I samma ögonblick som Putins inledde sin invasion av grannlandet, förvandlades allt till säkerhetspolitik. El- och bränsleförsörjning, matproduktion, klimatet och tryggheten på våra egna östsvenska gator – som genom ett otäckt trollslag har allt en koppling till kriget. Förstås är det inget trollslag, inget plötsligt infall av en galen despot. Tecknen har funnits länge, enligt de som vet. Vi andra har inte förmått att se. Varför skulle vi det?

Si vis pacem, para bellum. ”Den som önskar sig fred ska förbereda sig för krig.” Det händer nu. Den slumrande, för att inte säga djupsovande, Natodebatten har blossat upp och är fråga nummer ett inför det stundande valet. Det ryska styret ska inte bestämma över svensk (och finsk) säkerhetspolitik – det ska däremot svenskarnas (och finländarnas) fred, frihet och trygghet göra. Dessvärre har ju det förstnämnda stor inverkan på dessa våra högsta värden. Si vis pacem…

Flera av perspektiven från kriget togs upp vid Handelskammarens årsmöte den 21 april. Ellen Molin, Vice President and Deputy Head of Business Area Aeronautics på Saab, gav inblick i just de där tecknen på att kriget stod för dörren. Hur det hänger ihop, från oroligheterna i våra stadsdelar till gatorna i Charkiv och Mariupol. De tre reportrarna från Corren, som direktrapporterat från gränsen till Ukraina i mediehusets första utlandsuppdrag på över ett decennium, bjöd på skakande bilder från verkligheten. Och Fergas vd Rikard Wallman delade med sig av sin personliga resa för att undsätta medarbetare med familjer, samtidigt som han påminde om kriget konsekvenser på ett globalt plan.

Att försöka tolka och förstå Putins världsbild och logik, är inte detsamma som att dela den eller finna ursäkter. Det finns inga. Men när vapnen tystnat och despoten är borta, hur ska världen hantera Ryssland? Ska landet helt utarmas? Vad gör det med ett folk, som redan nu indoktrineras i tron att Europa och Amerika lider av grav ryssfobi? Vad gör isolering och fattigdom med människor? Inga enkla frågor att tänka på i ett läge där kriget rasar. Sanktionerna var omedelbara och unisona, likväl har kriget gått in på sin tredje månad. Men hur ska världen utformas när det väl når sitt slut?

Grymheterna i den ryska invasionen har passerat alla gränser och hamnar i ett svart hål, ett ändlöst universum av inhumanitet. Är det ens möjligt att kompensera för det? Självklart måste världssamfundet försöka, och det börjar med den ryska politiska ledningen. Sedan kan arbetet ta vid att åter bygga upp freden och friheten, bit för bit.

LÄS MER: För dig som handlar med Ryssland, Belarus eller Ukraina

Östsvenska Handelskammarens fokus på Gotland är att arbeta med påverkan avseende färja, flyg, el och tillståndsfrågor. Under slutet av 2021 och början av 2022 har vi lagt ett omfattande arbete på remisser kring infrastruktur. Utförliga svar hittar du här: Remissvar – Östsvenska Handelskammaren.

Vi är flera som löpande har kontakt med medlemsbolag och det offentliga för att tydliggöra våra ställningstaganden. Några exempel som är särskilt intressanta är att vi hade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på besök hos oss på Handelskammaren. I samband med besöket lyfte vi särskilt infrastruktur kopplat till hamnar och kommande färjeupphandling.

I samband med mitt besök i Visby den 19-20 april träffade jag ett flertal av våra medlemsbolag och resonerade kring påverkansfrågor. Detta tar jag med mig in i vår planering för vårt deltagande i Almedalsveckan och vilka frågor vi ska driva där.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

LÄS MER: Infrastrukturministern besökte Handelskammaren

LÄS MER: Gotlands infrastruktur kring flyg och hamn måste bli bättre

LÄS MER: Remissvar angående färjetrafik till Gotland

Så mycket annat kullkastas och prioriteras om. För människorna i stridernas direkta närvaro är det en fråga om liv och död, för sig själv och sina närmaste. Miljontals européer har på ett ögonblick blivit flyktingar i sitt eget land, eller i närmaste grannland. EU står beredd att ta emot vad som kan bli den största flyktingvågen sedan andra världskriget. 

EU står samlat. Stödet för det ukrainska folket är solitt och manifesteras i en enad front tillsammans med Storbritannien och USA, humanitärt och genom ekonomiska sanktioner mot Ryssland och Belarus. I tisdags inbjöds samtliga elva svenska handelskamrar till en avstämning med utrikeshandelsminister Anna Hallberg. Hennes budskap var otvetydigt: Under normala förhållanden är handel en möjliggörare för utbyte och demokrati. Så är inte fallet just nu med Ryssland. ”Det ska göra så ont som möjligt”, konkluderade Hallberg. 

Under briefingen med handelskamrarna framgick också tydligt att näringslivet är med på uppgiften. Svenska företag vill göra rätt och bidra till att dessa historiskt hårda sanktionerna mot invasionsmakten Ryssland blir så pass kännbara att en reträtt blir enda vägen ut. Men hur gör man rätt? I kontakten med er medlemmar inser vi att det i många fall är lättare sagt än gjort. 

För att underlätta för er som handlar med Ryssland, Ukraina och/eller Belarus, eller undrar hur situationen påverkar ert företag, har vi samlat viktig information och länkar till kontaktpersoner på Kommerskollegium, Utrikesdepartementet, EU med flera. Här finns också länk till ett extrainsatt seminarium i Västsvenska Handelskammarens regi om situationen i Ukraina och hur den påverkar näringslivet. 

Förutom samverkan med andra kammare och myndigheter, fortsätter vi på Östsvenska Handelskammaren vår dialog med er medlemmar. Genom direktkontakt eller via den enkät som vi skickade ut i början av veckan med några få enkla frågor om er påverkan av det som sker i Ukraina. Svara gärna på den. Det ger oss värdefull information när vi återkopplar till andra medlemsföretag, myndigheter och media (sammanställning av enkäten hittar du här, reds. anm.). Tillsammans är vi det regionala näringslivets röst.

Simon Helmér, vd

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Likväl har valåret inletts. Bara under veckan som gick deltog jag på två seminarier med valet som tema; ett fysiskt nerskalat med de lokala frågorna på agendan, och ett digitalt med 200 personer och de nationella frågorna i fokus. Det senare anordnat av Arena Opinion med namnkunniga experter som Lisa Pelling, chef för Arena Idé, PM Nilsson på Dagens Industri samt Expressens politiske kommentator Viktor Barth-Kron. Hur löd deras spaningar om valåret? 

Pelling spår att valet kommer kretsa kring systemfrågor: sjukförsäkringen, friskolan och skatterna. Nilsson lutar åt ett klassiskt vänster-högerval där samarbetsfrågan mellan olika partier (såsom V och C, samt L och SD) kommer dominera. Barth-Kron i sin tur tror att riksdagsvalet 2022 i mycket kommer likna en folkomröstning, det vill säga ja eller nej, till 1. Missnöje, 2. SD, och 3. Kärnkraften.  

Ingen nämnde klimatet eller hållbarhetsfrågorna. 

På direkt fråga förklarade Barth-Kron att detta beror på att klimatfrågan ”nått en ny nivå” – den har blivit en sanning ingen vettig politiker längre ifrågasätter. Alla seriösa partier idag har en klimatpolitik värd namnet, precis som de har en ekonomisk politik eller migrationspolitik. Det finns ingen tydlig konflikt att vinna väljare på, så att lyfta klimatet som valfråga blir med andra ord inte lika konstruktivt (kan det vara en förklaring till att Miljöpartiet, i tider då miljö och klimat är i allmänt medvetande, går så dåligt i opinionen?) som att lyfta kärnkraften.  

Jag tycker att det finns en intressant poäng här. Nyligen lanserade vi på Handelskammaren näringslivets viktigaste frågor inför valet 2022. Listan på frågor har tagits fram i dialog med och enkätundersökning till våra medlemsföretag. Inte heller vi har utpekat klimatet eller hållbarhet som en prioriterad fråga. Varför då? Svaret är: för att den finns i överallt, inbegripet i alla punkter.  

Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är en nödvändighet inom alla företag, alla som siktar på att överleva i alla fall. Självklart finns konflikter och hinder som behöver överbryggas. Med allt större krav och vilja om en grön omställning inom näringslivet måste exempelvis försvårande och förhalande regelverk och tillståndsprocesser tas bort då de hindrar innovationer, affärer och steg som kommer ta samhället i rätt riktning.  

Det går inte att diskutera energipolitik (överst på listan) utan att beakta hållbarhetsaspekten. Inte heller kan vi prata näringslivsklimat, offentlig upphandling, utbildning eller infrastruktur utan hållbarhetsperspektiv. Det blir helt enkelt inte trovärdigt. Hållbarhet är en infallsvinkel i valets alla frågor – och fortsatt långt efter att vi lämnat våra röster den 11 september. 

Maria Björk Hummelgren, Näringspolitisk chef

Så har 13 december passerat igen. Utöver att datumet för tankarna till Lucia så innebär att det var sju månader sedan jag tillträdde som vd för Östsvenska Handelskammaren. Tid är speciellt, ur ett perspektiv känns det som jag knappt börjat samtidigt som jag har svårt att komma ihåg hur en typisk dag på min förra arbetsplats egentligen såg ut.

Jag har ägnat min första tid på Handelskammaren att träffa väldigt, väldigt många av våra medlemsbolag och samarbetspartners i hela vår region. Branscherna som företagen verkat i har varierat lika mycket som bilden av utmaningar och möjligheter. Det som slår mig allra mest är den starka framtidstron och vilja till utveckling och tillväxt som finns i vår region. Jag tänkte passa på att lyfta fram några särskilda besök och möten som fastnat lite extra.

Första exemplet handlar om industrihistoria och utveckling. När man tänker företag och tillväxt är det enkelt att fokusera på våra större städer och utmaningarna där i form av service, kompetens och infrastruktur. Men vi har så många fina bolag i vår region som verkar i mindre samhällen men som också är beroende av fungerande infrastruktur och offentlig service. Så mitt första exempel är Stafsjö Valves i Nyköpings kommun där Maria Persson är VD. Historien om Stafsjö började 1666 och tillverkning av kanoner under cirka tvåhundra år. Idag är bolaget världsledande på skjutspjällsventiler för krävande industriella processer.

Mitt andra exempel handlar om oro för energi och vilja till grön omställning. När jag pratar med företag hör jag att det just nu finns en stor oro över ökade kostnader för el och om effekten kommer att räcka till. I centrala Norrköping har just nu Holmen Energi en informativ utställning om deras vilja att investera i hållbar energi i skogar som bolaget äger. Sverige har och har haft en konkurrensfördel med billig el som passar vår basindustri. Låt oss hoppas att en av valfrågorna 2022 kommer att handla om hur den el och effekt som kommer att krävas för vår gröna omställning kan skapas. Alla prognoser jag sett pekar på kraftig ökning av efterfrågan på el och effekt – fast jag ser inte var den ska produceras…

Det tredje exemplet handlar om trygghet och företagens vilja att bidra. För att öka vår kompetens kring trygghetsfrågor träffade jag för några veckor sedan tillsammans med några medlemsbolag Ulrika Herbst, polischef för region Öst. Åtgärder som ökar trygghet är exempelvis att säkerställa att leverantörer (och underleverantörer) har arbetskraft med tillstånd att arbeta i Sverige och betalar skatt/moms, att det finns rutiner som minskar risken att utsättas för felaktiga utbetalningar och att aldrig ge upp satsningar i stadsdelar på grund av inbrott/skadegörelse. Detta möte markerade starten på Handelskammarens relation med Polisen på regional nivå, vi kommer att fortsätta den till våren.

Sista exemplet handlar om infrastruktur. Ostlänken, flyg och vägar är frågor vi har en hög prioritet på. Förra veckan besökte jag ett vintrigt och snöigt Visby. Ett konkret exempel som vi nu arbetar med är statens upphandling av ny färjetrafik till och från Gotland. För Gotlands näringsliv kommer vi i vårt remisskrav att föra fram krav på grön omställning utan att tumma på kraven att transporterna ska vara snabba, säkra med hög frekvens. En slutlig reflexion utifrån Trafikverkets förslag är också: är staten verkligen en bättre aktör att hantera färjetrafiken än privata rederier?

Detta var en kort inblick i mina första 7 månader på Handelskammaren och några frågor som är aktuella. Jag behöver bli bättre på att förstå era verksamheter och utmaningar. Hör gärna av er om ni vill att jag besöker er – jag ser fram emot det! Nu hoppas jag att ni alla får en härlig jul med nära. Vi syns 2022!

Simon Helmér, vd
Östsvenska Handelskammaren

De fysiska mötena och arrangemangen har fått göra efterlängtat återtåg i våra liv – bara för att snabbt orsaka ängslighet igen. Den här pandemin har varit mycket, nyckfull är ett av många passande ord. Jag hoppas att ingen ska behöva göra alltför stora avkall på våra planer inför högtiderna, även om hälsan självklart går först. Efter en intensiv höst ser vi nog alla fram emot lite julledighet. 

På Handelskammaren har vi under december begärt vaccinationspass på våra större sammankomster. Vi önskar förstås att smittotalen minskar och att situationen tillåter att vi 2022 kan ses fysiskt på våra mötesplatser i Linköping och Norrköping, samt ute hos er medlemmar och partners runt om i regionen. Ett valår utan samtal där vi kan se varandra i ögonen vore inget vidare.  

För vi ser fram emot att verka som det regionala näringslivets röst under valrörelsen. Just nu har vi en enkät utskickad till samtliga medlemsföretag – svara gärna på den så är du med och påverkar bilden Handelskammaren förmedlar till beslutsfattare och media om läget i företagen samt vilka politiska frågor som bör ha högst prioritet. Läs gärna vd Simon Helmérs krönika för en hint om vilka dessa kommer vara. Håll även utkik på debattplatser nära dig och vad som händer på Kammarforum samt LINK Business Center under våren – det blir en spännande vår. 

Var rädd om dig, kollegerna, nära och kära. Vi ses på andra sidan årsskiftet!  

Maria Björk Hummelgren, Näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Häromveckan modererade jag ett seminarium under East Sweden Innovation Week. Temat för eftermiddagen var hållbara investeringar och vi som deltog fick lyssna till bland annat hur Industrifonden resonerar, vad LEAD lägger vikt vid gällande tillväxtpotential och hur Epishines häpnadsväckande ljuscellsprodukter fungerar. Därtill deltog en handfull erfarna investerare som samtalade kring hur de tänker när de ska satsa i företag. Kontentan i budskapet: om det inte är hållbart är det inget att investera i.

Så klart. Den ekonomiska aspekten är förstås fortsatt central, det måste finnas bäring och det måste finnas goda utsikter för såväl tillväxt som vinst. Men det räcker inte. Företaget ska också uppvisa social hållbarhet – viktigt med ”sunda värderingar och personer, ett bra gäng” bakom. Samt förstås miljömässig hållbarhet, och inte sällan är ju det grunden bakom hela affären. Flera gånger under seminariets gång yttrades också självklarheten i hållbarhetsaspekten: att det är ”sunt förnuft” och en ”hygienfaktor” som bara ska finnas där. Gör den inte det, så faller idén.

Under en längre tid har vi på Handelskammaren gått i samma tankar gällande vårt erbjudande till er medlemmar. Hela vår verksamhet, inklusive aktiviteter och event, ska vara hållbara – ur ekonomisk-, social- och miljösynpunkt. Annars är det inte ett erbjudande för oss. Ett tydligt prov på att det är dessa premisser som styr oss framåt tillsammans är att vårt tidigare nätverk för hållbarhetsfrågor – CSR East Sweden – från och med årsskiftet kommer att avslutas. Det känns helt enkelt inte rätt (eller hållbart) att begränsa frågorna om hållbarhet till ett enskilt nätverk, när de konstaterat berör och genomsyrar alla frågor som vi engagerar oss i – om det så är infrastruktur, kompetensförsörjning, näringslivsklimat eller något annat.

På Handelskammaren är vi inte bara teknikoptimister, vi är företagsoptimister. Övertygade om att näringslivet spelar en central roll på resan mot ett hållbarare samhälle. Och vi blir alltmer påminda om att den resan måste gå snabbt! Få institutioner är så skickliga på anpassning och lönsamhet som företag. Som medlemsorganisation och röst för det regionala näringslivet är det viktigt att gå i bräschen för utvecklingen och arbeta för att ni, våra medlemmar, får erkännandet och utrymmet som krävs för att leda vägen för resten. 

Det gör vi på flera sätt, i möten och dialog med lokala beslutsfattare på offentliga positioner, i debatter på regional och nationell nivå och även internationellt inom exempelvis ICC – International Chamber of Commerce, näringslivets största globala organisation och röst.

För arbetet för hållbarhet måste ske både i det lilla och i det stora. Tack för att du är medlem – och påverkar.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Driv, hjärta, skärpa.  

Östsvenska Handelskammarens ledord har stått sig starka under flera års tid. Men det är under de senaste veckorna som betydelsen av ett av orden blivit extra tydlig – hjärta. Sedan vaccinationerna fått fäste bland oss, myndigheterna lättat restriktionerna och vi kunnat träffas på riktigt, har det klarnat: så mycket av Handelskammarens hjärta, eller själ om man vill, sitter i mötet med våra medlemmar. 

Att affärer görs mellan människor, är en annan devis Handelskammaren lever efter. Inte desto mindre sann under pandemin, då många verksamheter jämte vår tog gigantiska kliv längre in i digitaliseringens tidsålder. Teams, Zoom och Skype (nåja) gav oss möjligheter som kommer vara oss till gagn även framåt.  

Samtidigt står det klart att om det är engagemang – hjärta – man eftersträvar, är det litet som slår ett möte öga mot öga.  

Det är därför vi värnar så om våra fysiska mötesplatser. Kammarforum i Norrköping har lyft Handelskammarens verksamhet och medlemsantal till helt nya nivåer. Ett drygt decennium senare står vi redo för nästa steg i systerstaden Linköping när vi flyttar in i LINK Business Center. På entréplan kommer vi ha förmånen att välkomna företag, gäster och medlemmar i näringslivets nya mötesplats. Två fantastiska arenor i regionens två största städer. Den blir en spännande resa med hjärtat i centrum.  

Så nu när hjärtat i Handelskammarens verksamhet – om det så handlar om nätverk, utbildning, handel eller påverkansfrågor – återigen bankar med full kraft är det med stor glädje vi ser hur medlemmarna återvänder till våra mötesplatser. Med stolthet ser vi hur Lunch på Kammaren, 100-listans rapportsläpp, ESIC:s nätverksträff och våra andra event samlar regionens företagare i våra lokaler. Det är driv, skärpa – och så mycket hjärta. 

I det här nyhetsbrevet får du som medlem fler erbjudanden om möten för inspiration, kunskap och affärsmöjligheter. Vi ses i regionens största affärsnätverk! 

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef 

Sedan mars 2020 har jag försökt se fördelar med digitala träffar och arbete från mitt matsalsbord. Det finns verkligen fördelar med detta ur såväl ett verksamhetsperspektiv som en högre individuell kunskapsnivå. Förra veckan var jag inbjuden som talare på en större fastighetskonferens i Wales. Jag pratade om Vallastaden (ett tidigare uppdrag som jag haft) och stadsdelsutveckling, men självklart tog jag chansen att sätta vår region på kartan i ett internationellt perspektiv. Ett sådant uppdrag hade tidigare tagit cirka två dagar med resa, men nu tog testning av teknik och genomförande uppskattningsvis en timme. 

Det finns som sagt fördelar med det digitala, men känslan just nu när fler kollegor är på plats och inbjudningar till fysiska träffar haglar in är att jag verkligen saknat det fysiska mötet. Den kreativitet och överhörning jag sett i vår verksamhet de senaste veckorna är på en högre nivå just för att den är fysisk. Så just nu är min fundering om jag övervärderat fördelarna med det digitala. En intressant fundering är om inte det fysiska kommer att komma tillbaka snabbare än vi anat? 

Just nu ser jag så många exempel på att det fysiska lockar. Ett exempel är vårt årligt återkomma mingelevenemang Himla trevligt som vi kör ihop med Louis De Geer i Norrköping. I år blev det en variant med viss anpassning, men platserna tog slut nästan direkt. Nu får jag nästan varje dag inbjudningar till olika former av samtal och presentationer runt om i vår region – och formen på samtliga är i huvudsak fysiska.

Även om digitala eller hybrida möten inte kommer, eller ens ska, försvinna helt så ser jag verkligen fram emot fler fysiska möten i höst!

Med det sagt hoppas jag att vi ses framöver!

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Efter en minst sagt annorlunda, skakig och rent av stökig tid närmar sig slutet på mandatperioden. Minns ni hur den började? Det kan kännas som en evighet sedan, tiden efter förra valet 2018 inleddes med en ovanligt lång sonderingsperiod där Stefan Löfven till slut drog längsta strået. Han kunde bilda regering mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vilande på ett januariavtal stöttat av Centerpartiet och Liberalerna – och en borgerlig budget.

Sedan dess har avtalet fallit, Löfven och regeringen avsatts genom en misstroendeförklaring initierad av Sverigedemokraterna på idé av Vänsterpartiet, uppbackad av Kristdemokraterna och Moderaterna. Puh. Knappt två veckor senare återinstallerades Löfven, med samma konstellation av regeringspartier men nu utan stöd av JA. 

Så gick det någon sommarmånad, innan statsministern vid sitt sommartal meddelade att han inte tänker fortsätta vid rodret efter S-kongressen i november. Någon annan kommer att få leda Partiet i valrörelsen, och dessförinnan ska denna (läs Magdalena Andersson, som det mesta pekar för) tolereras av riksdagen och bilda en regering som enligt plan kvarstår till 11 september 2022. Då Sverige går till val. Och allt detta mitt under en pandemi, som vi nu äntligen kanske kan se början av slutet på. 

Vem har sagt att politik är tråkigt?

Än så länge är Andersson finansminister och nyligen gick hon den traditionsenliga promenaden från Finansdepartementet till riksdagshuset med den rosettbundna budgetbunten på armen. ”En typisk valårsbudget”, kommenterade Mats Knutson, välkänd politisk expert på SVT, budgeten. Han syftar på att den är expansiv och välvillig åt både höger och vänster. Eller ”ett ideologiskt mischmasch”, som Tomas Ramberg, Sveriges Radios erfarna inrikespolitiske kommentator kallade den. 

Valårsbudgetar är speciella. Och i år är det mesta speciellt. Frånsett återtåget ur pandemins grepp, en nog så stor utmaning för många företagare och branscher, står näringslivet och samhället inför flertalet tuffa utmaningar. Utmaningar som kräver politikens lyhördhet och beslutsamhet. De flesta tycks överens om att den grova brottsligheten, ofta knuten till gängkriminalitet, och trygghetsfrågorna kommer stå högt på agendan. Frågor som berör hela samhället, oavsett om man är direkt påverkad eller inte. 

Hållbarhetsfrågorna växer i omfång och prioritet. Här handlar det mycket om samverkan mellan näringslivet och de offentliga aktörerna. Men också att beslutsfattare ska vara möjliggörare – inte grindvakter – för positiva framsteg mot klimatsmarta lösningar och tillväxt. Då är kanske lagändringar och regelförenklingar nödvändiga, så att politiken inte blir en bromskloss för hållbar utveckling. 

För Handelskammaren handlar det om att vara en tydlig och trovärdig röst i dessa frågor. Vi företräder våra medlemmar och det regionala näringslivet, därför är det viktigt att vi har en tät dialog och gör relevanta utspel och aktiviteter för er. Vi vill höja temperaturen och inleder den 29 september med ett fysiskt event på Kammarforum i Norrköping: ”Ett år kvar till valet – vilka blir de dominerande frågorna?”. Varmt välkommen då och att höra av dig med synpunkter och frågor. 

Vi hörs!