Inledningen på 2025 kommer gå till historien som en av de mest globalt omvälvande. I slutet av februari passerades treårsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En månad tidigare hade Donald Trump återvänt till Vita Huset, med rekordhögt väljarstöd i ryggen. Under valrörelsen hade presidenten orerat om att han skulle få slut på kriget på 24 timmar. Riktigt så lätt har det inte visat sig vara. Men nog har president Trump fått saker och ting i rörelse, det får man ge honom.

Oförutsägbar politik och internationell instabilitet är emellertid ingenting som imponerar på näringslivet, tvärtom. Det framgår tydligt i medlemmarnas svar i Handelskammarens senaste konjunkturmätning, som genomfördes i början av året. Majoriteten (över 60 procent) av er nära 200 svarande ser negativt på den globala utvecklingen. Skälen som anges är den hotade frihandeln, det osäkra geopolitiska läget och oberäkneliga ledare i stormakterna USA, Kina och Ryssland samt att dessa anses bana väg för liknande frontfigurer i Europa och övriga världen.

Som stark kontrast till oron för omvärldens riktning, står företagens tro på den östsvenska regionens utveckling. 70 procent ser ganska positivt, och 17 procent mycket positivt, på denna. Blott 6 procent ser negativt på utvecklingen i regionen. Den avstannande inflationen och sjunkande inflationen bidrar till optimismen, liksom en ökad köpkraft hos kunderna och mindre tveksamhet kring inköp och investeringar.

Specifikt regionala effekter som nämns i fritextsvar är att spaden äntligen satts i backen för Ostlänken, vilket tillsammans med den anslutna stadsutvecklingen skänker framtidstro. Det är upplyftande läsning då opinionsbildning och sammanhållning kring Ostlänkens färdigställande genom vår region och betydelsen av förstorad arbetsmarknad, ökad pendling och godstrafik med ökad spårkapacitet, länge varit profilfråga för Handelskammaren (har du inte sett vår film ”Ostlänken på 110 sekunder”, är den knappt två minuters väl spenderad tid). Regionens branschbredd, industri och försvarssektorn i synnerhet och draglok som Saab, Siemens Energy och Mjärdevi Center anges också som statushöjare i undersökningen.

Den positiva inställningen till regionen stärks ytterligare av medlemmarnas framtidstro för de egna verksamheterna – 90 procent har en stark framtidstro för det egna bolaget. Redan på tre månaders sikt ser drygt 40 procent i vår undersökning en ökad efterfrågan, en siffra som ökar till 60 procent på ett års sikt. Under samma tidsperiod uppger även nästan hälften av bolagen att de behöver anställa ny personal. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till Handelskammarens Konjunkturrapport för våren 2025.

Optimismen och styrkan bland regionens företag – Handelskammarens ägare, stärker oss i vårt arbete för regional konkurrenskraft. Medlemmarnas svar visar att vi är på rätt spår och koncentrerar oss på rätt saker när vi skapar opinion gentemot beslutsfattare och ger röst åt det regionala näringslivet i möte med makthavare på lokal och nationell nivå.

Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef

Ta del av hela rapporten som PDF här.

Rapporten, som presenterades vid ett seminarium i riksdagen under onsdagen, är resultatet av ett samarbete mellan 2050 Consulting och Östsvenska, Västsvenska, Sydsvenska samt Jönköpings Handelskammare,

– Rapporten visar att företagen vill leda den gröna omställningen, men ambitionerna bromsas av offentliga hinder såsom långsamma och motsägelsefulla tillståndsprocesser, bristande infrastruktur och avsaknad av ekonomiska incitament. Om politiken inte agerar skyndsamt riskerar vi svensk konkurrenskraft, säger Maria Björk Hummelgren, vice vd och näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Nästan hälften av de störta företagen i rapporten, har klimatmål som överensstämmer med Parisavtalet och mer än 60 procent arbetar aktivt med energieffektivisering. Men trots detta uttrycker företagen frustration över att investeringar och satsningar bromsas av oförutsägbar politik och brist på nödvändiga infrastruktursatsningar.

– Det är oacceptabelt att företag som är redo att investera i framtiden hindras av utdragna processer och otillräckligt stöd. Om Sverige ska behålla sin ledande roll inom hållbarhet krävs politisk handling nu, menar Markus Ekelund, vd för 2050 Consulting.

Med starka kluster inom transport, industri och innovation samt ett näringsliv som tydligt integrerar hållbarhet i sina strategier, är sydöstra Sverige unikt positionerat att leda den gröna omställningen för hela landet.

– Vi står inför den största industriella omställningen i modern tid, men om politikerna inte vågar satsa nu riskerar investeringarna att hamna i andra delar av världen. Företagen gör redan sitt – nu måste politiken matcha den ambitionen, avslutar Simon Helmér vd för Östsvenska Handelskammaren.

Näringslivets önskelista till politiken:

• Fatta modiga och långsiktiga klimatbeslut för att säkra Sveriges konkurrenskraft och gynna gröna investeringar.
• Satsa på kritisk infrastruktur och kompetensutveckling – det är en förutsättning för omställningen. Utan investeringar i fossilfri energi, elnät och järnvägar, samt en satsning på rätt kompetens, kan företagen inte leverera på sina klimatmål.
• Effektivisera tillståndsprocesserna – investeringar som driver omställningen kan inte vänta. Långsamma processer bromsar den utveckling som Sverige och klimatet behöver, och riskerar att fördröja viktiga satsningar.
• Gör hållbarhet lönsamt med tydliga styrmedel och ekonomiska incitament. Företag behöver rätt förutsättningar för att välja och utveckla hållbara lösningar och förbli konkurrenskraftiga.

Om rapporten

Rapporten ”Företagen i södra Sverige ställer om – Var står de idag och vad behöver de för att accelerera sitt hållbarhetsarbete?” är framtagen i samverkan mellan 2050 Consluting, Västsvenska, Jönköpings-, Sydsvenska-, och Östsvenska Handelskammaren. Den ger en omfattande bild av företagens hållbarhetsarbete och belyser vilka hinder som måste övervinnas för att Sverige ska kunna vara en global ledare i den gröna omställningen.

Se bilder från rapportsläppet i riksdagen:

Läs hela rapporten här

Den årliga rapporten från Östsvenska Handelskammaren och 100-listan visar att utvecklingen mot jämställdhet i bolagsstyrelser går långsamt – och i vissa fall bakåt. Andelen kvinnor i regionens styrelser ligger fortfarande på 25 procent, oförändrat sedan 2022.

– Det är förstås tråkigt att se stagnation. Sverige pekas ofta ut som ett positivt exempel som kommit långt med jämställdhet, men våra undersökningar visar att vi inte är framme. Det finns ett arbete kvar att göra, säger Lihvia Söderdahl, projektledare för 100-listan.

Hon fortsätter:

– Samtidigt är det positivt att se hur vår östsvenska region har bäst siffror när vi jämför med hela södra och västra Sverige. Inte minst är Gotland ett inspirerande exempel som fortsätter att visa vägen. Där har andelen kvinnor i styrelser ökat senaste året med hela fyra procentenheter till 34 procent, vilket är bäst i landet.

Läs mer: Läs debattartikeln i Dagens Industri i samband med rapportsläppet

Färre kvinnor på ledande poster och snäv rekryteringsbas

Rapporten visar att 38 procent av regionens bolag saknar kvinnor i sina styrelser. Samtidigt rekryterar 82 procent av företagen sina ledamöter från egna nätverk, vilket riskerar att förstärka gamla strukturer. Endast 24 procent av företagen uppger att de arbetar aktivt för jämställdhet – en minskning med tio procentenheter från föregående år.

– Vi kan se att kvinnor på vd- och ordförandeposter har blivit färre, samtidigt som företagen uppger att det är svårare att rekrytera kompetenta kvinnor än att hitta kvalificerade kandidater i allmänhet, säger Söderdahl.

Sveriges jämställdhetsminister: 100-listan ett viktigt led

Paulina Brandberg (L), Sveriges jämställdhets- och arbetslivsminister, riktade en hälsning till Handelskammaren och 100-listan där hon lyfte vikten av målmedvetet arbete för jämställdhet:

– Fler kvinnor tar nu plats i beslutsfattande positioner, vilket bidrar till en mer inkluderande företagskultur. Men vi är självklart inte nöjda. Trots framsteg ser vi att kvinnor fortfarande är underrepresenterade på vd- och affärsområdeschefsposter. Här måste vi fortsätta bryta barriärer och skapa lika möjligheter för kvinnor att nå de högsta positionerna inom företagen, säger Brandberg.

Brandberg betonade också regeringens arbete för att främja kvinnors företagande genom nya insatser från bland annat Tillväxtverket och Jämställdhetsmyndigheten.

– 100-listans arbete för att synliggöra jämställdhet i bolagsstyrelser är ett viktigt led i jämställdhetsarbetet i Sverige.

Ekonomiska vinster med jämställdhet

Rapporten konstaterar också att jämställda styrelser har större möjlighet att vara mer lönsamma. Jämställda bolag i regionen är överrepresenterade bland de företag som går med vinst.
– Jämställdhet är med andra ord en affärsmöjlighet. Det borde ses som en investering i konkurrenskraft och innovation. Där finns det absolut skäl att hitta extern styrelsekompetens, något vi kan bistå med i och med 100-listan avslutar Söderdahl.

Rapporten släpps på onsdag hos Östsvenska Handelskammaren i Linköping. Presentationen följs av diskussioner och ett föredrag av Peter Engberg, vice president och Head of Strategy på Saab Aeronautics, som bland annat kommer att prata om försvarsindustrin och framtidens stridsflyg.

Om 100-listan:

100-listan är ett nätverk inom Östsvenska Handelskammaren som hjälper företag att öka lönsamheten genom aktivt styrelsearbete och lyfter fram kompetenta kvinnor som vill ta sig an styrelseuppdrag. Nätverket startades 2017 och har idag över 150 kvalificerade personer på listan. I årets undersökning deltar närmare 400 östsvenska företag, baserat på omsättning.

Läs mer om 100-listan här.

Läs mer: Här kan du ladda hem hela rapporten.

100-listan genomför årligen en undersökning för att kartlägga jämställdheten i regionens bolagsstyrelser och mäta det långsiktiga arbetet. I år visar undersökningen att andelen kvinnor i östsvenska styrelser är 25 procent, vilket är i nivå med fjolåret och en ökning med sju procent sedan 2018. Att jämställda styrelser är en viktig fråga tycker 69 procent i undersökningen. Däremot arbetar bara 34 procent aktivt för att uppnå en jämställd styrelse.

– Det är självklart glädjande att så många företag anser att det är viktigt att uppnå en jämställd styrelse, men att knappt hälften av dem arbetar för detta är oroväckande och troligtvis en orsak till att utvecklingen går så långsamt, säger Jonna Hedlund, projektledare 100-listan och fortsätter:

– Detta stärker att 100-listans arbete fortsatt behövs och att vi behöver hjälpa företag att hitta vägar fram för att ta tag i frågan på riktigt och börjar arbeta för att uppnå en jämställd styrelse. Därefter tror jag vi kommer se en stor förändring i statistiken, i rätt riktigt.

För första gången någonsin genomfördes årets undersökning tillsammans med våra systerkamrar i södra Sverige. Det är i dag fyra Handelskamrar som driver arbeten som 100-listan, Östsvenska Handelskammaren, Sydsvenska Industri-och Handelskammare, Västsvenska Handelskammaren och Handelskammaren i Jönköpings län.

– Med närmare 150 kvalificerade kvinnor på 100-listan kan vi garantera att styrelsekompetenta kvinnor finns och att orsaker till den snedfördelning som råden inte beror på brist på kompetens, utan något helt annat, säger Jonna Hedlund, projektledare 100-listan.

Gotland flest andel kvinnor i bolagsstyrelser

Sett till riket i stort har Gotland och Stockholm flest andel kvinnor i bolagsstyrelser (30 procent). Östergötland och Sörmland har 24 procent. Lägst andel har Dalarna och Halland (20 procent).

338 företag i regionen har deltagit i undersökningen som består av två delar för att ge en heltäckande förståelse. Den kvantitativa delen bygger på fakta från ett urval företag, och den kvalitativa delen på en enkät skickad via e-post till samma urval. Kombinationen av kvantitativa och kvalitativa metoder kompletterar varandra på ett effektivt sätt och ger oss en klar och omfattande bild av det nuläget.

– Utifrån det som finansministern och Tidöpartierna läckt om budgeten de senaste veckorna är det inte förvånande att den beskrivs som återhållsam. Med ett icke fungerande energisystem, skenande våldsvåg, eftersatt infrastruktur och en allt svagare krona, är frågan ändå relevant om regeringen är för försiktig, säger Simon Helmér, vd för Östsvenska Handelskammaren.

– Vi anser att den här regeringen, likt den förra, saknar en tydlig vision och ambition för Sverige. Det finns ljusglimtar i budgeten, men i det här läget när bilden av Sverige och svensk konkurrenskraft försvagas är vi bekymrade över passiviteten, tillägger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Handelskammaren ser positivt på regeringens tillskott på 16 miljarder kronor för att stärka välfärden och behövs framför allt för att öka tryggheten och kvaliteten i skolan. Men också för att säkra offentliga infrastruktursatsningar. 

– Vi är oroliga över effekterna av den avstannade bostadsbyggnationen. Vår region står inför omfattande infrastrukturprojekt med Ostlänken i spetsen, och vi har inte råd att tappa kompetens i byggsektorn likt det som hände på 1990-talet. Vi välkomnar satsningen på yrkesutbildning och omställningsbidraget, men vi efterlyser fler satsningar för att rädda såväl infrastrukturen som byggkompetensen, säger Simon Helmér.

Därtill saknar Handelskammaren handlingskraft gällande klimat- och energipolitiken. 

– Det vi framför allt är kritiska mot är bristen på stringens  och konsekvensanalys. Regeringen säger sig vilja bidra till EU:s Fit for 55 och minska svensk klimatpåverkan – samtidigt sänker man skatten på bensin, diesel och kapar reduktionsplikten. Det vittnar om saknad insikt om hur allvarligt läget är och drabbar hårt de framsynta företag inom exempelvis transportbranschen som gjort stora investeringar i att klimatanpassa sin verksamhet, säger Maria Björk Hummelgren.

– Det är bra att man ser över hur miljö- och tillståndsprocesser kan kortas. Men att i det här kritiska läget med en vinter runt hörnet och företag som redan har det tufft, ser det som tillräckligt att samordna energiplaneringen är oroande. Vi vill se mer handlingskraft gällande elproduktion i södra Sverige, säger Simon Helmér, vd. 

Läs mer: Budgeten för 2024 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)

Pressbilder: Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef och Simon Helmér, vd

Foto på Elisabeth Svantesson (M): Ninni Andersson/Regeringskansliet

Svensk och internationell ekonomi håller på att svalna av. Samtidigt är intresset för ekonomi hetare än någonsin. Det märktes när Östsvenska Handelskammaren bjöd in till föreläsning med vice riksbankschef Aino Bunge och ett 80-tal företrädare för lokala och regionala företag dök upp.

Tidigare på morgonen hade SCB släppt nya inflationssiffror som visar att inflationen sjunkit med 0,4 procentenheter, vilket är mer än prognosmakarna räknat med.

Inflationen sjunker och det är bra, men vi är ändå en bra bit från målet på två procent, konstaterade vice riksbankschefen, som menade att läget och därmed prognoserna fortsatt är mycket osäkra.

Riksbanken – som faktiskt är världens äldsta centralbank – har som huvuduppdrag att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation jämte att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Just nu bidrar energipriserna och faktiskt de sjunkande matpriserna till att sänka inflationen, men det svänger snabbt inte minst på energisidan.

Inga planer på att sänka räntan i år

Riksbanksstyrelsen består av riksbankschefen Erik Thedéen som tillträdde i januari, och fyra ledamöter varav Aino Bunge är en. Hur tänker då Riksbanken gällande räntehöjningarna framåt?

– Vi har inga planer på att sänka räntan under 2023. Även om räntekostnaderna slår hårt mot många företag och inte minst hushåll, så ser vi att inflationen och inte minst matpriserna – som ökat med över 17 procent på ett år – är mer besvärande för exempelvis ensamstående eller barnfamiljer med lägre inkomster. Dagens inflationsbesked visar att vi är på rätt håll, men det är lång väg kvar. Inflationen ska inte bara ner, den ska ner till två procent.

Innan föreläsningen för ett åttiotal företagare i LINK Business Center anordnade Östsvenska Handelskammaren även ett lunchsamtal mellan vice riksbankschefen och tolv utvalda bolag som representerade industri, bank, detaljhandel, teknik och forskning.

– Mycket givande att få träffa företag och höra hur de upplever ekonomin och vilka utmaningar de står inför på såväl den inhemska som internationella marknaden, sade Aino Bunge.

Dagen i Linköping avslutades med ett besök hos Väderstad på Mjärdevi Center.

Det råder ingen tvekan om att det blåser svalare ekonomiska vindar över Sverige, Europa och resten av världen. Efter flera år av låg eller till och med minusränta, har centralbankerna nu både kraftigt och snabbt höjt sina styrräntor för att få bukt med den hastigt ökade inflationen.

Kriget i Ukraina har haft stark påverkan på världsekonomin. På grund av sanktionerna mot Ryssland har framför allt energipriserna drivits upp, vilket har stor inverkan på övriga priser på insatsvaror och livsmedel, men också företagens driftskostnader i stort. Svenska företag påverkas av mångdubbelt höjda elräkningar jämte andra höjda kostnader och räntor samtidigt som köpkraften hos konsumenter och affärskunder också minskat.

För att få en regional bild av hur de östsvenska företagen mår och möter det förändrade ekonomiska klimatet, undersöker Östsvenska Handelskammaren läget hos sina medlemsföretag. Genom en enkät som drygt 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland besvarat ges bilden av en något svagare konjunktur.

– Jämfört med vår mätning i höstas ser utsikterna gällande efterfrågan på varor och tjänster något dystrare ut. Samtidigt ser vi att det är långt fler företag som fortfarande har stora behov av att anställa snarare än att säga upp medarbetare, vilket drar upp trycket i barometern, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

På tre månaders sikt ser drygt 80 procent av företagen i Handelskammarens undersökning en oförändrad eller minskad efterfrågan. Tydligast minskning syns inom detaljhandel, bygg- och transportbranschen, medan IT- och teknikföretagen samt företag som arbetar med energi och hållbarhet generellt sett ser en ökad efterfrågan. På tolv månader sikt ökar andelen företag som tror på större efterfrågan från 18 till 24 procent. Oroväckande är bland de största företagen med över 500 anställda ser 9 av 10 en minskad efterfrågan.

Varsel och uppsägningar brukar vara ett tydligt tecken på nedgång i ekonomin. Alltjämt är det långt fler företag som uppger att de behöver rekrytera än säga upp. Majoriteten, 63 procent, av företagen i undersökningen behöver inte göra några åtgärder på personalsidan kommande tre månader, medan 28 procent skulle behöva anställa.

På tolv månaders sikt uppger 36 av bolagen i undersökningen att de behöver rekrytera medarbetare. Behovet finns hos både stora och små arbetsgivare och inom i stort sett alla branscher såsom industri, besöksnäring och konsultföretagen, men i synnerhet inom IT- och teknik är behovet stort.

– Majoriteten av bolagen i vår undersökning bedömer en ganska eller mycket svag konjunkturutveckling kommande tre månader. Bilden ser något ljusare ut på tolv månaders sikt, men är alltjämt åt det svagare hållet. Positivt är att företagen ser ljust på framtiden för sina egna verksamheter. Även tron på vår region i stort är förhållandevis stark. Orosmolnen är förstås inflationen och de höga energipriserna, ränteläget – och bristen på talang och kompetens, säger Maria Björk Hummelgren.

Det generella läget i ekonomin är att det kommer bli värre, innan det blir bättre. Kriget fortsätter och den svenska kronan har ett svagt läge gentemot såväl euron som dollarn. Oskar Stark, Head of FC Linköping/Norrköping på Danske Bank sammanfattar:

– Vi upplever en något avvaktande investeringsvilja hos bolagen och det finns en ökad osäkerhet inför det kommande marknadsläget. Över lag mår bolagen fortsatt bra men det är en mer svårnavigerad terräng med hög inflation, volatila energipriser och snabbt stigande räntor. Vår bedömning är att många bolag är snabba på att ställa om och anpassa sin verksamhet och vi ser ett fortsatt stort fokus på hållbarhetsrelaterade frågor.

Kontakt:

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren
maria.hummelgren@east.cci.se
0709-67 08 30

Rickard Widgren, kommunikationschef
Östsvenska Handelskammaren
rickard.widgren@east.cci.se
011-28 50 33

Läs mer: Ta del av konjunkturrapporten från april 2023 här

Läs mer: Läs konjunkturrapporten från hösten 2022 här

Pressbilder: För användning i redaktionellt syfte

Östsvenska Handelskammarens nye styrelseordförande Johan Palsgård har både juristexamen och studerat statsvetenskap vid Uppsala universitet. Men han är mest känd från sin bakgrund på den internationella arenan där han arbetat som diplomat och tjänsteman på Utrikesdepartementet i många år. Där ansvarade han även för handels- och näringspolitiska frågor kopplade till Brexit men hade även tjänster inom säkerhetspolitiken, EU-frågorna samt bistånds- och globala frågor.

– Det känns roligt att i min roll som styrelseordförande få bidra till Handelskammarens viktiga arbete och på så sätt ge tillbaka till min hemregion, inte minst i denna turbulenta tid i vår omvärld. Jag hoppas och tror att mina erfarenheter, kunskaper och mitt kontaktnät, såväl nationellt som internationellt, kan komma Handelskammaren till nytta, säger Johan Palsgård.

Palsgård är sedan 2020 vd för Jönköping University Enterprise och driver även sitt eget bolag hemma i Vadstena med lantbruksinriktning och fastighetsförvaltning. Johan har mångårig erfarenhet av såväl svensk myndighetsstyrning som internationellt och svenskt styrelsearbete.

– Kompetensen som finns hos Östsvenska Handelskammaren tror jag kommer bli allt viktigare för medlemsföretagen och den region som Handelskammaren representerar. Jag ser fram emot att stötta vår kompetenta personal och organisation i min roll som ordförande. Det finns ett starkt näringsliv här med såväl nationell- som internationell betydelse som skapar arbetstillfällen. Samverkansfrågor tycker jag är särskilt prioriterat då vi tillsammans, företag, myndigheter, politiska beslutsfattare och andra samhällsaktörer är de som skapar en konkurrenskraftig och attraktiv region, säger han.

Östsvenska Handelskammarens vd Simon Helmér välkomnar medlemsorganisationens nya styrelseordförande och menar att Palsgård kommer att kunna bidra med värdefull kompetens, inte minst kopplat till internationell handel och opinionsarbete.

– Med Johans kontaktnät och erfarenheter stärker vi ytterligare Handelskammarens förmåga att företräda företagen i vår region såväl regionalt som nationellt och internationellt, säger Simon Helmér.

Johan Palsgård tar över ordförandeskapet efter Karin Ljungmark Malmström som lämnar sin post efter sex år i Handelskammarens styrelse.

– Det är med varm hand som jag lämnar över ordförandeskapet för denna fantastiska handelskammare till Johan. Vi har under utmanande tider lyckats genomföra stora projekt och spännande satsningar och jag är övertygad om att Johan med sin erfarenhet och kompetens kommer att ta detta vidare med stor framgång, säger Karin Ljungmark Malmström.