Läs mer: Här kan du ladda hem hela rapporten.

100-listan genomför årligen en undersökning för att kartlägga jämställdheten i regionens bolagsstyrelser och mäta det långsiktiga arbetet. I år visar undersökningen att andelen kvinnor i östsvenska styrelser är 25 procent, vilket är i nivå med fjolåret och en ökning med sju procent sedan 2018. Att jämställda styrelser är en viktig fråga tycker 69 procent i undersökningen. Däremot arbetar bara 34 procent aktivt för att uppnå en jämställd styrelse.

– Det är självklart glädjande att så många företag anser att det är viktigt att uppnå en jämställd styrelse, men att knappt hälften av dem arbetar för detta är oroväckande och troligtvis en orsak till att utvecklingen går så långsamt, säger Jonna Hedlund, projektledare 100-listan och fortsätter:

– Detta stärker att 100-listans arbete fortsatt behövs och att vi behöver hjälpa företag att hitta vägar fram för att ta tag i frågan på riktigt och börjar arbeta för att uppnå en jämställd styrelse. Därefter tror jag vi kommer se en stor förändring i statistiken, i rätt riktigt.

Graf 100 listan

För första gången någonsin genomfördes årets undersökning tillsammans med våra systerkamrar i södra Sverige. Det är i dag fyra Handelskamrar som driver arbeten som 100-listan, Östsvenska Handelskammaren, Sydsvenska Industri-och Handelskammare, Västsvenska Handelskammaren och Handelskammaren i Jönköpings län.

– Med närmare 150 kvalificerade kvinnor på 100-listan kan vi garantera att styrelsekompetenta kvinnor finns och att orsaker till den snedfördelning som råden inte beror på brist på kompetens, utan något helt annat, säger Jonna Hedlund, projektledare 100-listan.

Gotland flest andel kvinnor i bolagsstyrelser

Sett till riket i stort har Gotland och Stockholm flest andel kvinnor i bolagsstyrelser (30 procent). Östergötland och Sörmland har 24 procent. Lägst andel har Dalarna och Halland (20 procent).

Skarmavbild 2023 11 21 kl. 15.05.43

338 företag i regionen har deltagit i undersökningen som består av två delar för att ge en heltäckande förståelse. Den kvantitativa delen bygger på fakta från ett urval företag, och den kvalitativa delen på en enkät skickad via e-post till samma urval. Kombinationen av kvantitativa och kvalitativa metoder kompletterar varandra på ett effektivt sätt och ger oss en klar och omfattande bild av det nuläget.

– Utifrån det som finansministern och Tidöpartierna läckt om budgeten de senaste veckorna är det inte förvånande att den beskrivs som återhållsam. Med ett icke fungerande energisystem, skenande våldsvåg, eftersatt infrastruktur och en allt svagare krona, är frågan ändå relevant om regeringen är för försiktig, säger Simon Helmér, vd för Östsvenska Handelskammaren.

– Vi anser att den här regeringen, likt den förra, saknar en tydlig vision och ambition för Sverige. Det finns ljusglimtar i budgeten, men i det här läget när bilden av Sverige och svensk konkurrenskraft försvagas är vi bekymrade över passiviteten, tillägger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.

Handelskammaren ser positivt på regeringens tillskott på 16 miljarder kronor för att stärka välfärden och behövs framför allt för att öka tryggheten och kvaliteten i skolan. Men också för att säkra offentliga infrastruktursatsningar. 

– Vi är oroliga över effekterna av den avstannade bostadsbyggnationen. Vår region står inför omfattande infrastrukturprojekt med Ostlänken i spetsen, och vi har inte råd att tappa kompetens i byggsektorn likt det som hände på 1990-talet. Vi välkomnar satsningen på yrkesutbildning och omställningsbidraget, men vi efterlyser fler satsningar för att rädda såväl infrastrukturen som byggkompetensen, säger Simon Helmér.

Därtill saknar Handelskammaren handlingskraft gällande klimat- och energipolitiken. 

– Det vi framför allt är kritiska mot är bristen på stringens  och konsekvensanalys. Regeringen säger sig vilja bidra till EU:s Fit for 55 och minska svensk klimatpåverkan – samtidigt sänker man skatten på bensin, diesel och kapar reduktionsplikten. Det vittnar om saknad insikt om hur allvarligt läget är och drabbar hårt de framsynta företag inom exempelvis transportbranschen som gjort stora investeringar i att klimatanpassa sin verksamhet, säger Maria Björk Hummelgren.

– Det är bra att man ser över hur miljö- och tillståndsprocesser kan kortas. Men att i det här kritiska läget med en vinter runt hörnet och företag som redan har det tufft, ser det som tillräckligt att samordna energiplaneringen är oroande. Vi vill se mer handlingskraft gällande elproduktion i södra Sverige, säger Simon Helmér, vd. 

Läs mer: Budgeten för 2024 på fem minuter (extern länk till regeringen.se)

Pressbilder: Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef och Simon Helmér, vd

Maria Bjork Hummelgren naringspolitisk chef och Simon Helmer vd.jpg
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef och Simon Helmér, vd

Foto på Elisabeth Svantesson (M): Ninni Andersson/Regeringskansliet

Svensk och internationell ekonomi håller på att svalna av. Samtidigt är intresset för ekonomi hetare än någonsin. Det märktes när Östsvenska Handelskammaren bjöd in till föreläsning med vice riksbankschef Aino Bunge och ett 80-tal företrädare för lokala och regionala företag dök upp.

Tidigare på morgonen hade SCB släppt nya inflationssiffror som visar att inflationen sjunkit med 0,4 procentenheter, vilket är mer än prognosmakarna räknat med.

Inflationen sjunker och det är bra, men vi är ändå en bra bit från målet på två procent, konstaterade vice riksbankschefen, som menade att läget och därmed prognoserna fortsatt är mycket osäkra.

Riksbanken – som faktiskt är världens äldsta centralbank – har som huvuduppdrag att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation jämte att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Just nu bidrar energipriserna och faktiskt de sjunkande matpriserna till att sänka inflationen, men det svänger snabbt inte minst på energisidan.

Inga planer på att sänka räntan i år

Riksbanksstyrelsen består av riksbankschefen Erik Thedéen som tillträdde i januari, och fyra ledamöter varav Aino Bunge är en. Hur tänker då Riksbanken gällande räntehöjningarna framåt?

– Vi har inga planer på att sänka räntan under 2023. Även om räntekostnaderna slår hårt mot många företag och inte minst hushåll, så ser vi att inflationen och inte minst matpriserna – som ökat med över 17 procent på ett år – är mer besvärande för exempelvis ensamstående eller barnfamiljer med lägre inkomster. Dagens inflationsbesked visar att vi är på rätt håll, men det är lång väg kvar. Inflationen ska inte bara ner, den ska ner till två procent.

Innan föreläsningen för ett åttiotal företagare i LINK Business Center anordnade Östsvenska Handelskammaren även ett lunchsamtal mellan vice riksbankschefen och tolv utvalda bolag som representerade industri, bank, detaljhandel, teknik och forskning.

– Mycket givande att få träffa företag och höra hur de upplever ekonomin och vilka utmaningar de står inför på såväl den inhemska som internationella marknaden, sade Aino Bunge.

Dagen i Linköping avslutades med ett besök hos Väderstad på Mjärdevi Center.

EO1A3633
Från vänster: Simon Helmér, Aino Bunge, Henrik Gilstring (vd Väderstad)

Det råder ingen tvekan om att det blåser svalare ekonomiska vindar över Sverige, Europa och resten av världen. Efter flera år av låg eller till och med minusränta, har centralbankerna nu både kraftigt och snabbt höjt sina styrräntor för att få bukt med den hastigt ökade inflationen.

Kriget i Ukraina har haft stark påverkan på världsekonomin. På grund av sanktionerna mot Ryssland har framför allt energipriserna drivits upp, vilket har stor inverkan på övriga priser på insatsvaror och livsmedel, men också företagens driftskostnader i stort. Svenska företag påverkas av mångdubbelt höjda elräkningar jämte andra höjda kostnader och räntor samtidigt som köpkraften hos konsumenter och affärskunder också minskat.

För att få en regional bild av hur de östsvenska företagen mår och möter det förändrade ekonomiska klimatet, undersöker Östsvenska Handelskammaren läget hos sina medlemsföretag. Genom en enkät som drygt 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland besvarat ges bilden av en något svagare konjunktur.

Barometer 1

– Jämfört med vår mätning i höstas ser utsikterna gällande efterfrågan på varor och tjänster något dystrare ut. Samtidigt ser vi att det är långt fler företag som fortfarande har stora behov av att anställa snarare än att säga upp medarbetare, vilket drar upp trycket i barometern, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

På tre månaders sikt ser drygt 80 procent av företagen i Handelskammarens undersökning en oförändrad eller minskad efterfrågan. Tydligast minskning syns inom detaljhandel, bygg- och transportbranschen, medan IT- och teknikföretagen samt företag som arbetar med energi och hållbarhet generellt sett ser en ökad efterfrågan. På tolv månader sikt ökar andelen företag som tror på större efterfrågan från 18 till 24 procent. Oroväckande är bland de största företagen med över 500 anställda ser 9 av 10 en minskad efterfrågan.

Diagram 1

Varsel och uppsägningar brukar vara ett tydligt tecken på nedgång i ekonomin. Alltjämt är det långt fler företag som uppger att de behöver rekrytera än säga upp. Majoriteten, 63 procent, av företagen i undersökningen behöver inte göra några åtgärder på personalsidan kommande tre månader, medan 28 procent skulle behöva anställa.

På tolv månaders sikt uppger 36 av bolagen i undersökningen att de behöver rekrytera medarbetare. Behovet finns hos både stora och små arbetsgivare och inom i stort sett alla branscher såsom industri, besöksnäring och konsultföretagen, men i synnerhet inom IT- och teknik är behovet stort.

Diagram 2

– Majoriteten av bolagen i vår undersökning bedömer en ganska eller mycket svag konjunkturutveckling kommande tre månader. Bilden ser något ljusare ut på tolv månaders sikt, men är alltjämt åt det svagare hållet. Positivt är att företagen ser ljust på framtiden för sina egna verksamheter. Även tron på vår region i stort är förhållandevis stark. Orosmolnen är förstås inflationen och de höga energipriserna, ränteläget – och bristen på talang och kompetens, säger Maria Björk Hummelgren.

Det generella läget i ekonomin är att det kommer bli värre, innan det blir bättre. Kriget fortsätter och den svenska kronan har ett svagt läge gentemot såväl euron som dollarn. Oskar Stark, Head of FC Linköping/Norrköping på Danske Bank sammanfattar:

– Vi upplever en något avvaktande investeringsvilja hos bolagen och det finns en ökad osäkerhet inför det kommande marknadsläget. Över lag mår bolagen fortsatt bra men det är en mer svårnavigerad terräng med hög inflation, volatila energipriser och snabbt stigande räntor. Vår bedömning är att många bolag är snabba på att ställa om och anpassa sin verksamhet och vi ser ett fortsatt stort fokus på hållbarhetsrelaterade frågor.

Kontakt:

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren
maria.hummelgren@east.cci.se
0709-67 08 30

Rickard Widgren, kommunikationschef
Östsvenska Handelskammaren
rickard.widgren@east.cci.se
011-28 50 33

Östsvenska Handelskammarens nye styrelseordförande Johan Palsgård har både juristexamen och studerat statsvetenskap vid Uppsala universitet. Men han är mest känd från sin bakgrund på den internationella arenan där han arbetat som diplomat och tjänsteman på Utrikesdepartementet i många år. Där ansvarade han även för handels- och näringspolitiska frågor kopplade till Brexit men hade även tjänster inom säkerhetspolitiken, EU-frågorna samt bistånds- och globala frågor.

– Det känns roligt att i min roll som styrelseordförande få bidra till Handelskammarens viktiga arbete och på så sätt ge tillbaka till min hemregion, inte minst i denna turbulenta tid i vår omvärld. Jag hoppas och tror att mina erfarenheter, kunskaper och mitt kontaktnät, såväl nationellt som internationellt, kan komma Handelskammaren till nytta, säger Johan Palsgård.

Palsgård är sedan 2020 vd för Jönköping University Enterprise och driver även sitt eget bolag hemma i Vadstena med lantbruksinriktning och fastighetsförvaltning. Johan har mångårig erfarenhet av såväl svensk myndighetsstyrning som internationellt och svenskt styrelsearbete.

– Kompetensen som finns hos Östsvenska Handelskammaren tror jag kommer bli allt viktigare för medlemsföretagen och den region som Handelskammaren representerar. Jag ser fram emot att stötta vår kompetenta personal och organisation i min roll som ordförande. Det finns ett starkt näringsliv här med såväl nationell- som internationell betydelse som skapar arbetstillfällen. Samverkansfrågor tycker jag är särskilt prioriterat då vi tillsammans, företag, myndigheter, politiska beslutsfattare och andra samhällsaktörer är de som skapar en konkurrenskraftig och attraktiv region, säger han.

Östsvenska Handelskammarens vd Simon Helmér välkomnar medlemsorganisationens nya styrelseordförande och menar att Palsgård kommer att kunna bidra med värdefull kompetens, inte minst kopplat till internationell handel och opinionsarbete.

– Med Johans kontaktnät och erfarenheter stärker vi ytterligare Handelskammarens förmåga att företräda företagen i vår region såväl regionalt som nationellt och internationellt, säger Simon Helmér.

Johan Palsgård tar över ordförandeskapet efter Karin Ljungmark Malmström som lämnar sin post efter sex år i Handelskammarens styrelse.

– Det är med varm hand som jag lämnar över ordförandeskapet för denna fantastiska handelskammare till Johan. Vi har under utmanande tider lyckats genomföra stora projekt och spännande satsningar och jag är övertygad om att Johan med sin erfarenhet och kompetens kommer att ta detta vidare med stor framgång, säger Karin Ljungmark Malmström.

EO1A2525
Från vänster: Johan Palsgård, Karin Ljungmark Malmström och Simon Helmér.

För femte året delas Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris East Sweden Sustainability Award ut. Med priset vill Handelskammaren hylla och uppmärksamma östsvenska företag och personer, som på ett framgångsrikt sätt arbetar med att skapa långsiktig förändring och där hållbarhet är en given del av verksamhetens utveckling och affärsstrategi.

Priset tilldelas i år Åsa Lidström, Quality and Environmental Manager på Camfil Svenska AB i Trosa. Camfil tillverkar produkter och system för luftfiltrering och kontroll av luftföroreningar i syfte att öka produktivitet, minska energianvändning och gynna miljö och hälsa. Med sina nära 35 år i företaget är Åsa drivkraften bakom stora delar av bolagets framgångsrika hållbarhetsarbete.

– Jag är så glad, tacksam och lite överväldigad. Det är jättekul att någon utanför företaget uppmärksammar det man gör, men jag måste också säga att det inte bara är jag utan hela mitt team med mig. Vi tar små steg hela tiden och gör förändringar tillsammans med flera aktörer i näringslivet, säger Åsa Lidström om hållbarhetspriset.

– Vi fick in många fina nomineringar, men Åsa och Camfil stod ut med sitt kompletta och genomtänkta arbete inom hållbarhet på flera plan. Utöver själva affärsidén och produkterna de tillverkar, genomsyras verksamheten av omtanke om såväl personalens som kunders och omgivningens välmående. Det är svårt att tänka sig en mer värdig mottagare av hållbarhetspriset, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.

Hållbarhetspriset delades ut i samband med Handelskammarens årsmöte. Mottagaren får också 10 000 kronor att skänka till valfri organisation som bidrar till samhällsutveckling i hållbar riktning.

Motivering: 
Som en sann inspiratör och ledare på Camfil Svenska AB har Åsa Lidström uthålligt verkat för hållbarhet som gör skillnad på riktigt. Hon är drivkraften bakom stora delar av bolagets framgångsrika hållbarhetsarbete och hennes engagemang ger effekt i det lokala näringslivet. Åsa delar generöst med sig av sina kunskaper och metoder till andra aktörer i Trosa kommun. För sitt outröttliga och inspirerande arbete för en mer hållbar omvärld tilldelas Åsa Lidström Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris East Sweden Sustainabilty Award 2023.

Hemsida: camfil.com
LinkedIn: Camfil Sverige

Läs mer: Allt om East Sweden Sustainability Award

Tidigare mottagare av East Sweden Sustainability Award:

TV: Se när Åsa tar emot hållbarhetspriset

Pressbilder

Mångårige redaktören på Norrköpings Tidningar, Mats Willner, modererade det inledande panelsamtalet med IFK:s sportchef Tony Martinsson, Dolphins och Vita Hästens respektive klubbdirektörer David Bergström och Johan Lundström samt kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) – eller klubbdirektör över Norrköpings kommun, som hon skämtsamt fick titeln i detta sammanhang.  

Paneldeltagarna var rörande överens om att Sveriges Televisions utmärkelse Årets Idrottsstad är något att vara mycket stolt över och att föreningslivets betydelse för Norrköping inte kan överskattas. Det märktes även på uppslutningen av nätverkens deltagare, över 100 personer kom till Östgöta Kök denna torsdagskväll för att fortsätta samtalet över klubbgränserna.  

Mer samarbete och mer rörlighet över såväl stadsområden som idrotter, var en annan sak som kom upp. Ett konkret förslag som många uppskattade var inrättandet av ett idrottsråd, liknande kommunens befintliga näringslivsråd där representanter från olika branscher i Norrköping sitter med. Det händer något när människor möts, och att detta gemensamma nätverksmöte bör göras om, tycktes alla hålla med om.

Se bilder från kvällen här!

Regeringen har denna dag gett Trafikverket i uppdrag att avbryta planeringen för de centrala delarna av systemet, dvs. mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping (I2022/02416). Samtidigt gav regeringen Trafikverket i uppdrag att pausa arbetet med projektet Göteborg– Borås, del av nya stambanor samt att snarast avsluta det pågående arbetet med projektet Hässleholm–Lund, del av nya stambanor.

För Ostlänkens del är det ändå ett positivt besked, projektet finns kvar och ska fortsätta utan nämnvärda förseningar. Trafikverket får dock i uppdrag att nogsamt utreda kostnadsbesparingar och att se över vilka justeringar som blir konsekvensen av att det inte längre är aktuellt med fortsatt ihoplänkad utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg mellan Linköping-Borås eller Hässleholm via Jönköping.

– Vi noterar med tillfredsställelse att projekt Ostlänken fortgår. Samtidigt är beskedet gällande de andra projekten längs den planerade nya stambanan genom södra Sverige anmärkningsvärt, att det lämnas så abrupt och precis före jul, säger Charlotta Elliot, talesperson för infrastruktur på Östsvenska Handelskammaren.

Efter helgerna kommer vi ha kunnat analysera beslutet ytterligare, för att se vad det innebär för regionens näringsliv.

För frågor, kontakta Charlotta Elliot, talesperson för infrastruktur och projektledare för ESIC.

011 – 28 50 36
charlotta.elliot@east.cci.se

Varje dag matas vi med alarmerande nyheter om den nedåtgående ekonomiska kurvan och hur lågkonjunkturen väntar runt hörnet. Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund varnar för bistrare tider, varsel och stigande arbetslöshet. Med skenande el- och bränslepriser, inflation och ökade räntekostnader för hushåll och företag finns en oro för den ekonomiska utvecklingen, såväl för den egna verksamheten som för samhället i stort.

En stor majoritet av de drygt 200 företag som deltagit i Östsvenska Handelskammarens färska enkät, spår en ganska svag konjunktur kommande år. Efterfrågan på företagens produkter och tjänster spås bli oförändrad eller något minskad. Men på ett års sikt bedömer ungefär en tredjedel av företagen att den kommer öka.

Varsel och uppsägningar är ett tydligt tecken på vikande konjunktur, men något starkt sådant visar inte företagen i Handelskammarens undersökning. Blott 6 procent av de svarande uppger att de kommer behöver säga upp personal kommande tre månader, och 8,5 procent kommande tolv månader. Däremot bedömer 24 procent att de behöver anställa under de närmaste tre månaderna, och kommande året behöver hela 37 procent fler medarbetare.

Tron på det egna företaget är stark, nära 90 procent av företagen som svarat på enkäten ser positivt på framtiden. För regionen i stort tror 70 procent på en positiv framtid medan 20 procent är negativa. Handelskammaren har sammanställt svaren till en regional konjunkturbarometer som pekar på en ganska svag konjunktur:

image

– Majoriteten företag i Handelskammarens undersökning bedömer att vi går mot kärvare tider, men barometern är inte nere i botten. Värt att komma ihåg är att vi kommer från ett rejält högtryck, så kommande årets nedgång kommer att bli kännbar. Företagens bedömning av sina egna verksamheter och regionen i stort är dock ljusare än man kan tro, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

– Det viktiga nu är att vi inte målar upp en situation som är värre än den faktiskt är. Tid och pengar har spenderats i planering av stora investeringar inom exempelvis infrastruktur, inte sällan med offentliga beställare. Det är av yttersta vikt att dessa satsningar genomförs enligt plan, så företagen inte tappar affärer och människor riskerar att förlora jobbet, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Om konjunkturbarometern: Handelskammarens enkät skickades till cirka 800 medlemsföretag i Östergötland, Sörmland och Gotland. Drygt 200 svar kom in, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 25 procent. De svarande bolagen representerar en bredd av branscher och storlek i den östsvenska regionen.

Hela rapporten finns här (PDF).

För åttonde året i rad genomfördes undersökningen som i år visar att andelen kvinnor i den östsvenska regionens bolagsstyrelser är 25 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med i fjol och sju procent sedan 2018.

– Det är glädjande att vi historiskt alltid har gått åt rätt håll. I år har vi förutom andel styrelseledamöter och vd tittat på kvinnliga ordförande, och vi ser ett mönster. Är vd och/eller ordförande kvinna plägar styrelsen bestå av fler kvinnor. Vad som kommer först kan man spekulera i, men intressant är att kvinnor uppenbarligen kan påverka representationen för andra kvinnor – aktivt eller passivt – genom sina positioner.

– Kvinnor kan lyfta kvinnor, genom rekommendationer, utnämningar med mera. Det är positivt och bådar gott för utvecklingen framåt, säger Jonna Hedlund från Östsvenska Handelskammaren som projektleder 100-listan.

Högst andel kvinnliga styrelseledamöter finns på Gotland med 30 procent (27 procent förra året), vilket är bäst i landet. Östergötland och Sörmland ligger på 24 procent.

Så roligt att Gotland har nått hela 30 procent i år. Gotland har alltid legat i topp men aldrig med så mycket som i år. Östergötland och Sörmland har en knapp förändring sedan förra året på en procent upp respektive ned men tittar vi bakåt i tiden har samtliga län haft en klar förbättring sedan 2018, säger Jonna Hedlund.

Nytt för i år: Jämför med hela landet

En av årets nyheter är att vi för första gången tittar hur det ser ut utanför östsvenska regionen. Där kan vi se glädjande siffror som visar att Gotland har de mest jämställda bolagsstyrelserna i landet. Sörmland placeras i övre halvan och Östergötland knappt därefter.

– För första gången blickar vi utanför regionens gränser och undersöker andelen kvinnor i hela Sveriges bolagsstyrelser. Vår region har precis samma fördelning som rikssnittet på 25 procent. Vi ser en ganska stor variation mellan 20 och 30 procent vilket visar på att samtliga län har en bit kvar till mål. Men att Gotland, Stockholm och Värmland tagit täten är positivt och jag hoppas fler hänger på, säger Jonna Hedlund.

statistik 1024x832 1

Rapporten släpptes på tre orter samtidigt

Enligt traditionen kommer rapporten offentliggöras i samband med ett event hos oss på Handelskammaren där deltagare får lyssna till genomgång av rapporten, analyser och panelsamtal. För första gången i år kommer rapportsläppet äga rum på tre orter samtidigt: Linköping, Nyköping och Visby.

LÄS MER: Här kan du ta del av hela rapporten