Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Ta del av medlemsintervjuer, kommande event, debattartiklar och mycket mer.
Samråd om detaljplanen för Nyköping resecentrum är nu avslutad
Samrådsperioden för Nyköpings resecentrum är nu över och under våren 2017 behandlas de yttranden (synpunkter) som kan påverka förslaget, innan ett formellt beslut fattas 2018. Läs mer om vilken typ av yttranden som kom in under samrådet, tryck här.
Nu revideras detaljplaneförslaget och alla yttranden sammanställas i en samrådsredogörelse. De som har skickat in yttrandena kommer att få svar i samband med att det reviderade förslaget ställs ut för granskning, vilket till hösten 2017. Yttrandena kan komma att påverka revideringen av detaljplaneförslaget, men det går inte att ta hänsyn till allt som har kommit in. Det är projektgruppen på Nyköpings kommuns som tillsammans med sakkunniga konsulter som gör revideringen av detaljplaneförslaget. Därefter fattar politikerna beslut om det reviderade förslaget innan det går ut på granskning.
Kontaktperson
Ingegerd Ask
Projektledare
Samhällsbyggnad
Mark- och exploateringsenheten
Tfn 0155 24 89 68
E-mail: samhallsbyggnad@nykoping.se
Läs mer här:
Nyköpings resecentrum – detaljplaneförslag
Skisser som beskriver Nyköpings framtida resecentrum
Läs mer om de yttranden som kom in under samrådet
Trafikverket släpper förhandskopior av åtgärdsvalsstudier
Trafikverket har i uppdrag av regeringen att planera för utbyggnad av höghastighetsjärnväg Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. I uppdraget undersöker Trafikverket möjligheten att bygga ut höghastighetsjärnväg i södra Sverige. Nyligen släppta förhandskopior av två åtgärdsvalsstudier för sträckorna Linköping-Borås och Jönköping-Malmö redovisar att det är möjligt att bygga höghastighetsjärnväg på de berörda sträckorna.
Åtgärdsvalsstudierna har pågått i cirka två år för att undersöka möjliga sträckningar mellan Linköping och Borås samt mellan Jönköping och Malmö i enlighet med Sverigeförhandlingens utpekade stationsorter. Förhandskopiorna är ett omfattande material som ger en god helhetsbild av utredningarna. Utredningen har gjort omfattande miljöbedömningar och landskapskaraktärsanalyser.
Fram till den 20 juni har berörda intressenter, som kommuner, regioner och länsstyrelser möjlighet att lämna synpunkter på utredningsmaterialet som presenteras i förhandskopian.
Åtgärdsvalsstudierna beräknas vara klara kring årsskiftet. Om regering och riksdag fattar beslut om att gå vidare med hela eller delar av höghastighetsjärnvägen i Nationell plan 2018-2029, så startar Trafikverkets arbete med järnvägsplaner.
Genomförandetiden för att bygga höghastighetsjärnväg på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö beräknas till cirka 20 år från det att planläggningsprocessen startar.
Läs mer om åtgärdsvalsstudien Linköping-Borås: tryck här
Läs mer om åtgärdsvalsstudien för Jönköping-Malmö: tryck här
Se presentationen av förhandskopior vid publicering: tryck här
Läs mer om förhandskopiorna: tryck här
I dagarna har vi släppt den uppdaterade 100-listan! Totalt 78 nya, heta namn och listan har sprängt två gränser, både länsgränser och hundragränsen. Totalt finns nu 139 styrelsekompetenta kvinnor i Östergötland, Sörmland och Gotland synliggjorda, enkla att kontakta och intresserade av nya styrelseuppdrag.
Styrelsen är företagets viktigaste resurs. Det är styrelsen som ska styra företaget mot framtiden, fatta de avgörande strategiska besluten och säkra bolagets fortsatta framgång. Omvärldens snabba utveckling ställer nya krav på ledamöterna när det gäller digitalisering, teknik och snabbt skiftande beteendemönster. Mångfald i styrelser ger fler perspektiv och bättre förmåga att analysera omvärlden, visar forskningen. En viktig del i mångfalden är jämställdheten.
Balansen män och kvinnor emellan i styrelserummet blir allt bättre. Idag innehas nästan 3 av 10 styrelsestolar av kvinnor, både nationellt och i vår region. Det kan såklart bli ännu bättre balans, men med den utvecklingstakt vi har nu får vi jämvikt inom 10 år. Åtminstone i börsbolagen och de statliga bolagen.
Ordförandeposten däremot, den är fortfarande till 95 procent befolkad av män. Inte ens 1 av 10 ordförandestolar innehas av en kvinna. Samma snedfördelning gäller för VD-posten i landets företag. Här finns med andra ord stor förändringspotential!
100-listan är här för att stanna. Det är viktigt att lyfta fram det underrepresenterade könet så att utvecklingen kan fortsätta framåt. Om ett halvår uppdaterar vi listan igen och då hoppas vi på ännu fler nya namn! Tipsa gärna de styrelsekompetenta kvinnor som du känner!
100-listan är ett samarbete mellan Östsvenska Handelskammaren och Q-gruppen. Läs mer om 100-listan på denna länk.
>> Här hittar du samtliga kvinnor
>> Här kan du läsa pressmeddelandet från träffen
Allt väl,
Johanna Palmér,
vd Östsvenska Handelskammaren
Två år har gått sedan 100-listan presenterades och etablerades. Listan som samlar regionens mest skarpa och kompetenta styrelsekvinnor. Nu lanseras listan även i Sörmland och på Gotland och 78 nya namn har tillkommit!
– Ända sedan lanseringen av 100-listan har intresset och uppmärksamheten varit stort och flera som är med på listan har fått nya styrelseuppdrag, säger Eva Jaldeland, ambassadör och initiativtagare till 100-listan.
100-listan har sedan starten fokuserat på Östergötland och för första gången så expanderar man den nu och lanserar konceptet i Sörmland och på Gotland
– Listan har verkligen etablerats i Östergötland och både varit uppskattad och framgångsrik så det känns bra och kul att vi kan gå utanför Östergötlands gränser och göra skillnad även i Sörmland och på Gotland, säger Anna Axelsson, verksamhetschef på Östsvenska Handelskammaren och projektledare för 100-listan.
För att hitta kompetenta kvinnor runt omkring i regionen genomfördes under januari en nomineringskampanj på facebook.
– Vi fick in över 90 nomineringar och efter urvalsprocessen har det resulterat i 78 nya namn på listan, så totalt är det nu 139 namn på listan, säger Anna.
>> Hitta din blivande styrelseledamot här.
– Möt brandskyddsföretaget Briab som gått sin egen väg och blivit störst i Sverige
2002 startade sex vänner företaget Briab som ett traditionellt brandsskyddsföretag som erbjöd teknikkonsulttjänster inom riskhantering och brandskyddsteknik. För tio år sedan blev Fredrik Hiort VD på bolaget och för fem år sedan bestämde man sig för att ta företaget till nästa nivå. Idag är man 88 anställda och har kontor på sju orter i Sverige. Vi har träffat Fredrik för att få höra mer om deras resa till att bli ett av Sveriges största företag i sin bransch.
Vi träffas på deras kontor i Norrköping som ligger nära resecentrum och ingången får undertecknad att tänka tillbaks på studietiden då nattklubben Otten låg där. Fredrik tar emot mig i dörren och bjuder på en kopp kaffe. Vi slår oss ner i ett par sköna fåtöljer och Fredrik börjar entusiastiskt berätta om företaget och deras resa.
– Vi var sex vänner som ville göra något nytt och något annat. Vi hade jobbat som brandingenjörer några år men var sugna på att göra en egen satsning. Det var starten till Briab.
2002 startades företaget i Stockholm och oroligheterna om det skulle fungera eller inte försvann direkt då redan de första månaderna hade fulltecknade kalendrar.
– Det gick bra från dag ett egentligen och då vi var fulltecknade med jobb började vi anställa och växte sakta men stabilt under några år.
2010 hade Briab vuxit till 30 anställda och hade även öppnat ett kontor i Uppsala. Det var där och då som Fredrik började fundera på framtiden och vad man ville med företaget.
– Allting gick bra och företaget mådde bra, men jag ville något mer. Kunde vi göra något som ingen annan i vår bransch hade gjort tidigare?
Planerna började skissas ner och det mynnade ut i en affärsplan hur man skulle växa och i vilken omfattning.
– Vi ville bli marknadens iPhone inom vår bransch. Och för det måste man våga göra saker annorlunda.
Sagt och gjort och det var dags att börja anställa. Men inte fler brandingenjörer. Till en början.
– Nej, vi anställde Björn, vår marknadschef. Om man ska växa som vi vill krävs att vi har en tydlig och konkret strategi och bild av åt vilket håll vi ska och hur vi ska uppfattas. Allt vi gör måste bottna i varumärket och i en varumärkesstrategi – vår kultur. För oss var det viktigt att leda och inte följa. Att vi anställde en marknadschef var det bästa vi kunde gjort.
Sedan tidigare hade Briab haft kontor i Stockholm och Uppsala och man började nu även undersöka hur man kunde expandera ut i landet.
– När vi arbetade i Stockholm och Uppsala kände vi att vara nära våra kunder och arbeta lokalt var väldigt viktigt. Så vi förstod ganska tidigt att om vi ska växa nationellt måste vi finnas lokalt på plats så vi började undersöka i vilka regioner och städer vi skulle ha kontor i.
Och det första kontoret blev Norrköping?
– Ja, det stämmer. Det finns vissa regioner i Sverige som växer mer än andra och som vi vill verka i. Norrköping/Linköping med omnejd är definitivt en sådan region. Nu har vi totalt sju kontor och vi planerar redan nästa kontaktyta till kund.
Vi kommer in på och pratar om utmaningar, och utmaningar att växa från ett litet bolag till ett stort.
– Det har gått bra att växa i den takt vi gjort. Vi är inte det företaget vi var för tre år sedan och definitivt inte det vi var för 15 år sedan. Men vi har vårdat kulturen i bolaget och man ska känna att man är stolt att arbeta för Briab. Det är otroligt viktigt för oss att behålla och vårda vår personal för i vår bransch är det otroligt svårt att rekrytera nya kollegor.
Att hitta rätt kompetens kommer vi in på ett par gånger under intervjun och jag förstår att det är en stor utmaning i hela den här branschen.
– Ja, det är en verkligen en utmaning. Det utbildas få brandingenjörer per år i Sverige så konkurrensen är stenhård mellan oss företag som vill anställa. Vi jobbar hårt för att vara attraktiva och där har betydelsen av vårt arbete med varumärket varit viktigt. För att stärka vår position ytterligare har vi också startat ett traineeprogram ”Briab NXT” som vänder sig till sistaårsstudenter som får intern utbildning på företaget och vara med i olika delar i verksamheten.
När företaget växt så snabbt på så få år är man ju såklart sugen på att höra om framtiden och hur den ser ut.
– Framtiden ser ljus ut. Vi har några fantastiska år bakom oss men vi ska fortsätta att bygga vidare på det här konceptet och utvecklas ytterligare. Det gäller att vi är pigga och tänker nytt för att vi även i framtiden ska vara attraktiva för såväl medarbetare som kunder.
Stort tack Fredrik för intervjun och lycka till i framtiden.
[osh-header title=”Fakta BRIAB”]
Grundat: 2002
Finns i: Stockholm, Uppsala, Göteborg, Norrköping, Gävle, Borlänge, Falun
Omsättning: ca 90 miljoner (för 16/17)
Antal anställda: 88 (febr 17)
Foto: briab.se
Sedan de allmänna samråd och öppna hus som genomfördes under våren 2016 så har det förordade alternativet bearbetats vidare i arbetet att hitta den bästa spårlinjen för Ostlänken från Stavsjö till Loddby. Kompletterande geotekniska fältundersökningar har visat att det tidigare förordade alternativet för spårlinje riskerar att fördyras avsevärt på grund av svåra geotekniska förhållanden i Kolmården och vid passagen under E4 vid Stenkullen. Bakom det nya spårlinjeförslaget ligger också inkomna synpunkter från allmänheten, intresseföreningar, kommun och myndighet kring sträckningen gällande hänsyn till påverkan på friluftslivet i områden.
Det sammanvägda resultatet av analyserna visar på att en längre tunnel är mer fördelaktig. Det nya förslaget har också en nya sträckning i området mellan Stavsjö och Böksjö. Anledningen till den nya sträckningen är dels på grund av bättre förutsättningar i landskapet, då det är mer gynnsamt med en tunnelmynning här, och sträckning möjliggör att järnvägen kan placeras nära E4 för att koncentrera påverkan från infrastrukturen.
Projektledaren Ostlänken, delprojekt Norrköping är Johan Levál.
Direkt: 010-125 41 27
E-post: johan.leval@trafikverket.se
För mer information om delsträckan tryck på nedanstående länkar:
Infromationsblad samråd Stavsjö-Loddby
För mer information om delsträckan Stavsjö-Loddby
Lämna synpunkter på projekt Ostlänken
Byggherrarna
De åtta byggherrarna i den första etappen är: Skanska, Hauschild+Siegel Architecture, Slättö Förvaltning, HSB, Hyresbostäder i Norrköping, Heimstaden, Riksbyggen samt Mannersons Fastighets AB. För mer information om respektive byggherre, tryck här.
Till den första etappen kommer kajen och småbåtshamnen att iordningställas, kanalerna i anslutning till bebyggelsen kommer att byggas ut och ett gångstråk längs kajen med en planskild passage under Hamnbron kommer att byggas. Även den södra kajen kommer att rustas upp. Behovet av förskola till den första etappen kommer att lösas antingen inom etappen eller på en tomt i närområdet.
Fredrik Wallin
Projektledare Inre hamnen
Tel: 011-15 13 24
E-post: fredrik.wallin@norrkoping.se
För tidplan och mer information om Inre hamnen: tryck här
Inför och under den pågående utvecklingen av Inre hamnen kommer arkeologiska undersökningar att göras i området. Undersökningarna drivs av två företag, Arkeologerna (Statens Historiska Museer) som ansvarar för den östra halvan av Inre hamnen där arbetena inleds och Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) ansvarar för den västra halvan. Företagen samarbetar i undersökningarna och deltar i varandras separata projekt. Olika typer av förmedlingsinsatser planeras och information om dessa kommer att annonseras på företagens sidor på Internet och Facebook.
Besök webbsidan: Arkeologerna
Besök Facebooksidan: Arkeologerna
Kontaktperson: Magnus Stibéus, tel. 010-480 81 66
Besök webbsidan: Stiftelsen Kulturmiljövård
Kontaktperson: Kristina Jonsson, tel. 073-810 72 11
Läs mer om de arkeologiska utgrävningarna och hamnens historia: tryck här
Nu påbörjas markreningen i Inre hamnen genom att bland annat förorenad jord grävs upp. Först ut är kolkajen, området öster om Brännerigatan. Arbetet handlas upp under mars månad och förväntats att inledas i maj-juni.
Tidplan:
Kvartal 1 och 2 2017: upphandling och förberedelser
Kvartal 2 till 4 2017: schakt, transport, siktning, krossning vid Kolkajen.
För mer information om markrening i Inre hamnen: tryck här
Chamber Hub är till för dig som medlem och är ett unikt samarbete mellan Chamber Trade Sweden och United Spaces. Genom Chamber Hub erbjuds du en exklusiv möjlighet att arbeta och ha möten hos United Spaces mitt i centrala Stockholm.
Pris
150 kr/tim eller 500 sek/halvdag
Läs mer här.
3 förmedlade jobb och 35 djupintervjuer vilka nu är sökbara i databaser, 25 positiva företag som tycker det är kvalitativt, relevant, effektivt och en bra mötesplats.
Det är Östsvenska Handelskammarens ”Gränslös Frukost” i Eskilstuna 2016.
– ”Gränslös frukost” är en enkel, konkret och informell mötesplats där arbetsgivare under en frukosttimme träffar nyanlända kandidater med akademisk bakgrund – möten som vi tror kanske inte annars skulle äga rum, säger Magnus Lindahl på Handelskammaren.
Till varje tillfälle har ett urval av kandidater genomförts av Arbetsförmedlingen, SFI Snabbspår, Academicum och Eskilstuna Kommun.
– För att underlätta matchningen har kandidater och företag fått information om vilka som är på plats och vad som både söks och erbjuds, säger Magnus. Frukosten delas även upp i ett par olika delar där vi bl a har en inspirationstalare som t ex när LinkedIn presenterade ”Welcome Talent”.
Frukostmötena fungerar som match-makingevent och varje kandidat ges även möjlighet att inför hela gruppen under 1 minut berätta om sin bakgrund, utbildning och erfarenhet.
– Deltagande företag har ett ståbord med tillhörande skylt där man flaggar vilken kompetens som söks. Sedan har alla en uppgift, vilket är att lära känna nya människor, tala med varandra och om tycke uppstår fortsätta dialogen efteråt.
Men varför driver Östsvenska Handelskammaren detta?
– Det finns många olika anledningar till varför vi engagerar oss i detta men det har kommit många nya människor med olika kompetens till Sverige de senaste åren och att bidra med att synliggöra och ta tillvara på dessa resurser är extremt viktigt, en stor möjlighet och ett måste i ett Sverige där delar av marknaden är i starkt behov av kompetens både idag och i framtiden.
Och Gränslös Frukost drivs i Linköping, Norrköping, Nyköping och i Eskilstuna.
– Ja, behoven finns i alla städer och att vi sedan kan göra dessa aktiviteter i Eskilstuna gör att det blir ännu mer relevant då staden tillhör de 25% av svenska kommuner med flest antal hushåll med ekonomiskt bistånd i någon form.
Kommer gränslös frukost fortsätta 2017?
– Absolut, nästa träff är den 14 mars. Om vi kan bidra till att påverka företagens och samhällets attityder, bygga självförtroende hos de sökande, få fler att känna att de tillhör samhället, att inge hopp, att skapa nya nätverk, att familj, barn och vänner ser att ännu en person går till jobbet varje dag så är det självklart att vi ska driva detta vidare.
Den ökade digitaliseringen gör att efterfrågan på papper sjunker i Västeuropa. Samtidigt öppnas nya marknader i andra delar av världen. Holmen Paper tar sig an den förändrade situationen med nya produkter och ett annat sätt att sälja.
Efterfrågan på papper i Västeuropa har under en tid sjunkit med fem till sju procent per år. Detta till följd av ökad digitalisering, minskat tidningsläsande och lägre annonsintäkter i tryckta medier. För Holmen Paper, som i huvudsak exporterar till traditionella marknader i Europa, innebär detta givetvis en utmaning. Nu ökar dock företagets export utanför Europa, inte minst till de stora marknaderna i Kina och Indien.
– I dessa länder ökar konsumtionsnivån. Därför behöver de mer papper till marknadsförings- och informationsmaterial, men även tidningar och magasin. Det innebär att det finns plats för oss att växa i dessa ökande ekonomier, säger Nils Ringborg, vd för Holmen Paper.
Färska fibrer ger bättre produkter
Men nya marknader innebär också nya konkurrenter i form av stora asiatiska pappersföretag. Kvar finns också de gamla nordiska storföretagen, som fortfarande dominerar marknaden för papper. För att stärka sin position har Holmen Paper ställt om sin produktion och fokuserar nu mindre på vanligt tidningspapper och mer på magasin- och bokpapper. Satsningarna på nya produkttyper utgår från färska fibrer, det vill säga träfibrer direkt från skogen.
– Med färska fibrer kan vi jobba med bättre produkter. Vi kan till exempel göra papper med högre bulk, eller tjocklek, men med lägre ytvikt. Det gör att vi får ut mer tryckyta per ton papper. Papper från färska fibrer har också bättre spänst och är bättre att bleka, fortsätter Nils.
Digital marknadsföring viktig
Förutom att skapa nya produkter har Holmen Paper även förändrat sitt sätt att sälja. Säljorganisationen har anpassats efter andra köpbeteenden. Företaget har också ökat sin närvaro på de olika marknaderna, vilket ställer större krav på säljkanalerna. Det handlar om att komma in tidigt i säljprocessen, bland annat genom partnerskap med människor som kan de lokala marknaderna, berättar Nils.
– Vi letar också mer aktivt efter nya kunder. Här spelar de digitala marknadsföringskanalerna, som hemsidor, sociala medier och innehållet i dem, en allt viktigare roll.
Hållbar produktion
Träråvaran som Holmen Paper använder kommer nästan uteslutande från Sverige. En liten andel kommer också från Finland, Norge och Baltikum. Av det papper som produceras går dock nittio procent på export. Det speglar i stort hela den svenska skogs- och pappersindustrin, som därför utgör en viktig del av handelsbalansen.
– Skogsindustrin ger bara pengar in, vilket skapar välstånd. Dessutom bidrar vi till att våra skogar sköts om. I Sverige har vi våra skogsvårdslagar och bra kontroll från myndigheter och skogsbrukare. Givetvis ska man vara försiktig med resurser, men ur ett miljöperspektiv är pappersproduktion baserat på färska fibrer absolut hållbart över tid, menar Nils.
Fyller på fiberlagren
Den del av pappersindustrin som arbetar med färska fibrer brukar annars ofta få kritik för att inte vara hållbar. Miljöorganisationer lyfter gärna fram returpapper som ett bättre alternativ till att hugga ner ny skog. Men Nils anser inte att det finns något motsatsförhållande.
– Returpapper är världens största marknad för fibrer, men dessa växer också i skogen. Returpapper är ingen evighetsmaskin, utan fibrerna förstörs varje gång de återvinns. Det är viktigt att förstå att det är skogsindustrin som fyller på världens fiberlager. I Sverige och Norden har vi ett hållbart skogsbruk med en förnybar råvara. Holmen är Sveriges fjärde största skogsägare och helt koldioxidneutrala. Vi binder mer koldioxid i våra skogar än vad vi genererar. Man får inte blanda ihop vårt skogsbruk med avverkning av regnskog eller odling av oljepalmer.
Kommunikation avgörande
Om det innebär en exportfördel att framhålla hållbarheten i det svenska skogsbruket återstår att se. Eftersom Holmen Papers kunder primärt finns utomlands, så kanske de inte alltid förstår skillnaden mellan svenskt skogsbruk och det som sker på andra ställen. Enligt Nils är det till stora delar en kommunikationsfråga.
– Hur vi kommunicerar är avgörande för om vårt arbetssätt gynnar oss. Det handlar också om att vara dynamisk och förstå andras drivkrafter. Men vi är förtröstansfulla och optimistiska. Vi tror på papper, som hjälper till att sprida det fria ordet, att driva affärer och som är ett bra komplement till digital marknadsföring. Det kommer fortsatt finnas en efterfrågan på papper, det gäller bara att hitta möjligheterna.
[osh-header title=”Holmen Paper AB”]
Bakgrund: Verksamheten startade i Norrköping 1609 som Holmens Bruk, som då var vapenfaktori. Papperstillverkning upptogs i liten skala 1806.
Finns i: Norrköping (huvudkontor). Är ett av fem verksamhetsområden inom Holmen-koncernen med säte i Stockholm.
Verksamhet: Producerar specialpapper för tryck.
Ägare: L E Lundbergföretagen AB.
Medelantal årsanställda: 1 150 (2015).
Nettoomsättning: cirka 6,1 miljarder SEK (2015).
Leveranser: cirka 1,3 miljoner ton (2015).
Text: Niclas Samuelsson