Den 10 mars startade bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna ett upprop, ”Nu ställer vi maskinerna”, där de 4 000 medlemmarna uppmanas underteckna en budkavle till finansministern i syfte att få sänkta bränsleskatter. Redan dagen innan fick finansminister Mikael Damberg (S), frågor om åtgärder mot de kraftigt höjda drivmedelspriserna. Vilka dessa kan bli ville ministern inte svara på just då.

– Vi tittar på flera olika delar: finns det direktstöd att ge? Finns det skattejusteringar som kan göras? Vad där de framkomliga vägarna för att åstadkomma förändring i verkligheten? Då måste den förändringen träffa de grupper som är mest berörda naturligtvis, sa Damberg (SvD Näringsliv 9/3).

Jag ringer upp Lena Lundström, regionchef på Maskinentreprenörerna. Hos henne går telefonen varm när jag når henne mellan samtalen.

Hur gick resonemanget gällande uppropet?

– Vi kände att vi var tvungna att göra en markering. Och gensvaret har varit stort, på bara ett par timmar har över 600 företagare skrivit på, berättar Lena. Många av våra medlemmar är små och är redan hårt drabbade. Dieselpriserna är inte ett nytt problem, med en reduktionsplikt som är bland de högsta i Europa sedan i höstas. Men i kombination med att råoljepriserna, så blir det ohållbart för dem som sitter i långa avtal. Indexregleringar en gång om året räcker inte – det skulle behöva justeras två gånger i månaden.

– Ukrainakrisen får konsekvenser här, även om det naturligtvis inte går att jämföra med de umbärandena ukrainarna drabbas av.

Tror du att entreprenörerna faktiskt kommer ställa sina maskiner?

– Våra medlemmar visar stort engagemang, så vem vet vad som händer, svarar Lena. 
 
Jag ringer vidare och når David Andersson, projektledning på Häv & Gräv. Han konstaterar att dieseln blivit nästan 10 kronor dyrare per liter på 4 veckor och när maskinerna drar runt 10 liter per timme innebär det stora merkostnader.

– Vi försöker undvika tomgångskörning och effektivisera maskinanvändningen. Många avtal är förstås svåra att justera under pågående avtalsperiod och indexregleringar sker vanligen en gång per år. Det vore välkommet med kompensation från myndighetshåll, eller sänkt bränsleskatt, säger David och tillägger:

– Ett annat problem är att bränslet blivit ännu mer stöldbegärligt och vi ser att stölderna ökar.  
 
Nästa samtal går till Ronny Fyhr, vd på Renall, som beskriver en svår situation driven av olika anledningar.

– Sverige har som ambition att ligga längst fram med reduktionsplikten. Putins invasion och de sanktioner Europa inför får konsekvenser. Märk väl att vi stöder sanktionerna helt och fullt! Det är däremot inte rimligt att företagen som förbrukar mycket bränsle blir som brickor i spelet och får betala hela bränsleprishöjningarna själva. Det är många företag som riskerar att hamna på obestånd eller få stora likviditetsproblem.

– Renall för diskussioner med kunderna för att få tätare prisjusteringar vid kostnadsökningarna och det tas faktiskt väl emot. Lokala och regionala transportörer som Renall kommer behöva införa bränsletillägg. Ställa fordonen vill man däremot inte, eftersom verksamheten innehåller samhällsservice som slamtömning och avfallstransporter.  

Till sist slår jag numret till Mikael Hedström, t f vd och miljöchef på Foria. Han berättar att de sitter i krismöte mest varje dag. 

– Åkarna måste överleva, likviditetskrisen väntar runt hörnet. Avtal med årsindex är vanligt, men det går att diskutera med kunderna. Alla inser allvaret i situationen. 

– Vi har aldrig tidigare varit med om en liknande situation. Vi kommer införa drivmedelstillägg redan på måndag och ser över andra åtgärder. Drivmedelspriserna och hela situationen är ett slag mot vårt hållbarhetsarbete. 

Under vecka 11 har regeringen lovat återkomma med ett stödpaket. Återstår att se vad det innehåller och vilka som får ta del av det.

___________________________________

På måndagen den 14 mars presenterade finansministern följande åtgärder till följd av de kraftigt höjda bränsle- och energipriserna (läs mer på regeringen.se):

1. Skatten på diesel och bensin sänks tillfälligt juni-oktober 2022. Priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1,30 kronor lägre per liter, utöver den skattesänkning med 50 öre som sker i maj. Regeringen föreslår att förslaget ska gälla från den 1 juni till 31 oktober.

2. En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 får ytterligare 500 kr i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora.

3. Ytterligare medel tillförs anslaget för klimatbonus. Anslaget för klimatbonusen höjs med 3,9 miljarder kronor. Därmed kommer en person som köper en elbil fortsatt kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd.

4. Elpriskompensationen förlängs med ytterligare en månad i södra och mellersta Sverige. Kompensationen förlängs med lägre kompensationsnivåer för mars månad i södra och mellersta Sverige, i elprisområden tre och fyra, där priserna har ökat mest. Ersättning ges för förbrukning mellan 400 kWh och 2 000 kWh per månad. Kompensationen kommer vara mellan 100 kronor och 1 000 kronor och omfatta cirka 2 miljoner hushåll.

5. Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli-december 2022. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest att lämnas med 1 325 kronor per månad.

6. Ett nytt och förenklat reseavdrag. Dagens reseavdrag ersätts med en skattereduktion som helt baseras på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Varken färdmedel eller kostnaderna för resorna ska ha någon betydelse för avdraget. Målet är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2023.

7. Reduktionsplikten kommer att frysas. Reduktionsnivåerna för diesel och bensin fryses till 2022 års nivåer under nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen avser också att tidigarelägga uppdraget till Energimyndigheten om att se över om reduktionsnivåerna för diesel och bensin bör justeras från 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2022.

8. BNP-indexeringen av diesel och bensin pausas. Den årliga omräkningen av skattesatserna på diesel och bensin pausades för 2021 och 2022, vilket även föreslås att göras nästa år. Målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023.

De nya reglerna innebär krav på remburs (letter of credit) som betalningsinstrument vid importtransaktioner och betyder att dokumentinkasso inte längre kommer accepteras, skriver Reuters i en artikel från februari tidigare i år. För företagare med affärer i Egypten kan detta medföra längre leveranstider. Om varor redan hunnit skickas innan de nya reglerna börjar gälla så accepteras dokumentinkasso.

Utvalda produkter undantas dock från remburskravet, dessa är: mediciner, vacciner, vete, te, kött, fågel, fisk, olja, mjölkpulver, babymjölk, favabönor, linser, smör och majs.

Vi kan se att många företag inte vill eller väljer att inte handla med Ryssland, även om det skulle vara möjligt i teorin. Det finns samstämmighet och stort stöd för sanktionerna och för Ukraina. Däremot är det svårt att veta hur man som företag gör rätt. De flesta företag har inte sanktionsexperter, så vi får frågor till oss om hur företagen ska säkerställa att de inte bryter mot sanktioner eller stöttar Ryssland. Där hjälper vi som Handelskammare till att förmedla kontakter och information.

Bland de drygt 110 svarande angav knappt 20 procent av företagen att de har direkt relation med/eller verksamhet i Ukraina, Ryssland och/eller Belarus. Det handlar oftast om leverantörer, kunder eller att man har personal på plats.

Har ert företag direkt relation med eller verksamhet i följande länder?

Det har gått en vecka sedan invasionen, men cirka 20 procent säger att företagets verksamhet eller ekonomi redan nu har påverkats. Drygt 65 procent svarar att de ännu inte påverkats. 

Har ert företags verksamhet eller ekonomi redan nu påverkats av kriget eller sanktionerna?

De vanligaste svaren på hur ekonomin påverkats är höjda bränsle- och energipriser, försämrade valutaförhållanden, minskade intäkter för dem som i vanliga fall levererar produkter till Ryssland, samt brist på chaufförer och andra hinder för transporter och leveranskedjor. Det finns dessutom oro att man inte får betalt då Ryssland är avstängt från de ekonomiska systemen. 

25 procent av företagen som svarat har vidtagit någon åtgärd på grund av situationen. Bland svaren förekom åtgärder i form av förskottsbetalningar, stoppade leveranser, säkerställt att varor och kunder är fria från sanktioner. Flera ser över sina flöden och kundled. Ju längre kriget och sanktionerna varar, desto fler kommer att behöva se över sin affärssituation. 

Har ert företag vidtagit några åtgärder med anledning av kriget eller sanktionerna?

Vi bevakar fortlöpande händelseutvecklingen kopplat till våra medlemsföretag som på ett eller annat sätt bedriver handel med Ukraina, Ryssland och/eller Belarus. På vår hemsida samlar vi information och vi planerar sätta ihop grupper där företag kan komma i kontakt för att utbyta erfarenheter och frågor.

Situationen i Ukraina får konsekvenser för de företag som handlar med Ryssland och Ukraina eller har anställda på plats i landet. Som näringslivets mötesplats samlar vi här information och länkar som kan vara till stöd till dig som företag.

SEMINARIUM

LÄNKAR FÖR MER INFORMATION OM SANKTIONER:

KOMMERSKOLLEGIUM TELEFONJOUR

Kommerskollegium, myndigheten för utrikeshandel och EU:s inre marknad, har öppnat upp ett telefonnummer för bolag som har frågor kopplat till sanktionerna.

Kommerskollegiums grupp som arbetar med sanktioner, telefon: 08-690 49 20

FRÅGOR OCH SVAR

Vi får flera frågor kopplat till situationen i Ukraina. Jesper Öhrn på Västsvenska Handelskammaren har ställt några av de vanligaste frågorna till tre olika experter. Intervjuerna är gjorda 25 februari, observera att förutsättningarna kan förändras fort. För frågor kopplade till internationell handel i östsvenska regionen, kontakta Emma Meijer, projektledare Östsvenska Handelskammaren.

Kan man skicka varor till Ryssland nu?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Hur avgör man om företagets varor innefattas av sanktioner idag?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Hur kan sanktionerna komma att utvecklas?
Anders Leissner, sanktionsexpert Vinge advokatbyrå.

Kan svenska företag göra betalningar med Ukraina och Ryssland?
Maria Furunger, Risk Manager på Nordea.

Vilka frågor ställer företagen till er på Svensk-Ryska Handelskammaren just nu?
Heinz Sjögren, vd Svensk-Ryska Handelskammaren.

Vad ska bolag med etablering i Ryssland eller som har affärer med landet fokusera på i nuläget?
Heinz Sjögren, vd Svensk-Ryska Handelskammaren.

Vad är status just nu och hur påverkar Brexit svenska företag idag?

– Det har varit ett utmanande år men vi har klarat oss bra på den svenska sidan. Brexit fick en hackig start men ett år senare börjar de flesta processer och rutiner att falla på plats, säger Peter Hellman som till vardags arbetar som konsult och föreläsare inom internationella affärer på Västsvenska Handelskammaren.

– Initialt var det framför allt långa ledtider som var en av utmaningarna för svenska företag och exempelvis oklarheter kring vilka dokument som förväntades på andra sidan Nordsjön. Nu är det snarare det omvända, det vill säga att godsen fastnar på brittiska sidan när varor ska importeras i landet, något som skapar gnissel i maskineriet. Höga kostnader, pappersarbete som tar lång tid och stor okunskap kring dokumentation och tull skapar irritation såklart. Myndigheterna i sin tur skyller på pandemin, men det är svårt att skilja på vad som är orsakat av Brexit och vad som är effekter av Corona.

– Men svenska företag har generellt väldigt bra koll eftersom vi redan har en viktig handelspartner till grannland som inte tillhör EU – Norge. Så frågan är egentligen hur det kommer utvecklas på den brittiska sidan? Redan nu kan vi se att volymerna av import och export har minskat och då är Storbritannien ett land som är beroende av sin import och dessutom redan innan Brexit hade ett stort handelsunderskott.

Blev det de effekterna i Sverige som vi förutspådde med Brexit?

– Generellt sett blev effekterna av Brexit som vi trodde. Däremot har vissa marknader och produkter blivit mer påverkade än tänkt. Exempelvis att vissa företag och länder tagit större marknadsandelar då vissa har lämnat Storbritannien som marknad på grund av krångliga och dyra procedurer. Ett annat exempel är att produkter såsom livsmedel, medicintekniska varor och kemikalier varit mer utmanande att exportera eller importera än andra på grund av krav på certifieringar.

– Men min bedömning är att de företag som håller ut på den brittiska marknaden kommer klara sig bättre än de som drar sig ur. Med 60 miljoner invånare är det en stor marknad vi pratar om och ingen tjänar på att marknaden försvinner.

Vad är på gång framåt?

– För företag som exporterar produkter kommer framöver krav på den nya brittiska produktmärkningen UKCA, United Kingdom Confirmity Assessed. En märkning som kommer ersätta CE-märkningen i Storbritannien. De har dock återigen skjutit fram kraven en period och informationen är luddig om kraven kommer börja gälla vid halvårsskiftet eller träda i kraft i början av nästa år.

– Det blir också intressant att följa hur brittisk ekonomi kommer att klara sig. Innan Brexit var Storbritanniens ekonomi en av de starkare inom Europa, men nu är statsmakten högt belånad och landet har fortfarande ett stort handelsunderskott. Det kommer såklart att påverka oss i Sverige om britterna inte har några pengar att handla med.

– Till sist vill jag skicka med en uppmaning till svenska företag med affärer i Storbritannien att kontakta Kommerskollegium om de upplever problem eller stöter på hinder – de tar gärna emot åsikter. Kommerskollegium är den myndighet som verkar för att främja Sveriges handel med omvärlden på uppdrag av regering och riksdag.

Vad är en ATA-carnet och när kan jag ha användning av den?

Om ni ska på mässa, transportera varuprover eller yrkesutrustning är Handelskammarens ATA-carnet ett lättanvänt dokument för dig.

ATA-carnét är en ett internationellt tullpass för varor som används vid tillfällig export utanför EU vilket nu även innefattar Storbritannien samt sedan tidigare vårt grannland Norge.

Den förenklar tullförfarandet och gör er resa tryggare, snabbare och enklare. Den gör det möjligt att tull- och momsfritt medföra utställningsmaterial, varuprover och yrkesutrustning till närmare 100 länder världen över.

I carneten finns en in- och utförselkupong för varje land som ska besökas. Kupongen lämnas vid ankomst och avresa till och från respektive land och inga andra tulldokument behöver upprättas.

Vad kostar en ATA-carnet?

Kostnaden för ATA-carneten varierar och beror på hur många länder som ska besökas, varuvärdet, hur snabbt ATA-carneten behövs, det sökande företagets kreditvärdighet samt om man är medlem i Handelskammaren eller inte.

Kostnaden blir i de flesta fall betydligt lägre jämfört med alternativet att behöva fylla i utländska tullblanketter vid varje gräns – ofta med hjälp av utländska tullombud/speditörer som vill ha betalt för detta – och att behöva deponera kontanter hos den utländska tullen. ATA-carnetinnehavare får därutöver en snabbare gränspassage.

Hur fungerar Carnetsystemet?

ATA-carnetsystemet är ett bra exempel på hur samarbetet mellan näringsliv och tullmyndigheter underlättar internationell handel. Anledningen till att det här enkla och smidiga systemet fungerar är att Handelskammaren står som garant gentemot tullmyndigheten för att varorna förs tillbaka igen.

En ATA-carnet är ett alternativ till att deponera tull och moms till utländska tullar. Fördelarna är många när du reser med en ATA-carnet. Du sparar tid och pengar då ATA-carneten gör att tullförfarandet blir enklare och snabbare. Du slipper deponera tull och moms till utländska tullar och du behöver endast ha ett dokument med dig på resan.

Hur länge är en ATA-carnet giltig?

Carnetens giltighetstid är ett år. Tidsfristen för tillfällig tullfrihet varierar i olika länder och kan dock vara kortare än carnetens giltighetstid.

Hur gör man vid ankomsten till destinationslandet?

Vid ankomsten besöker man det lokala tullkontoret för att få carneten instämplad i landet. Detta gäller även på returresan.

Måste vi ha en ATA-carnet?

En ATA-carnet är ett alternativ till att deponera tull och moms. Att resa med en ATA-carnét ger ett förenklat förfarande vid temporär export från Sverige.

Vad händer om du för ut varor utan den här typen av dokument?

Då får du deponera införselavgiften mot den utländska Tullmyndigheten, sedan får du ansöka om att få tillbaka den erlagda avgiften, det kan ta fem veckor och uppåt.

Skulle du till exempel föra in något i Norge så har de 25 procents moms. Har du varor med dig på 1 miljon kronor blir du genast skyldig att erlägga Tullmyndigheten 250 000 kronor, så det kan handla om stora summor.

Handelskammarens ATA-carnet, är en förenklad tullhandling när ni reser utanför EU vilket nu även innefattar UK. Den hjälper dig att frakta varor/yrkesutrustning eller utrustning till mässor genom tullen med en förenklad tullhandling.

ATA-carnet fungerar som ett varupass vid temporär införsel av varor i ett land. Den gör det möjligt att tull- och momsfritt medföra utställningsmaterial, varuprover och yrkesutrustning till ett 70-tal länder världen över. I carneten finns en in- och utförselkupong för varje land som ska besökas. Kupongen lämnas vid ankomst och avresa till och från respektive land och inga andra tulldokument behöver upprättas.

Besök eata.se!

Vill du veta mer om hur det funkar så kontakta anneli.forsman@east.cci.se

Att pandemin har ställt till med bekymmer i världshandeln är ingen nyhet och än är vi inte tillbaka till det normala. Det konstaterar Peter Hellman, Handelskammarens expert inom internationell handel.

– Som företagare är det viktigt att vara vaksam på handelskonflikter, uppdaterad på aktuella händelser och nya regler. Just nu pågår mycket, där många av händelserna och effekter av pandemin har intressanta koppling till varandra, säger Peter Hellman.

Peter lyfter fram ett par aktuella exempel som alla på ett eller annat sätt påverkar alltifrån den internationella spelplanen till logistikflöden, däribland covid-19 situationen i Indien, bristen på containrar och bristen på virke på den svenska marknaden. Och ytterligare några exempel är den digitala omställningen, företag som funderar på att flytta hem tillverkningen och ’’sausage war’’ – konflikten där parterna, Nordirland och Storbritannien, är oeniga rörande skattesatser på varuleveranser över gränserna efter Brexit, vilket bland annat påverkar leveransen av chark och köttprodukter från Nordirland.

– Dessutom har vi ett pågående handelskrig där de tre stora parterna, USA, Kina och EU, har en konfrontativ approach. Som grädde på moset har vi också Brexit, säger Peter.

Bland företagen som Peter har pratat med är framtidskänslan dock positiv och han menar att företagen ser framtiden med tillförsikt. Peter själv tror att vi kommer återgå till ett förändrat affärsklimat efter pandemin.

Se över logistikkedjan
Peter tipsar om och betonar vikten av att företag behöver se över sin logistikkedja och skaffa en reservplan, med anledning av att undvika att hamna i en situation som kan stoppa upp logistiken.

– Idag är vi vana och bekväma med att logistiklösningarna fungerar, men som vi såg när fartyget M/V Ever Given fastnade i Suezkanalen, så är det sårbart. Kan man till exempel inte leverera till kunden kan det leda till konsekvenser som cancellerade ordrar. Därför tror jag att det är en god idé att helt enkelt försöka förutse det oförutsedda, säger Peter.

Nya momsregler för e-handeln införs
Den 1 juli införs nya momsregler som påverkar e-handelsföretag som säljer till privatpersoner i andra EU-länder.

– Syftet med förändringen är att förenkla momsredovisningen för företagen och att främja neutral konkurrens inom EU, förklarar Peter.

De nya reglerna innefattar företag vars sammanlagda försäljning överstiger tröskelvärdet på 10 000 EUR till konsumenter i andra EU-länder måste debitera köparlandets moms på försäljningen. För att inte behöva momsregistrera sig i de länder konsumenterna befinner sig i, kan företag från den 1 juli välja att deklarera momsen i Skatteverkets nya e-tjänst, OSS (One Stop Shop). Företaget betalar in all moms till Skatteverket som i sin tur förmedlar information och momsbeloppet till skattemyndigheterna i respektive land.  

– De nya reglerna ställer krav på företagens system. Antingen behöver webbsidan anpassas för att visa rätt moms om säljande företag exempelvis vill ha samma marginal. Alternativt om företaget debiterar samma pris för varan oavsett land man säljer till är det istället ekonomisystemet som behöver anpassas och man bör införa rutiner för att kunna baklängesräkna hur mycket av försäljningspriset som är moms till de olika länderna.

– Framöver är planen att momsreglerna även ska gälla företag emellan, berättar Peter.

EU:s klimattullar
EU:s nya klimattullar väntas införas i januari 2023. Avsikten är att klimatdåliga lösningar och varor som producerats med stora koldioxidutsläpp ska bli dyrare att importera till EU. Därmed sätts högre press på länder utanför EU att ställa om till hållbar produktion och att konkurrensen jämnas ut för de europeiska företag som redan betalar för sina koldioxidutsläpp till EU.   

– Det pågår mycket diskussion kring EU:s klimattullar och något måste ju göras för att världen inte ska gå under klimatmässigt, men det är viktigt att det utformas i linje med internationella handelsregler. Det blir pannkaka när tull används som politiskt vapen, avslutar Peter.

Har du funderingar kring regler, eller världsläget och hur det påverkar ditt företag? Eller behöver du några tips och råd? Vi stöttar gärna, ta en kontakt med oss så hjälper vi dig!

Nyligen nåddes vi av nyheten att ni förvärvat ett USA-baserat företag. Berätta mer. 

– Ja, så spännande! Vi är ju representerade i 40 länder sedan tidigare, men att köpa ett företag i USA är ju något speciellt. Vi köper alltså ett företag i North Dakota som ligger i det amerikanska ”jordbruksmeckat”. De tillverkar precis som oss jordbruksmaskiner. Deras maskinpark kompletterar vår på ett bra sätt, och de har en väldigt stor fabrik där vi hoppas kunna lägga mycket tillverkning framåt. Så nu får vi 110 nya kollegor i Väderstadfamiljen! Det innebär att vi växer till cirka 1800 medarbetare globalt.

Några andra spännande nyheter som ni kan berätta om?

– När vi ändå talar om Nordamerika kan det ju vara kul att nämna att även vår fabrik i Langbank, Saskatchewan, Kanada går riktigt bra. Så försäljningsfronten ser det bra ut på i princip alla marknader. Vi är världsrekordhållare i precisionssådd med vår precisionssåmaskin Tempo, och i dagarna var det fyra år sedan rekordet sattes, och ännu har ingen av konkurrenterna kommit ifatt!

Så det händer mycket hos Väderstad nu?

– Ja, massor! Vi går verkligen för högtryck. Trots Corona lyckades vi med försäljningsrekord förra året, och det ser faktiskt ut som att vi kommer att överträffa även det rekordet i år. Jättekul, det betyder att vi behöver anställa fler medarbetare och det i sin tur för med sig att vi behöver bygga ut. Vi har nyligen investerat 125 miljoner kronor i ett Fabrikscenter som ska lösa en del av vår trångboddhet. Man kan nog använda uttrycket att vi växer så det knakar! Vid huvudanläggningen i Väderstad är vi nu cirka 1100 medarbetare, inte så illa på en ort med 600 invånare, vi bidrar så gott vi kan till den lokala och regionala utvecklingen, jätteviktigt för oss med hög attraktionskraft då vi ständigt söker nya medarbetare.

Så ni har inte påverkats så mycket av pandemin?

– Mindre än vad vi först befarade. Vi har verkligen varit lyckligt lottade som inte behövt permittera eller säga upp medarbetare. När pandemin startade tog vi en del riskfyllda beslut, de visade sig vara helt rätt. När vi fick materialbrist när vissa länder stängde ner nyttjade vi tiden till att ställa om och effektiviserat och ökat i produktionsapparaten. Istället för vinstdelning fick våra medarbetare två veckors extra semester förra året. Vi har inte behövt ta emot något statligt stöd utan har kämpat på, och vi har världens bästa medarbetare som ställer upp i ur och skur!

Några lärdomar ni ändå tar med er från pandemiåret?

– Vi tänkte nog ställ om istället för ställ in ända från början. Det visade sig vara framgångsrikt för oss. Snabbt formade vi en Corona-grupp med deltagare från alla delar av organisationen och vi jobbade och jobbar såklart fortfarande mycket tätt tillsammans. För hela företaget, som varit lite mer traditionellt när det kommer till digital kommunikation så har det inneburit att vi har tagit ett långt skutt framåt i det digitala arbetet. Vi hade också tur att vi befann oss mitt uppe i lanseringen av vår ”Digital Workplace” och att ha den plattformen på plats med alla dess digitala samarbetsmöjligheter har varit lite av en räddning för oss med medarbetare på så många kontinenter. Och nu gör vi otroligt mycket mer film och digitala produktioner, kan inte vara nog tacksam över att ha så superproffsiga medarbetare omkring mig i både min egen organisation och på övriga företaget!

Om vi blickar framåt, vad står i fokus för det kommande året?

– Vi är ju ett företag som ligger i absolut framkant när det gäller utveckling av jordbruksmaskiner och metoder. I februari 2022 är det dags för en av världens största lantbruksmässor, Agritechnica. Så nu finslipar vi planerna för de produktnyheter vi ska släppa där. Att fortsätta den innovativa traditionen är absolut avgörande för oss, och här spelar ju vi som kommunikationsorganisation en mycket viktig roll i arbetet med att få ut budskapen brett och på bästa möjliga sätt. Och nästa år är det 60 år sedan Siw och Rune Stark grundade bolaget, det ska firas såklart!

Med 660 röster mot 5 och 32 nedlagda gjorde ledamöterna tummen upp för det avtal som parterna kom överens om på julafton förra året. Sedan årsskiftet har handels- och samarbetsavtalet varit i bruk provisoriskt, men det bekräftas nu definitivt.

”Det innebär starten på fortsatta diskussioner, dialoger och förhandlingar för att ytterligare detaljera och fördjupa vad avtalet innebär. Framför allt ger det de bästa förutsättningarna för att EU ska kunna fortsätta arbeta konstruktivt med Storbritannien som en viktig vän och partner”, säger Anna Rehncrona, ansvarig för näringslivsutveckling på Östsvenska Handelskammaren.

Läs mer om avtalet, vad det innebär och hur man tillämpar det här.