Den 10 mars startade bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna ett upprop, ”Nu ställer vi maskinerna”, där de 4 000 medlemmarna uppmanas underteckna en budkavle till finansministern i syfte att få sänkta bränsleskatter. Redan dagen innan fick finansminister Mikael Damberg (S), frågor om åtgärder mot de kraftigt höjda drivmedelspriserna. Vilka dessa kan bli ville ministern inte svara på just då.

– Vi tittar på flera olika delar: finns det direktstöd att ge? Finns det skattejusteringar som kan göras? Vad där de framkomliga vägarna för att åstadkomma förändring i verkligheten? Då måste den förändringen träffa de grupper som är mest berörda naturligtvis, sa Damberg (SvD Näringsliv 9/3).

Jag ringer upp Lena Lundström, regionchef på Maskinentreprenörerna. Hos henne går telefonen varm när jag når henne mellan samtalen.

Hur gick resonemanget gällande uppropet?

– Vi kände att vi var tvungna att göra en markering. Och gensvaret har varit stort, på bara ett par timmar har över 600 företagare skrivit på, berättar Lena. Många av våra medlemmar är små och är redan hårt drabbade. Dieselpriserna är inte ett nytt problem, med en reduktionsplikt som är bland de högsta i Europa sedan i höstas. Men i kombination med att råoljepriserna, så blir det ohållbart för dem som sitter i långa avtal. Indexregleringar en gång om året räcker inte – det skulle behöva justeras två gånger i månaden.

– Ukrainakrisen får konsekvenser här, även om det naturligtvis inte går att jämföra med de umbärandena ukrainarna drabbas av.

Tror du att entreprenörerna faktiskt kommer ställa sina maskiner?

– Våra medlemmar visar stort engagemang, så vem vet vad som händer, svarar Lena. 
 
Jag ringer vidare och når David Andersson, projektledning på Häv & Gräv. Han konstaterar att dieseln blivit nästan 10 kronor dyrare per liter på 4 veckor och när maskinerna drar runt 10 liter per timme innebär det stora merkostnader.

– Vi försöker undvika tomgångskörning och effektivisera maskinanvändningen. Många avtal är förstås svåra att justera under pågående avtalsperiod och indexregleringar sker vanligen en gång per år. Det vore välkommet med kompensation från myndighetshåll, eller sänkt bränsleskatt, säger David och tillägger:

– Ett annat problem är att bränslet blivit ännu mer stöldbegärligt och vi ser att stölderna ökar.  
 
Nästa samtal går till Ronny Fyhr, vd på Renall, som beskriver en svår situation driven av olika anledningar.

– Sverige har som ambition att ligga längst fram med reduktionsplikten. Putins invasion och de sanktioner Europa inför får konsekvenser. Märk väl att vi stöder sanktionerna helt och fullt! Det är däremot inte rimligt att företagen som förbrukar mycket bränsle blir som brickor i spelet och får betala hela bränsleprishöjningarna själva. Det är många företag som riskerar att hamna på obestånd eller få stora likviditetsproblem.

– Renall för diskussioner med kunderna för att få tätare prisjusteringar vid kostnadsökningarna och det tas faktiskt väl emot. Lokala och regionala transportörer som Renall kommer behöva införa bränsletillägg. Ställa fordonen vill man däremot inte, eftersom verksamheten innehåller samhällsservice som slamtömning och avfallstransporter.  

Till sist slår jag numret till Mikael Hedström, t f vd och miljöchef på Foria. Han berättar att de sitter i krismöte mest varje dag. 

– Åkarna måste överleva, likviditetskrisen väntar runt hörnet. Avtal med årsindex är vanligt, men det går att diskutera med kunderna. Alla inser allvaret i situationen. 

– Vi har aldrig tidigare varit med om en liknande situation. Vi kommer införa drivmedelstillägg redan på måndag och ser över andra åtgärder. Drivmedelspriserna och hela situationen är ett slag mot vårt hållbarhetsarbete. 

Under vecka 11 har regeringen lovat återkomma med ett stödpaket. Återstår att se vad det innehåller och vilka som får ta del av det.

___________________________________

På måndagen den 14 mars presenterade finansministern följande åtgärder till följd av de kraftigt höjda bränsle- och energipriserna (läs mer på regeringen.se):

1. Skatten på diesel och bensin sänks tillfälligt juni-oktober 2022. Priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1,30 kronor lägre per liter, utöver den skattesänkning med 50 öre som sker i maj. Regeringen föreslår att förslaget ska gälla från den 1 juni till 31 oktober.

2. En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 får ytterligare 500 kr i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora.

3. Ytterligare medel tillförs anslaget för klimatbonus. Anslaget för klimatbonusen höjs med 3,9 miljarder kronor. Därmed kommer en person som köper en elbil fortsatt kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd.

4. Elpriskompensationen förlängs med ytterligare en månad i södra och mellersta Sverige. Kompensationen förlängs med lägre kompensationsnivåer för mars månad i södra och mellersta Sverige, i elprisområden tre och fyra, där priserna har ökat mest. Ersättning ges för förbrukning mellan 400 kWh och 2 000 kWh per månad. Kompensationen kommer vara mellan 100 kronor och 1 000 kronor och omfatta cirka 2 miljoner hushåll.

5. Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli-december 2022. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest att lämnas med 1 325 kronor per månad.

6. Ett nytt och förenklat reseavdrag. Dagens reseavdrag ersätts med en skattereduktion som helt baseras på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Varken färdmedel eller kostnaderna för resorna ska ha någon betydelse för avdraget. Målet är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2023.

7. Reduktionsplikten kommer att frysas. Reduktionsnivåerna för diesel och bensin fryses till 2022 års nivåer under nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen avser också att tidigarelägga uppdraget till Energimyndigheten om att se över om reduktionsnivåerna för diesel och bensin bör justeras från 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2022.

8. BNP-indexeringen av diesel och bensin pausas. Den årliga omräkningen av skattesatserna på diesel och bensin pausades för 2021 och 2022, vilket även föreslås att göras nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Häromveckan modererade jag ett seminarium under East Sweden Innovation Week. Temat för eftermiddagen var hållbara investeringar och vi som deltog fick lyssna till bland annat hur Industrifonden resonerar, vad LEAD lägger vikt vid gällande tillväxtpotential och hur Epishines häpnadsväckande ljuscellsprodukter fungerar. Därtill deltog en handfull erfarna investerare som samtalade kring hur de tänker när de ska satsa i företag. Kontentan i budskapet: om det inte är hållbart är det inget att investera i.

Så klart. Den ekonomiska aspekten är förstås fortsatt central, det måste finnas bäring och det måste finnas goda utsikter för såväl tillväxt som vinst. Men det räcker inte. Företaget ska också uppvisa social hållbarhet – viktigt med ”sunda värderingar och personer, ett bra gäng” bakom. Samt förstås miljömässig hållbarhet, och inte sällan är ju det grunden bakom hela affären. Flera gånger under seminariets gång yttrades också självklarheten i hållbarhetsaspekten: att det är ”sunt förnuft” och en ”hygienfaktor” som bara ska finnas där. Gör den inte det, så faller idén.

Under en längre tid har vi på Handelskammaren gått i samma tankar gällande vårt erbjudande till er medlemmar. Hela vår verksamhet, inklusive aktiviteter och event, ska vara hållbara – ur ekonomisk-, social- och miljösynpunkt. Annars är det inte ett erbjudande för oss. Ett tydligt prov på att det är dessa premisser som styr oss framåt tillsammans är att vårt tidigare nätverk för hållbarhetsfrågor – CSR East Sweden – från och med årsskiftet kommer att avslutas. Det känns helt enkelt inte rätt (eller hållbart) att begränsa frågorna om hållbarhet till ett enskilt nätverk, när de konstaterat berör och genomsyrar alla frågor som vi engagerar oss i – om det så är infrastruktur, kompetensförsörjning, näringslivsklimat eller något annat.

På Handelskammaren är vi inte bara teknikoptimister, vi är företagsoptimister. Övertygade om att näringslivet spelar en central roll på resan mot ett hållbarare samhälle. Och vi blir alltmer påminda om att den resan måste gå snabbt! Få institutioner är så skickliga på anpassning och lönsamhet som företag. Som medlemsorganisation och röst för det regionala näringslivet är det viktigt att gå i bräschen för utvecklingen och arbeta för att ni, våra medlemmar, får erkännandet och utrymmet som krävs för att leda vägen för resten. 

Det gör vi på flera sätt, i möten och dialog med lokala beslutsfattare på offentliga positioner, i debatter på regional och nationell nivå och även internationellt inom exempelvis ICC – International Chamber of Commerce, näringslivets största globala organisation och röst.

För arbetet för hållbarhet måste ske både i det lilla och i det stora. Tack för att du är medlem – och påverkar.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

– Det känns så himla rätt i hjärtat för både mig, personalen och åkeriägarna att på detta sätt kunna bidra till denna fina organisation och deras arbete mot barncancer. Jag tror vidare att det är viktigt att öka medvetandet hur pass vanlig denna hemska sjukdom är och då belysa det stöd som finns där när det som inte får hända, faktiskt händer, säger Mathias Lidén, vd Alltransportkoncernen.

När Alltransport skulle välja vilken organisation vinstpengarna skulle skänkas till, ville företaget göra det tillsammans med sina medarbetare. Genom omröstning fick personalen och de anslutna leverantörerna chansen att påverka vilken organisation som pengarna skulle skänkas till. De fick välja bland ett antal viktiga och välgörande organisationer där Barncancerfonden Östra fick majoritet av rösterna.

Dessutom valde företaget att själva skänka en lika stor summa till organisationen.

– Jag tror att utfallet på omröstningen talar sitt tydliga språk. Det kan vara våra barn, barnbarn eller nära och kära som hamnar i denna situation. För oss var det självklart i samband med att vi fick dessa vinstpengar att även själva bidra med motsvarande belopp till kampen mot cancer, säger Mathias.

Barncancerfonden på riksnivå är den enskilt största finansiären av forskning om barncancer, och arbetar också nationellt med råd och stöd till drabbade familjer, utbildning och fortbildning av personal på sjukhusen. Idag finns sex regionala föreningar, däribland Barncancerfonden Östra, som arbetar ideellt och tillsammans bildar Barncancerfonden/Barncancerföreningarnas Riksförbund.

– Varje dag drabbas en familj i Sverige av det ofattbara beskedet att deras barn har cancer. Vi i Barncancerfonden Östra försöker på olika sätt hjälpa och stötta de drabbade familjerna i Östergötlands och Kalmar län. Den här gåvan betyder mycket får vår verksamhet då vi inte får några kommunala eller statliga bidrag utan är helt beroende av de gåvor som enskilda personer, företag och föreningar skänker oss, berättar Inca Asknert, föreningsinformatör Barncancerfonden Östra.

De lokala föreningarnas huvuduppgift är att på olika sätt stödja drabbade familjer i den egna regionen både under och efter sjukdomstiden. Att hjälpa cancersjuka barn och dess familjer, för barnen skapa trivsamma förhållanden på sjukhusen och sprida information om barncancer.

– Vi är otroligt tacksamma för att Alltransport valde oss som mottagare av gåvan, och att man dessutom valde att dubblera den. Dessa pengar kommer mycket väl till pass nu när vi snart kan börja anordna fysiska träffar och aktiviteter igen för våra drabbade familjer. Just att få träffas och umgås med andra familjer i liknande situation betyder väldigt mycket för våra familjer, och vi har några aktiviteter i röret så snart Coronaläget tillåter, säger Åke Jonsson, ordförande Barncancerfonden Östra.

På Barncancerfonden Östras hemsida kan du läsa mer om föreningen och deras arbete. Vill du också bidra med en gåva? Läs mer om det här.

Varför har ni valt att bli en officiell A Sustainable Tomorrow-hubb?

– Nätverket CSR East Sweden, som Östsvenska Handelskammaren driver, har de senaste åren organiserat ett större event varje år. Vårt mål är att ytterligare lyfta frågorna och driva på för hållbar utveckling i vår region, därför vill vi bredda oss och göra något ännu större för fler. Förra året var ett par av Handelskammarens medarbetare med på A Sustainable Tomorrows konferens och uppskattade den höga nivån på innehåll, talare och inramning. Som handelskammare tror vi på samverkan över gränser och vill aktivt bidra till kunskapsutbyte, inte bara inom vår egen region, utan över regiongränserna. Det känns därför helt rätt att vara en del av ett större sammanhang och öppna för nya möjligheter som hubbarrangör av Sveriges största hållbarhets- och framtidskonferens! 

Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna för er organisation?

– Östsvenska Handelskammaren består av 850 medlemsföretag, en otrolig bredd både branschmässigt och storleksmässigt med allt från små enmansföretag till stora globala företag. Vart och ett av dessa står inför olika hållbarhetsutmaningar. Så för oss är det viktigt att lyfta olika perspektiv av hållbarhet för att bidra till mer hållbara företag, hållbar tillväxt och ett hållbart samhälle. Vår egen största insats för hållbar omställning är just i rollen som möjliggörare, kunskapshöjare och påverkanskraft.

Har ni några goda exempel från ert hållbarhetsarbete som ni vill dela med er av?

– Inom Östsvenska Handelskammaren och CSR East Sweden finns det fantastiskt många goda exempel! Dessa ser vi till att sprida genom kunskaps – och erfarenhetsutbyte i olika aktiviteter och sammanhang. Ett sätt att synliggöra goda förebilder är det hållbarhetspris som vi delar ut årligen, East Sweden Sustainability Award, och som inspirerar andra. I vår verksamhet har vi som mål att integrera hållbarhetsperspektivet i alla våra tjänster och erbjudanden, vi jobbar ständigt med att hållbarhet ska genomsyra allt vi gör för att själva föregå med gott exempel.

Hur kan er organisation förbättra hållbarhetsarbetet genom denna samverkan med A Sustainable Tomorrow?

– Genom att samarbeta inom ett större nätverk kan vi kunskapa tillsammans med fler, utöka våra kontakter och hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar. Både våra medlemmar och andra aktörer kommer ha fördel av att vi genom A Sustainable Tomorrow kan bredda vårt nätverk utanför vår östsvenska region.

Vad har ni för förväntningar på årets fokusområde Regenerative business?

– Regenerativa lösningar och modeller tar hållbarhet ett steg längre. Det är ett relativt nytt och mindre känt begrepp som vi själva och våra medlemmar bör förstå bättre. Vi ser framemot ökad kunskap och konkreta exempel på hur andra har gjort, vilket kan inspirera till mer regenerativt företagande!  

Tack för intervjun redaktionen på A Sustainable Tomorrow!

Inbjudan till konferensen kommer inom kort till handelskammarens och CSR East Swedens medlemmar!

A Sustainable Tomorrow är ett nätverk för aktörer från näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och akademi som vill gå från ord till handling i hållbarhetsfrågan. Varje år arrangeras en gemensam hållbarhetskonferens som livesänds av utvalda hubbar runt om i landet.

Östsvenska handelskammaren kommer att bjuda in sina medlemmar att delta i konferensen.

– Genom att samarbeta inom ett större nätverk kan vi kunskapa tillsammans med fler, utöka våra kontakter och hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar. Både våra medlemmar och andra aktörer kommer ha fördel av att vi genom A Sustainable Tomorrow kan bredda vårt nätverk utanför den östsvenska regionen, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

Konferensens fokusområde är Regenerative Business, ett systemperspektiv för att skapa mervärde och accelerera positiv samhällsförändring. Perspektivet, som presenterades vid World Economic Forum i Davos 2020, baseras på lärdomar från naturen och fokuserar på skalbara lösningar för att skydda, återställa och öka humankapital, miljö och ekonomiska resurser.

Årets keynote speaker är Galahad Clark, sjunde generationens entreprenör (C. & J. Clark) och vd för Vivobarefoot, ett företag som revolutionerar tidigare affärsmodeller och skapar framgång med ett regenerativt perspektiv. En återkommande föreläsare på konferensen är Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt som bidrar med en internationell omvärldsanalys:

– Vi är inne i en spännande tid efter Trump och Brexit, vilket öppnar för nya initiativ, perspektiv och steg framåt i våra globala ansträngningar för att förverkliga de Globala målen. När jag för sjätte gången talar på A Sustainable Tomorrow hoppas jag underbygga denna optimism med konkreta exempel på att en ny resa inletts, säger Fredrik Reinfeldt.

Se hela konferensprogrammet här: https://asustainabletomorrow.com.se

Östsvenska Handelskammaren arrangerar konferensen på Kammarforum i Norrköping och på Cleantech Park i Linköping, samt sänder digitalt. Inbjudan kommer inom kort i vårt eventbrev och på vår sajt.

För att tydliggöra samarbetet och dess syfte har alla hubbar fått en logotyp som utgår från FN:s Globala mål för hållbar utveckling – från det globala till det lokala i en symbol. Logotypen har skapats av samma personer som utvecklade det visuella kommunikationssystemet för Globala målen, Jakob Trollbäck och Christina Rüegg Grässli från hållbarhetsbyrån The New Division.

För tredje året tilldelas ett företag Östsvenska Handelskammarens hållbarhetspris East Sweden Sustainability Award. Det görs för att lyfta fram goda exempel på verksamheter som lyckats skapa ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Priset syftar till att belöna ett företag som målinriktat och strategiskt arbetar med hållbarhet, och som kan inspirera fler till hållbart företagande.

 – Med priset vill vi lyfta en bredd av goda exempel och förebilder i vår östsvenska region. Och i ljuset av pandemin, där många har mött nya utmaningar i att skapa en trygg, säker och hållbar arbetsmiljö, valde vi i år att sätta fokus på FN:s globala mål nummer 8 ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”, säger Pia Carlgren, t f vd Östsvenska Handelskammaren.

Företaget som tilldelas priset 2021 är Alltransport i Östergötland AB.

Alltransport är en rikstäckande transport- och logistikpartner där även entreprenad, maskintjänster, industrisaneringar, högtrycksteknik och relining ingår i tjänsteutbudet.

– Det här känns riktigt roligt, vilken ära! Vi på Alltransport vill kännetecknas av orden Affärsmässighet, Hållbarhet och Tillsammans. Vi vill driva ett bolag med hög flexibilitet där anställda, leverantörer och intressenter trivs och mår bra tillsammans. Genom personligt ansvar levererar vi säkra, hållbara och konkurrenskraftiga tjänster som ska stärka våra kunders affär. Vår resa handlar om ständig utveckling och denna utmärkelse känns som ett viktigt kvitto på att vi fokuserar på rätt saker, säger Mathias Lidén, vd Alltransportkoncernen.

– Vi ser Alltransport som ett inspirerande föredöme där de, i en starkt konkurrensutsatt bransch med många utmaningar, har tydliga och högt satta mål vad gäller utsläpp, trafiksäkerhet, hälsa och arbetsvillkor. Under 2020 höjde man dessutom ambitionen ytterligare och lanserade konceptet ”safety days”, för såväl medarbetare som leverantörer, vilket visar på handlingskraft, avslutar Pia Carlgren.

– För oss är det självklart att våra tjejer och killar i våra cirka 450 fordon ska komma hem till sina familjer hela och friska efter varje arbetsdag. Allt annat vore ett misslyckande, säger Mathias Lidén.

Förutom äran vinner Alltransport 10 000 kronor att skänka till valfritt välgörande ändamål.

Motivering:
Alltransport erbjuder rikstäckande transport- och logistiklösningar med hållbart företagande som ledstjärna. I en bransch med många utmaningar, är Alltransport ett föredöme med högt satta mål vad gäller utsläpp, trafiksäkerhet, hälsa och arbetsvillkor. Under 2020 och pandemin har man ytterligare höjt ambitionen kring arbetsmiljö och trafiksäkerhet genom ”safety days” för såväl medarbetare som leverantörer. Företaget driver ett affärsstrategiskt och strukturerat hållbarhetsarbete, vilket genomsyrar verksamheten på ett sätt som inspirerar.

Arbetsprocess:
Handelskammarens medlemmar har kunnat nominera in företag till priset under våren. En intern arbetsgrupp har gått igenom nomineringarna. Jury är Östsvenska Handelskammarens styrelse, genom ordförande och vd.

Om priset:
Östsvenska Handelskammaren vill lyfta fram goda exempel på verksamheter som lyckats skapa social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet genom att årligen dela ut ett pris. Fokus ligger på viljan och ambitionen att skapa varaktig förändring och hållbarhet på längre sikt. Priset syftar till att belöna verksamheter som jobbar strategiskt och målinriktat med hållbarhet, men avser också att inspirera fler till att välja hållbarhet som förhållningssätt till sitt företagande eller sin gärning.

>> Klicka här för att se när Handelskammaren överlämnar diplom och blommor till Alltransports vd Mathias Lidén.

Hur känns det här?

– Det känns överraskande. Vi tänker att vi är ”små” men inser att vi gör ett intryck hos människor och påverkar i någonting större. Man kan inte sticka under stol med att alla människor behöver bekräftelse, och nu när vi får det blir vi förbannat stolta. Hållbarhet och vårt koncept är det vi älskar, och blir så glada när även andra gillar det vi gör ,säger Ann-Sofie Bergort på Varié.

– Den här typen av erkännande betyder otroligt mycket. Vi har så fina stöttande kunder! Vi har byggt relationer med våra kunder och det märks särskilt nu under corona, säger Linda Lövenlid.

Vad tänker ni kring att ni blivit nominerade av personer som ser och gillar vad ni gör?

– Det är en bekräftelse på att vi gör något som påverkar människor och att vi gör avtryck och det känns fantastiskt, säger Linda.

– Jag tänker att det är stort och jag känner mig ödmjuk inför det. Tänk att folk har nominerat oss! Det visar att vi är på rätt väg, säger Ann-Sofie.

Hur beskriver ni er affärsidé?

– Vi säljer utvalda premium-kläder att återälska. Vi jobbar hårt för att inspirera människor till att det går att handla hållbart mode på ett enkelt sätt. 

Vi säljer både i butik och online och håller även föreläsningar och event på ämnet, säger Ann-Sofie.
– Oss förknippar man inte bara med en produkt utan med en livsstil. Det är inte enbart shopping helt enkelt, säger Linda.

Har ni det tufft under corona?

– Vi har en halverad försäljning. Främst i fysiska butiken märks skillnaden och vi märkte det otroligt snabbt. Men våra kunder har velat hjälpa till. Köpt presentkort eller handlat på nätet. Så kunderna och e-handeln har gjort att vi kan hålla näsan ovan vatten, säger Linda.

– Corona föder också initiativkraft och skapar utveckling. Många vågar ta modigare beslut i företagen. Vi på Varié jobbar aktivt just nu för att utveckla verksamheten ännu mer ,säger Ann-Sofie .

Det känns som att second hand-handeln växer?
– Ja, det gör den verkligen. Mikro-nischade företag inom second hand som vårt växer. Vi ser en ökning i vår försäljning år efter år och fler större kommersiella aktörer ploppar också upp, säger Ann-Sofie.

– Vi ser det inte som konkurrens att till exempel Stadium också börjat med second hand. Det är bara bra. Vi behöver bli ännu fler företag. Det finns ingen konkurrens för alla jobbar mot samma mål, säger Linda.

Butiken i Knäppingsborg är öppen onsdag- fredag 12-18 och lördag 12-15.  Online dygnet runt. På instagram: varie.se

– Vi hade två aktiviteter varje dag. Det var bland annat studiebesök, workshops, träning och fokus på ett hållbart arbetsliv. En dag plockade vi skräp utomhus – det var allra mest en symbolisk handling även om det var trevligt att se det bli rent i naturen. En extra morot var att för varje person som hjälpte till att plocka skräp så planterade vi ett träd på Borneo, berättar Maya Björnsson som är vikarierande privatmarknadschef på SEB Linköping.

Veckan blev en uppstart för bankens utökade arbete inom hållbarhet. I grund och botten var det viktigaste att medarbetarna fick kunskap och inspiration inom hållbarhet – så att de sedan känner sig trygga med att prata hållbarhetsfrågor med kunderna.

– I rådgivning med kunderna talar vi nu allt mer om hållbarhet. Som ett exempel kan det var ett företag som har finansierat sin nya maskininvestering hos oss. I samband med det kan banken även ta en diskussion med företaget om till exempel investeringens klimatpåverkan och påverkan på arbetsmiljön. Genom detta lyfter vi blicken tillsammans med företaget i olika hållbarhetsfrågor.

Maya Björnsson tror att de företag som inte redan pratar om hållbarhet i organisationen kommer att göra det.

– För oss är det affärskritiskt och vi har tagit ner det till individnivå inom banken för att utbilda och väcka intresset hos de anställda.

Nyligen gick SEB Linköping med i hållbarhetsnätverket CSR East Sweden som drivs av Östsvenska handelskammaren. Man ser det som en chans att kontinuerligt hålla sina medarbetare engagerade och kunniga inom hållbarhet genom de föreläsningar och utbildningar som CSR East Sweden har inom området.

– Det känns självklart att vara med. Vi kände att SEB i stort gör bra saker inom hållbarhet men att vi lokalt vill ta ännu mer ansvar.

Maya är ganska blygsam och vill inte ta åt sig äran för hållbarhetsarbetet på kontoret, men det är tydligt att hennes egna engagemang har ett spel med i utvecklingen.

Hennes personliga intresse för hållbarhet började med jämställdhetsfrågan och inkludering.

– Redan när jag började på SEB så tyckte jag att det var kul att de var först ut med gröna obligationer. Jag tyckte att man hade en väl utarbetat agenda för hållbarhet och jag lockades av yrkesrollen självfallet, säger hon.

Banken har i en undersökning frågat sina kunder vilken hållbarhetsfråga som är viktigast för dem. Svaret blev tydligt – miljön. Därför finns koncept som gröna bolån och grön leasing av bilar.

Maya och kollegorna känner en stolthet över att delar av den utdelning som SEB lämnar till sina ägare, går till Wallenbergstiftelserna och på så sätt slussas vidare till svensk forskning.

Men hur har coronaviruset påverkat hållbarhetsarbetet, kommer det i skymundan?

– Jag tycker inte att frågorna kommer i skymundan. För många frågar sig nu också ”vad händer efter corona” Ta digitala möten som ett exempel och tänk så många resor som nu kan sparas in. Man ska aldrig underskatta ett riktigt möte men jag tror att man kommer tänka till en extra gång även i framtiden innan man reser långt till möten. Många företag måste sakta ner tempot och stanna upp och tänka till kring vanor och beteenden. Det kan komma något bra ur det också.

SEB har under våren sett många företag kämpa hårt för sin överlevnad och många har det väldigt kämpigt idag. Samtidigt finns det andra företag som kanske lyckats ställa om sin verksamhet och ser nya möjligheter:

– Vi är väldigt imponerade av innovationskraften som många företagare har. Så det är inte helt mörkt.

Återigen står Greta Thunberg i Stockholm och leder Skolstrejk för klimatet. ”Det finns ingen insikt i allvaret över huvud taget någonstans verkar det som”, säger hon. Det är hennes roll att elda på makthavarna, och det gör hon bra. Samtidigt finns faktiskt, glädjande nog, tecken på att insikten sprids.

Bara ett par veckor tidigare besökte nämnda klimataktivist toppmötet World Economic Forum i Davos, där världens mäktigaste företagsledare och politiker träffas. Och nog kunde en del förändringar i förhållningssätt skönjas. I den årliga enkät som görs bland deltagarna inför konferensen framkom att företagens fem främsta hotbilder har klimatet som röd tråd; 1. Extremväder; 2. Misslyckade åtgärder för klimatet; 3. Mänskligt orsakade miljökatastrofer; 4. Förlust av biologisk mångfald och kollaps av ekosystem, samt; 5. Stora naturkatastrofer.

World Economic Forums ordförande och medgrundare Klaus Schwab talade om en nödsituation för världen och att möjligheterna för att agera krymper allt eftersom tiden tillåts gå. ”Vi vill inte se ett ekonomiskt och politiskt sönderfall och kan inte låta nästa generation ärva en jord som är omöjlig att leva på”, sa han (SvD 24/1). Orden hade lika gärna kunnat vara Greta Thunbergs.

Medvetenhet är nödvändigt, handlingskraft är nästa steg. Klimat- och hållbarhetsfrågorna har letat sig in i företagens innersta och det är inte längre en fråga om om, utan hur, de kan bidra. Under Davoskonferensen uppmanades företagen införa netto noll-utsläpp till 2050, samt att alla investerare ska ”ta tempen” på sina portföljer – hur påverkar innehållet uppvärmningen?

Också inom svensk företagsamhet bubblar det av klimatidéer. Nyhetssajten fPlus har listat ”Sveriges 26 coolaste klimatprojekt” och i topp återfinns SSAB:s satsning på Hybrit, fossilfri stålframställning. Andra initiativ på listan är biodiesel, grön betong, smart matåtervinning och en uppfinning som minskar tunga transporters luftmotstånd och därigenom deras bränsleförbrukning – flera av idéerna från vår region.

Vi märker förändringen. Vi upplever den ändrade inställningen hos företagen som ser sitt bidrag till omställningen som en ren överlevnadsstrategi – både för sin verksamhet och för planeten. Vi applåderar Greta Thunbergs och hennes följares oförtröttliga engagemang för att väcka fler till medvetande. Samtidigt hör vi polletterna ramla ner. Vi fortsätter arbeta för att fler ska upptäcka kraften i att sätta klimatfrågan högst på agendan.

Anna Axelsson, hållbarhetsansvarig Östsvenska Handelskammaren

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Konkurrensen är en helt annan idag än den var 1980, när Carl-Axel Surtevall började sälja träningsredskap i Norrköping. Casall håller sig aktuella genom att sätta produkterna i fokus.

– Vi har de bästa produkterna – vi är inte märket som är en tillfällig trend utan vi säljer på vår kvalitet och det är en väldigt stabil grund när andra företag i samma bransch kommer och går, säger ägaren Carl-Axel Surtevall.

Norrköpingsföretaget Casall fyller snart 40 år och startade när Carl-Axel såg att det fanns behov av företag som säljer träningsredskap.

– Vi är en entreprenörfamilj, min pappa hade Fix trikåfabrik i Söderköping när jag var liten. Så det var ganska självklart för mig att jag skulle starta något eget. Jag gillade att träna och jag märkte att det inte fanns så många träningsredskap på marknaden och började med det, efter några år började jag med träningskläder också.

En av de första kollektionerna var kläder till personalen på träningscentret Athena som Carl-Axel Surtevall själv startat.

– Vi köpte den första symaskinen av min pappa och tyger från Fix.

Länge hade Casall sina kontorslokaler i Västgötebacken i Norrköping men så småningom blev en flytt till Ingelstaområdet där de idag har gott om utrymme. Det första man möts av när man går in i byggnaden är den senaste kollektionen av träningskläder. Det är dova färger, lyxig känsla.

Casalls produkter tillverkas inte längre i Sverige som i början men 90 procent av utbudet tillverkas fortfarande inom Europa.

– Vi är verkligen ett produktbolag och vill göra bästa tänkbara produkter. Vi utgår från grundmaterialen och kan verkligen våra grejer, säger Carl-Axel Surtevall.

I samarbete med textilproducenter i Europa utvecklar de hela tiden nya material och produkter.

Idag står Casall på tre ben. Produkter till gym och hotell, hemträningsredskap och träningskläder.

Den senaste kategorin är störst men de andra är inte långt efter.

– Något år går det ena bättre och något år går det andra bättre. Går någon klädkollektion fel ett år kan man falla tillbaka på annat. Det händer ibland att man missbedömer. Vi tror på en färgskala till exempel och vågar ta en risk men så funkar det inte. De senaste åren har vi verkligen ett suveränt designteam men alla bolag har kollektioner som ibland slår fel.

Miljötänk i DNA:t

De senaste åren har konkurrensen hårdnat för företag som tillverkar träningsartiklar.

– Marknaden har vuxit explosionsartat över hela världen. Det dyker upp många konkurrenter och för några år sedan kom det oerhört många. Det har lugnat sig något eftersom det är komplext med produktion med mera. Men vi har helt klart fått tagga upp och bli bättre. Jag sover inte dåligt utan blir mer taggad.

Vi pratar om hållbarhet och miljövänlighet och Carl-Axel menar att det finns i Casalls gener.

– Vi har inga stora lager utan får order av våra återförsäljare och först då producerar vi. Så att det inte tillverkas för stora volymer. Vi har också alltid jobbat med produktion i Europa och våra fabriker har bra standard. Vi har i vårt DNA att bry oss om miljön men självklart har det blivit ännu mer fokus och en mer samlad strategi den senaste tiden. Viktigast ur miljöaspekten är att vi tillverkar hållbara produkter, exempelvis tajts som vissa har i 15 år. Köp bra grejer och färre!

Casall använder termen ”concious” på sina plagg som innehåller återvunnet material/förnyelsebart eller biodegradable. Idag är det 15-20 procent av plaggen, hösten 2020 kommer det att vara 43 procent. År 2025 ska det vara 100 procent.

– Vi blandar inte i silver och andra kemikalier i våra produkter. Det har vi aldrig tyckt är bra. Många amerikanska märken använder det och det tycker vi är helt fel utan vi använder bättre kvalitéter istället.

Komplex framtid

Att marknadsföra produkter har blivit en komplex historia.

– Vi jobbar med sociala medier och ambassadörer och har ingen tryckt annonsering eller katalog kvar längre. Till slut självdog katalogen som förut varit en bibel. Vi måste fokusera. Jag hör dock om en del branscher som går analogt igen för att det är svårt att nå ut i sociala medier.

Kommer Casall att ligga kvar i Norrköping?
– Jag har aldrig velat flytta företaget. En del chefer har ibland velat flytta ihop Stockholmsteamet med Norrköpingsteamet men jag har alltid tyckt det varit viktigt att finnas i Norrköping. Här i Norrköping har vi backoffice, kundsupport med mera. Stabiliteten finns här och den kreativa personalen i Stockholm.

Har du tyckt att Norrköping skulle fortsätta kallas textilstaden som förr i tiden?
– Det spelar ingen roll men Norrköpings industrilandskap och gamla textilfabriker är unikt och det är jag otroligt glad över. Jag måste också säga att det byggt väldigt snyggt i industrilandskapet och i hela stan på senare tid.

Vad är Casalls största utmaning idag?
– Det är distributionen! Vår kundmassa växer över hela världen men hur når vi dem bäst? Den traditionella sporthandeln med fysiska butiker har problem och vi måste hitta alternativ och mer e-handel och nya kanaler.

Casall uppvaktar konstant stora kedjor både inom e-handel och fysisk handel. Nyligen fick de besked om att de får in sina produkter på Selfridges i London och Bon Marche i Paris. Casall satsar framåt både på e-handel och butiker. Att stå på flera ben och att ha en varierad distribution ska minska sårbarheten i en föränderlig konsumtionsvärld.

Carl-Axel Surtevall minns tillbaka på eran då allt började.

– Vi var en av de första företagen som började skapa sportmode här i Sverige. Det var då man matchade pannband, benvärmare och allt.

Ska inte benvärmare och pannband komma tillbaka snart?
– Vi har försökt några gånger men det har inte funkat, säger Carl-Axel och ler. Någon gång kommer det tillbaka. Allt i modet går i cykler.

Fakta Casall

Personal: 68 personer

Omsättning: 325 miljoner kronor

Kontor: Norrköping, Stockholm och skandinaviska storstäder

Största marknad: Sverige följt av Norge.