstås ha myntat.

 Dagens svenska politiker tvingas inte bolla förslag av riktigt samma dignitet på liv och död, som de europeiska ledarna under 1940-talet. Ändå skruvas i dag ofta kompromisslösheten upp till orimlighetens brant i de frågor som faktiskt ligger på bordet. Frågor som så här i fredstid skulle vinna på att genomgå en så pass rejäl knådning i det politiska maskineriet att inget seriöst parti ser någon poäng med att ta upp dem igen under överskådlig tid.

Jag syftar exempelvis på höghastighetsbanornas framtid, gängkriminaliteten och nu senast energiförsörjningen. För Sverige oerhört viktiga spörsmål, där ledande politiker hellre flyr med händerna för öronen, än sätter sig ner och lyssnar på varandra.

Jöken! kanske någon nu protesterar. Januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centern och Liberalerna gav väl verkligen prov på kompromissvilja? Absolut. Så blev också resultatet i huvudsak bra, trots att inget parti (utom möjligen C) verkar särskilt nöjt – i enlighet med kompromissens natur! Men nu tycks viljan till konstruktivitet ha runnit av, vilket är beklagligt för oss som i avgörande framtidsfrågor önskar politisk stabilitet och långsiktighet.

 I sitt krigskabinett valde Churchill att omge sig med motståndare. Runt ett bord med ja-sägare kommer sällan alla sidor av en sak fram. Att vara folkvald innebär inte bara plakatpolitik och ångvältstaktik. Politik är också ett hantverk där förhandlingsteknik och fingertoppskänsla är användbara egenskaper för att få en så stor bit kaka som möjligt.

Äntligen har den 14:e oktober 2019 inträffat! För många var det säkerligen en måndag som många andra, men för mig var det första dagen i min nya roll på Östsvenska Handelskammaren – något jag har väntat på och längtat efter sedan en tid tillbaka! Även om jag under relativt många år har haft kontakt och relation till Östsvenska Handelskammaren, och därmed viss kunskap, är jag just nu i ett läge där jag genomgår ett digert introduktionsprogram. Det ger mig insyn i och kunskap om verksamheten för att snabbast möjligt komma in i rollen.

Att byta jobb är otroligt spännande och jag är naturligtvis stolt över att få förtroendet att axla rollen som VD. Det är med en stor portion ödmjukhet jag tar mig an uppgiften men jag känner samtidigt en stor trygghet i teamet av fantastiska medarbetare som jag har förmånen att få jobba tillsammans med. Johanna Palmér har under sin tid som VD tillsammans med medarbetare, medlemmar, samarbetspartners och styrelse gjort ett fantastiskt jobb i att skapa det Östsvenska Handelskammaren är idag. Det råder inget tvivel om att jag känner såväl allvarets tyngd som en stor och härlig utmaning i att från denna fantastiska plattform nu leda verksamheten vidare framåt och uppåt. Tillsammans kan och ska vi skapa internationell lyskraft!

Efter att första arbetsveckan kan summeras så ser jag nu väldigt mycket fram emot att få träffa er medlemmar i olika möten, event och dialoger – gärna i våra fantastiska lokaler i Norrköping och Linköping, men självfallet på en rad andra platser i vårt fantastiska East Sweden!

[skribent medarbetare=”Christian Berger”]

’- Vi börjar få en del frågor om ärenden som vid en hård Brexit startas före brytpunkten kl. 00.00 den 31 oktober men avslutas efter. Hur tullförfaranden, it-system, tillstånd och ursprung hanteras vid en hård Brexit kan man läsa om i det vägledningsdokument som finns publicerat på Tullverkets webbplats. Tipsar också om att man man kan besöka sidan Frågor och svar om Brexit på tullverket.se.

Är din upplevelse att svenska företag är förberedda eller ej?

– Det tycks som att många företag är förhållandevis väl förberedda. De större företagen har naturligt mer resurser och har därför bättre förutsättningar för att planera för en Brexit. Mindre företag har inte samma förutsättningar och är kanske i en del fall inte lika väl förberedda. Oavsett hur mycket tid man lagt på förberedelser finns det risker för att oförutsedda händelser kan inträffa eftersom det är ett så osäkert läge.

Ser du någon särskild bransch eller typ av bolag som kan få större problem vid Brexit än andra?

– Läkemedelsindustrin och de som handlar med livsmedel är mycket exponerade eftersom det finns många restriktioner inom dessa områden. Även tillverkningsindustrin där man har hög andel av insatsvaror från Storbritannien kan stå inför utmaningar.

Hur mycket pratar ni om Brexit på Tullen just nu? Spända?

– Inom Tullverket har vi förberett oss under en längre period. Vi gjorde hösten 2016 de första analyserna av vilka konsekvenser som kan uppstå. Därefter har analyserna fördjupats och förfinats och vi är förberedda och kommer att förstärka Tullsvar, tillståndsverksamhet men även på de orter där Sverige har trafik med Storbritannien framförallt i Göteborg och på Arlanda.

Tre saker att tänka på inför Brexit. Kenneths råd:

– Sök EORI nummer

– Undersök om du behöver andra tillstånd både hos Tullverket och hos andra myndigheter

– Kartlägg vilka varuflöden du har med Storbritannien samt vilka leverantörer och kunder du har i Storbritannien – är de förberedda för en hård brexit?

’- Vilken inspirerande dag!, säger Jonna Hedlund projektledare för 100-listan. Jag har fått så många insikter och träffat spännande personer och jag vet att också kvinnorna på 100-listan knutit viktiga kontakter.

Under onsdagen hölls eventet ”Kvinnors styrelsekraft” hos PwC i Bonnierhuset i Stockholm. Arrangörerna var Styrelsekraft, Östsvenska Handelskammaren, 100-listan och partners Almi Och PwC.

– Potentialen är enorm, men få nyttjar den säger Anna Lundmark Lundbergh från Styrelsekraft om svårigheten med att få folk att förstå nyttan av ett aktivt styrelsearbete och alla de fördelar som det medför. Det finns otroligt många kvinnor med relevant kompetens för alla dessa styrelseuppdrag men ändå letar de flesta i sina befintliga nätverk efter en ”bra person”, istället för att rekrytera verklig kompetens.

Till eventet hade ett 80-tal personer med intresse av styrelsefrågor bjudits in och det blev snabbt fullsatt på grund av de lockande talarna. Anna Lundmark Lundberg Styrelsekraft, Fredrik Hillelson Novare, Åsa Mitsell Näringsdepartementet, Ramsay Brufer Alecta, Anna Kinberg Batra, Petra Stenqvist PwC Experience Center.

Med ämnen som jämställd rekrytering, ledarskap och styrelsefrågor var det många talare som framhöll vikten av att bygga jämställda styrelser.

– En kvinna räcker inte, men när man får in två kvinnor i styrelsen stunsas arbetet upp säger Fredrik Hillelson, VD och grundare av Novare Human Capital. Han menar på att det inte endast handlar om jämställdhet utan om affärsnyttan som en styrelse med mångfald kan åstadkomma. Han säger också att ”En kvinna som misslyckas faller mycket djupare ner i skiten än en man”, Fredrik menar alltså att det är mer accepterat för en man att misslyckas än en kvinna då man oftast har högre förväntningar på henne.

– Och ja, kön spelar roll säger Anna Kindberg Batra när hon berättar om sin tid som Moderaternas första kvinnliga partiledare där hon upplevde stor skillnad på hur media såg på henne jämfört med hennes manliga kollegor.

Hon menar på att män lyfts fram i media som starka och framgångsrika medan man i kvinnors fall fokuserar mer på irrelevanta saker som inte gäller uppdraget, till exempel frisyr eller kläder som hon själv har fått höra.

Flera vägar till mer jämställda styrelser lyftes och diskuterades under eftermiddagen som exempelvis att fler kvinnor krävs på ledande positioner, att kvinnor ska uppmuntra varandra att ta erbjudna uppdrag och även det viktiga arbetet att övertyga ägare att ta in kompetens och ordföranden att våga satsa på yngre personer och kvinnor.

Text: Mimmi Håkansson

Alkohol- och drogrelaterade sjukdomar kostar samhället årligen kring 100 miljarder. Det borde vara skäl nog för att arbeta förebyggande mot alkohol- och drogmissbruk. Men det viktigaste skälet är människan, att ha kompetensen och modet att rädda ett liv. Petrus Björklund är familje- och behandlingspedagog och har jobbat med att hjälpa människor i kris i 15 år på såväl institution och i öppenvård. Idag driver han Beroendekompetens och Petrus menar att ”lösningen på ett problem ligger i beskrivningen av det önskade läget” och här följer hans råd hur ni kan arbeta förebyggande på er arbetsplats.

1. Ha en tydlig alkohol- och drogpolicy samt handlingsplan
Ha en tydlig alkohol- och drogpolicy. Och en handlingsplan. Börja där. Har ni inte redan en, arbeta fram en. Policyn ska berätta vad ni som företag kräver av er anställda och vilka riktlinjer som gäller rörande alkohol och droger, men även för att medarbetare ska kunna veta vad som gäller. Kommunikationen är A och O och detta är viktigt för såväl större som mindre företag. Policyn ska också behandla frågor som; ”vem har ansvar för att ta itu med alkoholproblem på arbetsplatsen – HR. närmsta chef eller vd?”, ”Vika rutiner ska gälla vid misstanke om missbruk?”, ”Hur ska nyanställda informeras om vad som gäller?”.

Policyn ska fungera såväl förebyggande samt innehålla en handlingsplan vid eventuella fall. De ska även framgå vad konsekvenserna är att bryta mot denna policy. Känns det sen svårt att agera så finns företag likt Beroendekompetens som kan hjälpa till.

2. Ha modet att diskutera i ert företag
Fundera på vilken organisation ni vill vara. Det troliga svaret på den frågan är en frisk, välmående och lönsam organisation. Idag uppskattas det att alkohol- och drogrelaterade sjukdomar kostar cirka 100 miljarder årligen. Den vanliga tanken är ”oj vad mycket, tur att detta inte rör mitt företag”, men troligen gör det just det. På ett företag med 20 anställda är det i snitt två personer som ligger i riskzonen för ett missbruk. Och detta skadar såklart företaget ekonomiskt, men framförallt skadar det personen. Vill ni ha det så på företaget? Troligen inte. Då är det rimliga att göra något åt det. Våga ha det på er agenda. Och ha de på agendan i allt som görs, våga ta ställning. Var överens om vad ni vill, kommunicera ut er policy, föregå med gott exempel och ha modet att diskutera och framförallt agera när det behövs.

Som ledare måste du ibland vara modig. Ha civilkurage att kunna agera. Att inte agera eller mörka, kan om de vill sig illa, kosta ett liv.  En del av modet ligger i att faktiskt veta, både vad gäller att förebygga, men också om de skulle bli skarpt läge.

De är också bra att vara föredöme när det kommer till att konsumtion av alkohol. Vid fester eller liknande kan det vara ett bra tillfälle att visa var man står, de kan vara att avstå från alkohol, dricka mindre eller att inte betala för medarbetarnas alkohol.

3. Lyssna på de som kan
Till dig som HR, chef, ledare eller ägare. Utbilda dig i området. Ta dig tid att sätta dig in i frågorna och lyssna på de kunniga i området. Genom att vara påläst och kunna så mycket som möjligt om ämnet eller via externt samarbete kommer du kunna vara maximalt förberedd för att lösa problemet när det uppstår men även spara pengar på vägen.

Det vanliga är att det finns en stor skam i detta och det troliga är att personen som drabbats inte kommer erkänna det själv. Det är i iallafall sällsynt.. Men om det sker, om någon kommer fram och säger ”jag/den håller på att krascha”, måste du vara förberedd och kunna agera kompetent som chef eller ledare – att ha modet att hjälpa den som är i kris.

4. Slumpmässiga drogtester
Slumpmässiga drogtester innebär att man då och då kan genomföra stickprov på arbetsplatsen. Oannonserade, slumpmässiga, drogtester fungerar effektivt i förebyggande syfte. Men man behöver också förstå att de är ett komplement till utbildning och information kring företagets synsätt och drogpolicy. Slumpmässiga drogtester håller genom intermittenta tester policyn levande och bidrar till att hjälpa att identifiera medarbetare som har hamnat i ett alkohol/drog bekymmer. Det innebär att vem som helst, när som helst kan bli kollad.

Tidigare råd finns här.