Regeringen har denna dag gett Trafikverket i uppdrag att avbryta planeringen för de centrala delarna av systemet, dvs. mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping (I2022/02416). Samtidigt gav regeringen Trafikverket i uppdrag att pausa arbetet med projektet Göteborg– Borås, del av nya stambanor samt att snarast avsluta det pågående arbetet med projektet Hässleholm–Lund, del av nya stambanor.

För Ostlänkens del är det ändå ett positivt besked, projektet finns kvar och ska fortsätta utan nämnvärda förseningar. Trafikverket får dock i uppdrag att nogsamt utreda kostnadsbesparingar och att se över vilka justeringar som blir konsekvensen av att det inte längre är aktuellt med fortsatt ihoplänkad utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg mellan Linköping-Borås eller Hässleholm via Jönköping.

– Vi noterar med tillfredsställelse att projekt Ostlänken fortgår. Samtidigt är beskedet gällande de andra projekten längs den planerade nya stambanan genom södra Sverige anmärkningsvärt, att det lämnas så abrupt och precis före jul, säger Charlotta Elliot, talesperson för infrastruktur på Östsvenska Handelskammaren.

Efter helgerna kommer vi ha kunnat analysera beslutet ytterligare, för att se vad det innebär för regionens näringsliv.

För frågor, kontakta Charlotta Elliot, talesperson för infrastruktur och projektledare för ESIC.

011 – 28 50 36
charlotta.elliot@east.cci.se

Varje dag matas vi med alarmerande nyheter om den nedåtgående ekonomiska kurvan och hur lågkonjunkturen väntar runt hörnet. Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund varnar för bistrare tider, varsel och stigande arbetslöshet. Med skenande el- och bränslepriser, inflation och ökade räntekostnader för hushåll och företag finns en oro för den ekonomiska utvecklingen, såväl för den egna verksamheten som för samhället i stort.

En stor majoritet av de drygt 200 företag som deltagit i Östsvenska Handelskammarens färska enkät, spår en ganska svag konjunktur kommande år. Efterfrågan på företagens produkter och tjänster spås bli oförändrad eller något minskad. Men på ett års sikt bedömer ungefär en tredjedel av företagen att den kommer öka.

Varsel och uppsägningar är ett tydligt tecken på vikande konjunktur, men något starkt sådant visar inte företagen i Handelskammarens undersökning. Blott 6 procent av de svarande uppger att de kommer behöver säga upp personal kommande tre månader, och 8,5 procent kommande tolv månader. Däremot bedömer 24 procent att de behöver anställa under de närmaste tre månaderna, och kommande året behöver hela 37 procent fler medarbetare.

Tron på det egna företaget är stark, nära 90 procent av företagen som svarat på enkäten ser positivt på framtiden. För regionen i stort tror 70 procent på en positiv framtid medan 20 procent är negativa. Handelskammaren har sammanställt svaren till en regional konjunkturbarometer som pekar på en ganska svag konjunktur:

– Majoriteten företag i Handelskammarens undersökning bedömer att vi går mot kärvare tider, men barometern är inte nere i botten. Värt att komma ihåg är att vi kommer från ett rejält högtryck, så kommande årets nedgång kommer att bli kännbar. Företagens bedömning av sina egna verksamheter och regionen i stort är dock ljusare än man kan tro, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren.

– Det viktiga nu är att vi inte målar upp en situation som är värre än den faktiskt är. Tid och pengar har spenderats i planering av stora investeringar inom exempelvis infrastruktur, inte sällan med offentliga beställare. Det är av yttersta vikt att dessa satsningar genomförs enligt plan, så företagen inte tappar affärer och människor riskerar att förlora jobbet, säger Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren.

Om konjunkturbarometern: Handelskammarens enkät skickades till cirka 800 medlemsföretag i Östergötland, Sörmland och Gotland. Drygt 200 svar kom in, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 25 procent. De svarande bolagen representerar en bredd av branscher och storlek i den östsvenska regionen.

Hela rapporten finns här (PDF).

Debattartikel publicerad i Södermanlands Nyheter den 20/10 -2022

I början av oktober ljöd ett genmäle från East Sweden-regionen, så kraftfullt att det gav omedelbart eko uppe i Stockholm. Nej, var inte lejonen på Kolmården som morrade. Det var den samlade regionen som röt ifrån mot försöket till förvirring kring Ostlänken. Upprinnelsen var en så kallad följdmotion av trafiktalespersonerna från det nya regeringsunderlaget M, KD, L och SD. De fyra partierna enas i ett motstånd mot vad de benämner höghastighetsjärnväg.

Först annonserades att Ostlänken skulle ingå i den översyn som partierna vill genomföra av de av den förra regeringen framlagda planerna på ny stambana genom södra Sverige. Skyndsamt klev företrädare för det offentliga – från höger till vänster – liksom det privata näringslivet i Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping med omnejd ut till försvar för Ostlänken. Vissa var skarpare i tonen än andra, men budskapet var unisont: Ostlänken står på egna ben och handlar främst om regional tillväxt och arbetsmarknadsförstoring. Den överutnyttjade kapaciteten längs tillväxtstråket mot Stockholm gör att upprustning av befintliga spår är långt ifrån tillräckligt. Nya spår krävs.

LÄS MER: Vi förutsätter att Ostlänken ligger fast

Stadsutvecklingen som följer med 55 000 nya bostäder, nya stationslägen samt tillväxt och nyetablering i våra kommuner har kommit alldeles för långt i planering och faktisk byggnation för att grusas. I samtliga kommuner längs stråket har nya planer för stadsutveckling påbörjats. I Nyköping har till exempel förverkligandet av en ny tågstation i centrum, samt en vid Skavsta flygplats, inletts. I Norrköping är Kardonbanan, en bibana till Ostlänken, invigd och klar.

Vår enhälliga övertygelse gav effekt – bara timmar efter offentliggörandet, backade motionärerna från sitt ursprungliga budskap. Ostlänken blir av. Emellertid är förvirrande budskap av det här slaget det sista som stora och samhällsutvecklande projekt behöver. Ska privata och offentliga investerare våga satsa långsiktigt krävs detsamma från våra beslutsfattare. Politisk ryckighet skadar svensk transportplanering.

Vi hoppas att tillträdande och nästkommande regeringar inser vikten av stabilitet och konsekvens i fattade beslut gällande järnväg, men också vägar, flygplatser och hamnar. Infrastruktur är hjärtat i svenskt näringsliv och infrastrukturplaner kräver mer än en mandatperiods framförhållning. Den gränsöverskridande kraften och enigheten bakom Ostlänken stärker oss som attraktiv och tillväxtorienterad region. Arbetet fortsätter – bra rutet!

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren
Charlotta Elliot, projektledare East Sweden Infra Cluster, Östsvenska Handelskammaren

I valrörelsen steg temperaturen i frågan i takt med priserna. En stabil och säker tillgång på el är en förutsättning för de flesta företag som vill driva och utveckla verksamhet.

Östsvenska Handelskammarens medlemmar är verksamma i elområde SE3, innebärande de näst högsta elpriserna i landet. Under slutet av september och början av oktober har Handelskammaren undersökt hur företagen mår och agerar utifrån rådande situation. Det är viktigt för att få en bred bild av näringslivet, vilket är avgörande för vår information och påverkan gentemot myndigheter, beslutsfattare och media – som hör av sig till Handelskammaren för att få en uppfattning av läget.

Stor oro bland företagen

Cirka 200 företag har svarat på vår enkät, och 63 procent av dem funderar över tillgången på el. På frågan om hur oroliga bolagen är över elprisutvecklingen svarar 83 procent att de är oroliga varav 46 procent är mycket oroliga. Bara 5 procent, motsvarande 10 bolag, uppger att de inte alls är oroliga.

Man oroas över hur man ska kunna täcka elkostnaderna. Priserna till kund går inte att höja så mycket, för då riskerar man tappa dem. Flera företag anger att deras elräkningar ökat med 400-500 procent eller ännu mer. En del är mindre oroliga för egen del men oroas generellt för läget, eller hos sina kunder som kan minska sina inköp på grund av prisökningarna.

Det skiljer sig en del mellan branscher, förstås. Inom industri och tillverkning är oron utbredd, här svarar 84 procent att man funderar över eltillgången och 90 procent är oroliga över prisutvecklingen. 58 procent av tillverkningsindustriföretagen som svarat på enkäten har också påverkats av priserna, samtidigt som över 60 procent ser att deras behov av el kommer att öka framåt.

Hos knappt hälften av de svarande har verksamheten påverkats av elpriserna. Medel som skulle gått till investeringar, eller annan utveckling av verksamheten nu istället behöver gå till elräkningar. Några anger att deras verksamhet, till exempel inom bygg, kan bli olönsamma under kalla vinterhalvåret och några varnar till och med för att verksamheten kan behöva läggas ner.
Flera har energieffektiviserat och dragit ner på olika kostnader. Andra har helt stoppat sin produktion och/eller sagt upp personal. Många har förstås höjt sina priser gentemot kund.

Vad ser företagen framåt?

Hur ser företagens behov av el ut i framtiden? Ungefär hälften uppger att de kommer behöva mer el. Med tanke på digitalisering och automatisering är det inte förvånande. Elektrifiering har även pekats ut som en nyckel till klimatomställningen, men när priserna på el är så höga är det lätt att bli pessimistisk om utvecklingen.

LÄS MER: Rekordhöga energipriser – så minskar du dina elkostnader

På frågan om vilka åtgärder som företagen ser behöver prioriteras på nationell nivå, anser 84 procent av de svarande att infrastrukturen för el och elöverföring behöver ses över och säkras. Två tredjedelar anser att det behöver satsas mer på såväl kärnkraft som sol- och vindkraft. Och cirka hälften tycker att processerna för tillstånd och effektbeställning behöver kortas ner. Att energieffektivisera är också en åtgärd som många anger.

Hållbarhet är fortsatt mycket viktig för merparten av de svarande företagen. Blott 10 procent tycker inte att den aspekten är så viktig när det kommer till det egna bolagets elförsörjning.

Missnöje med myndigheterna

Hur anser då företagen att politik och myndigheter hittills hanterar frågan om elförsörjningen? En tredjedel anser att skötseln har varit mycket dålig och 41 procent ganska dålig. Bara 4 procent tycker att det offentliga skött sig ganska bra.

Företagen som svarat på vår enkät

Cirka 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland
Branschtillhörighet bland de svarande medlemsföretagen:

Antal anställda:

Den fråga som våra medlemsföretag anser är viktigast att vi på Östsvenska Handelskammaren driver är den om näringslivsklimatet.

Det gör vi genom att vara en tydlig röst för näringslivet i vår region, och en konstruktiv med- och motpart till det offentliga. Vi har löpande dialog med politiker och tjänstemän bjuder in dem att träffa våra medlemmar på olika tema och samtal.

Handelskammaren finns representerad i flera kommunala näringslivsråd, där frågan om näringslivsklimat är ständigt aktuell. Extra viktigt anser vi på Handelskammaren är att klimatet är gynnsamt i våra största kommuner, som agerar draglok i arbetsmarknadsregionen.

Varje år mäter Svenskt Näringsliv företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Resultatet presenterades sent i våras och nu har det sammanställts i 2022 års ranking. Det finns flera framsteg i vår region att glädjas åt, samtidigt som vi konstaterar att några kommuner tappat mark och att andra har en hel del kvar att arbeta med för komma uppåt på listan.

Sörmland

Främsta framgångssagan står Trosa för, som placerar sig som nummer 5 av Sveriges 290 kommuner. Sedan 2013 har kommunen prenumererat på topp 10-placeringar. Även Oxelösund får fira. Kommunen hela 91 placeringar till plats 122 (213), och kanske vågar man anta att förra årets blygsamma position var en tillfällig dipp och att trenden nu pekar mot topp 100?

Även grannkommunen Nyköping gör en uppryckning och landar på plats 159 (185). Efter att Katrineholm mellan åren 2013 och 2017 gjorde en resa från plats 196 till 59 har kommunen legat relativt stabilt och landar i årets mätning på 66.

Östergötland

Bland de östgötska kommunerna finns också framgångar att uppmärksamma. Linköping stiger i rankingen till plats 112 (132), Ödeshög vänder uppåt igen till en mer hemmastadd plats 72 (118) och Ydre, som är van vid topp 50-placeringar landar i årets ranking på fina 32 (40).

Mjölbys segertrend har brutits, efter flera års framsteg, men hamnar ändå på en fin 45:e plats (28). Lite sämre i årets mätning har det gått för Söderköping som sjunker från 159 till 194 på årets ranking, och Motala hamnar återigen under 200-strecket på 205 (172). Årets rankingplacering lämnar dessvärre fortfarande en del att önska för Norrköping som ligger kvar på plats 263.

Trosa är klassens ljus som åter tar sig in på topp 5 på Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat. Extra imponerande är att kommunen lyckats hålla i sitt goda klimat över tid, under tio år har Trosa placerat sig på nionde plats som sämst, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.
Det är glädjande att Linköping och Nyköping förbättrar sina resultat, även om det finns mer att önska från dessa regionens draglok. Norrköping arbetar hårt med att förbättra sin låga placering. Än har det inte gett synbara resultat i rankingen. Men attityder och uppfattningar, vilket Svenskt Näringslivs undersökning mycket bygger på, tar tid att förändra.

Listan över kommunerna i Östsvenska Handelskammarens region (förra årets placering):

Trosa 5 (9)
Ydre 32 (40)
Mjölby 45 (28)
Katrineholm 66 (79)
Ödeshög 72 (118)
Vadstena 74 (63)
Linköping 112 (132)
Vingåker 116 (144)
Oxelösund 122 (213)
Gnesta 128 (82)
Åtvidaberg 145 (130)
Nyköping 159 (185)
Söderköping 194 (159)
Motala 205 (172)
Boxholm 212 (200)
Flen 215 (174)
Kinda 228 (276)
Gotland 251 (236)
Finspång 262 (251)
Norrköping 263 (263)
Valdemarsvik 269 (272)

LÄS MER: Ta del av hela listan på Svenskt Näringslivs hemsida (extern länk)

Lyhördhet och samarbetsvilja krävs från samtliga som tar plats i riksdag och fullmäktigesalar – såväl majoritet som opposition.

Vi efterfrågar stabila styren med ansvarsfulla tillika modiga beslutsfattare, kapabla att leverera tydliga och långsiktiga spelregler för näringslivet. Årets valrörelse har lämnat en del att önska beträffande framtidsutsikter och konstruktivitet. Ofta har fokus legat på konfrontation. Må så vara i valtider, men låt oss nu gå vidare. Det östgötska näringslivet är i stort behov av en politik med sikte på framtiden.

Osäkerheten och prishöjningarna på el och bränsle är mest akut. Företag riskerar att gå i konkurs och på sikt försvagas svensk konkurrenskraft. Därtill är elektrifieringen central för att vi ska uppnå klimatmålen. Vi behöver både öka överföringskapacitet och fossilfri elproduktion, framför allt i de södra delarna av landet. Att politiska misstag gjorts, är uppenbart. Men att peka finger löser emellertid ingenting. Nu är tid för framåtlutande politik, upprustning och faktiska lösningar på kort och lång sikt. Det gäller på fler områden än elmarknaden.

Vårt lands exportberoende måste stå i centrum för politik som påverkar företagens villkor att nå ut med varor och tjänster. När regler för export formuleras måste konkurrensneutralitet stå i fokus – annars riskeras inte bara affärer och skatteintäkter, utan också vår ledande position inom en rad tekniska områden.

Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina förvärrar ett redan kritiskt, globalt tillstånd. En hotande lågkonjunktur tillsammans med kvarvarande effekter av pandemin gör läget extra besvärligt. Myndigheterna behöver ta sitt ansvar som beställare och säkerställa att planerade byggen, infrastruktur och planprocesser blir av. Företagen behöver framtidstro för att också de ska fortsätta investera, anställa och bidra till vår regions utveckling.

Därför, så här dagen efter valet, efterfrågar vi kraftsamling, samarbetsvilja och mod av de demokratiska församlingarna på lokal, regional och nationell nivå. Näringslivet vill bidra till en positiv samhällsutveckling. Nu när bistrare tider väntar, ser vi fram emot att växla upp vårt samarbete för att nå konstruktiva, hållbara lösningar som tar vår region framåt under kommande mandatperiod – och betydligt längre än så.

Simon Helmér, vd
Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef
Östsvenska Handelskammaren

Inför en publik med många namnkunniga politiker spanade Widar Andersson från Folkbladet, Margareta Barabash från Corren och Olof Jonmyren från Södermanlands Nyheter. Innan det var dags för panelen att spekulera kring valresultat berättade de om hur valrörelsen sett ut i respektive tidnings geografiska område. Jonmyren konstaterade att det varit svårt att ta pulsen på valrörelsen då ingen specifik fråga funnits bland kommunerna i Sörmland. Men han menar att frågan är mer om vem som tar vem när det ska bildas majoritet. Barabash lyfte utanförskap och gängkriminaliteten i Linköping och Widar poängterade att vindkraften har skapat en spänning i politiken i Norrköping.

Därefter fick varje spanare sia om framtiden och berätta om vem och vilka de tror vinner. Först ut var Widar som tror att vi kommer att se en vinnare redan på söndag och att det blir högersidan med fem-sex mandat. Han lyfte likheterna mellan S och SD som de arbetarpartier de är.

Margareta Barabash lyfte det sviktande självförtroendet hos Moderaterna där det interna förtroendet för Ulf Kristersson kunde varit bättre. Hennes reflektion var att många av de frågor som varit Moderaternas käpphästar ”tagits över” av Socialdemokraterna, som exempelvis Nato. Barabash vågade inte gissa vinnare men drömregeringen skulle vara en alliansregering även om det skulle ske först när ”helvetet fryser till is”.

Sist ut var Olof Jonmyren om det höga tonläget i valrörelsen. Graden av osämja är inte motiverat, menar han och tillägger att det vore bra för Sverige med en regering som styrs av S och C. Däremot kommer vinnaren i valet bli Magdalena Andersson men en eller två mandat.

I vanlig ordning fick publiken ställa frågor till panelen och det var trots representanter från höger till vänster god stämning. Nästa spaning är i Linköping den 21 oktober. Notera gärna datumet!

LÄS MER: Skarp premiär av Spaning på Kammaren i LINK Business Center

SE MER: Se bildspel från när talman Andreas Norlén spanade tillsammans med Johanna Palmér och Christine Karmfalk

Se fler bilder från fredagens spaning. Foto: Jennifer Berg.