Du vet säkert inte om det. Men med stor sannolikhet har du kommit i kontakt med deras produkter och tjänster. Vännerna Ted Axelsson och Eric Lager startade enkät- och pulsmätningsföretaget GreatRate för sex år sedan. Idag finns företaget i ett 10-tal länder, har dotterbolag i USA och kunder som IKEA, Hemköp, Icehotel, Coor, flertalet kommuner och landsting samt Polismyndigheten. Nu startar de en feedbackrevolution världen över.

Som varandras motsatser fann de varandra. Den utåtriktade och kreativa Ted Axelsson och den analyserande och tekniske Eric Lager.
– Vi ville skapa något nytt inom den annars traditionella enkätbranschen, något som ingen annan gjort tidigare. Egentligen att starta en bransch med en ny typ av feedback som ska ersätta den gamla synen på enkäter, säger Ted Axelsson.

Att företag genomför medarbetarundersökningar för att mäta arbetssituation, stressnivå och engagemang på jobbet är inget nytt. Inte heller att företag genomför kundundersökningar för att få svar på deras åsikter om företaget och produkterna.
– När vi startade var det redan vanligt med undersökningar och ibland löpande feedback, men det som saknades var djup och substans i feedbacken. Och vad man egentligen gjorde med svaren. Men i det enkla och löpande hittade vi vår nisch – att göra enkla mätningar mycket smartare, säger Ted.

Tillsammans med lokala partners tog GreatRate fram ett smart system som gör att företag kan göra snabba pulsmätningar och få svaren analyserade direkt. Frågorna är inte statiska utan dynamiska och ändras utifrån hur, hur ofta och vad respondenten svarar.
– Till skillnad mot plastknapparna med smileys som redan fanns när vi startade kan den som svarar på en GreatRate-mätning själv välja att svara på följdfrågor – vilket många gör. Sen kan frågorna ändras utefter behov, för att vara minst lika djupgående som en traditionell mätning, fast mycket snabbare.

8 sekunder
Insamlingsmetoden är enkel. Den sker digitalt via en app, på webben eller via terminaler som GreatRate själva tagit fram.
– Insamling med GreatRate är superenkelt och det är en nyckel till att det blivit så populärt. Men egentligen är det inte hur vi samlar in feedback som är det viktiga, utan det är svaren – och hur företaget kan dra nytta av svaren.

Ted hänvisar till att många undersökningar är för långa och krångliga vilket gör att svarsfrekvensen minskas.
– 8 sekunder. Så lång tid ska det max ta att svara på en undersökning. Vi översköljs av information idag och för att få ”ta tid” av respondenterna måste det gå fort och vara inbjudande att svara. Ett ”snällt” gränssnitt som skapar en känsla av att vilja istället för ett måste.

Men kan du få ut något vettigt på 8 sekunder?
– Ja, absolut. Gör man det rätt kan du få ut allt du vill på de sekunderna. Det handlar om att ställa rätt frågor, och inte fastna på ytan hela tiden. Om du ser att du har problem med “Personalens bemötande” kan ni ändra till frågor gällande “Välkomnande”, “Samtalston” och “Kroppsspråk” för att ta reda på mer exakt hur du ska lösa det.

På sikt tror Ted att detta snabba sätt att genomföra pulsmätningar kommer ersätta de traditionella medarbetarundersökningarna.
– En medarbetarundersökning ger en ögonblicksbild av den dag medarbetarna svarade på den. Det är många faktorer som spelar in; hur man mår den dagen, hur mycket man har att göra med mera. Och svaren tas om hand upp till 6 månader efter insamlingen. Att istället genomföra snabba mätningar varje dag eller varje vecka skapar en mer rättvis bild av situationen. Vi kan också ställa frågor inför en arbetsdag, exempelvis; Hur mår du idag? Vad skulle motivera dig extra idag? Det går även att bibehålla en engagerande arbetsplats med frågor som: Har du gett en kollega feedback denna vecka? Har du tagit eget initiativ till att förbättra din arbetsplats denna vecka?

Starta feedbackrevolution
Ted menar att företag generellt sätt idag är hyfsat bra på att samla in data, men dåliga på att ställa rätt frågor och göra någonting med svaren. Någonting som får konsekvenser genom att man inte gör de åtgärder som behövs eller följer upp medarbetarnas mående.
– Vi måste skapa en feedbackkultur. Vi är ganska bra på det i Sverige, men sämre i resten av världen. Vi behöver starta en feedbackrevolution helt enkelt. Det handlar om ett skifte i mindset och att få ut så mycket som möjligt av de svar och den feedback man får in. Det kommer hjälpa företag på så många sätt och hjälpa dem att nå sina mål.

Framtiden ser ljus ut för GreatRate. Med en produkt och tjänst som ligger helt rätt i tiden kommer företaget växa.
– Kundnöjdhetsboomen började 2010 och medarbetarhälsarörelsen börjar nu. Vi är inne i två stora vågor där vårt verktyg är unikt och kommer göra skillnad.

Idag har man kunder som IKEA, Hemköp, Icehotel, Coor och Lekia. Man har också startat ett dotterbolag i USA och har partners i tio länder. På frågan var fokus ligger nu svarar Ted:
– Vårt fokus är att fortsätta vår resa i Sverige där vi också bygger vidare på våra innovationer och vår analysmotor, samtidigt som vi etablerar oss utomlands med hjälp av våra partners. Och tillsammans skapar vi en feedbackrevolution världen över som kommer hjälpa alla att nå längre och må bättre.

Välkommen till Handelskammaren säger vi till Maria Björk Hummelgren. Maria har rekryterats som ansvarig för tillväxt och analys och kommer ansvara för handelskammarens påverkansarbete.

Välkommen till jobbet Maria! Hur känns det?
Det känns fantastiskt! Jag har väntat och längtat att få börja sen jag fick reda på att jag fick jobbet.

Vad var det som lockade med tjänsten hos oss?
Det här är ett drömjobb för mig, på en arbetsplats jag länge haft stor respekt och beundran för. Jag bor här i Norrköping, har mitt hjärta här och brinner för den här regionen. Så att få arbeta med viktiga näringslivsfrågor här inspirerar mig mycket.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter framöver?
Att driva Handelskammarens påverkansarbete. Och föra våra medlemmars talan i viktiga frågor, med och mot olika aktörer, på ett lokalt, regionalt och nationellt plan.

Vad ser du mest fram emot?
Det är mycket och det är en spännande tid att få arbeta med dessa frågor, eftersom det händer mycket i regionen. Jag tänker exempelvis på Ostlänken, stadsutvecklingen och utmaningen med kompetensförsörjningen. Det ska också bli kul att få arbeta med frågor som har ett fokus som är större än Östergötland.

Jag har jobbat i fyra veckor nu och det finns mycket att göra. Dels konkreta arbetsuppgifter att ta tag i direkt, men också mycket utrymme för egna initiativ.

Jag gillar att arbeta med strategisk improvisation. Alltså att jobba utifrån en långsiktig strategi och agenda men att alltid vara öppen för nya saker och agera på tillfällen som dyker upp.

Vad har du gjort tidigare?
Jag har en politisk magisterexamen i statsvetenskap från Linköpings universitet, men pluggade största delen vid Luleå tekniska universitet faktiskt. De senaste tio åren har jag har arbetat nära det politiska spelet och den regionala utvecklingen, främst som ledarskribent och politisk redaktör på Östgöta Correspondenten och även en period på Norrköpings Tidningar. Jag kommer senast från Norrköpings kommun där jag arbetade med press- och krishantering.

Hur är livet utanför arbetet?
Man, tre barn och ett hus som vi ständigt renoverar. Jag älskar mat – både att laga och äta. Annars tycker jag om att resa med familjen – till fjällen, på solsemestrar eller till släkten i Skåne och på västkusten. Jag vill gärna att det ska hända saker, både i jobbet och på fritiden.

Detta visste ni inte om Maria:
Jag har fastnat i ett parkeringshus med talmannen Andreas Norlén. Det var 2007 och han var ny riksdagsledamot. Jag var ny på jobbet och jag skulle skjutsa hem honom efter ett möte, som dragit ut på tiden. Så parkeringshuset hade stängt för kvällen och vi kom inte ut med bilen. Då var jag lite stressad, minst sagt. Men det löste sig till slut.

Jag hörde också något om att du älskar Johar Bendjelloul?
Haha, så det har du snappat upp. Jag råkade säga det till vår vd Johanna Palmér inför en debatt hon skulle delta i där Johar var moderator. Såklart säger Johanna det inför ett par hundra personer. Men det får jag bjuda på – något ska man ju vara känd för!

Bor: Villa i Åby
Familj: Man och tre barn
Intressen: Matlagning, resor och sport
Aktuell: Ny på Handelskammaren som ansvarig för tillväxt och analys
Kontakt: maria.hummelgren@east.cci.se

’- Jag skulle vara här i två år men är kvar efter 13, säger Magnus Dahlin vd på Villa Fridhem.

Han skulle sparka igång en slumrande anläggning. Ett renodlat konferenshotell som var stängt på helger och sommar – nu 13 år senare är hotellet något helt annat än det var då.

Villa Fridhem har sedan 2006 när hotellet fick nytt ägarskap haft en stor utveckling. Stora summor pengar har investerats i bland annat nytt kök, renoverade rum och utbyggnad för ny salong och konferenslokaler. Den senare stod klar alldeles nyligen och är ett rymligt konferensrum med en pampig känsla. Sedan 2006 har företaget investerat cirka 40 miljoner kronor i anläggningen som idag ägs till en majoritet av familjen Dahlin.

Framför allt har man satsat stort på att locka hit privatpersoner och idag kommer ungefär hälften av intäkterna från företag och hälften från privatpersoner.

När Magnus Dahlin kom in i bilden låg Villa Fridhems omsättning på 13 miljoner kronor –2018 var den 34 miljoner kronor.

– Det har varit en tydlig strategi att växa. Analysen jag gjorde 2006 var att det var riskfyllt att vara ett renodlat konferenshotell och att vi var tvungna att bredda oss. Vi behövde dubblera omsättningen för att ha råd med stora investeringar, säger Magnus Dahlin.

Det första året med Magnus som vd tappade man sin största kund – som då var landstinget – medvetet.

– Vi var extremt billiga innan och fick landstinget som kunder därför. Samtidigt så hade vi inte så stor kapacitet så vi sa ibland nej till bättre betalande kunder. Det var ett riskfyllt beslut att höja priserna men jag fick med mig styrelsen.

Och strategin har gått vägen för Villa Fridhem.  Idag är bredden av kunder viktig och gästerna kommer för konferens, weekends, bröllop, övernattning efter djurparksbesök, Halloween och valborgsfirande. Denna vinter serverades 3800 julbord.

Visst ser väl folk på Villa Fridhem som ett lite tjusigare ställe? Ni vill skicka de signalerna?

– För oss är miljön och det personliga värdskapet viktigast. Men visst, det ska vara lite extra. Till oss kommer man för att fira. Det har känts viktigt att få tillbaka lite kunglig glans i och med den historik som finns av att prinsessor bott här på sommaren.

Ja, på Villa Fridhem kan man fortfarande kika in i ”sessornas lekstuga” där prinsessorna Margaretha, Märta och Astrid, som var döttrar till prins Carl och prinsessan Ingeborg av Danmark lekte som barn om somrarna. Lekstugan har bevarats, delvis med pengar från Riksantikvarieämbetet.

– Den gröna prinsesstårtan kommer härifrån! Säger Magnus Dahlin.

Ja, att Villa Fridhem har en lång historik av bakverk går inte att ta miste på och många besöker dem just för deras afternoon tea.

Konditor Yvonne Ramberg har varit med och gjort Villa Fridhem känt för sin afternoon tea och tårtor, biskvier och pajer. Fler andra anställda har också varit Villa Fridhem trogna länge. Nu är drygt 25 personer fast anställda. Men det kan vara knepigt att hitta och behålla ny personal.

– Kompetensförsörjningen är en jättestor utmaning för hela vår bransch, säger Magnus Dahlin. Branschen har länge brottats med en allmän syn om att den innebär dåliga arbetstider och svarta pengar. Men branschen har tagit jättesteg mot att bli bättre arbetsgivare och vi som är seriösa vill ta det ännu ett steg längre och få ungdomar att förstå vad vi har att erbjuda. Det här är världens roligaste bransch!

En annan utmaning tycker Magnus Dahlin är att få det offentliga att satsa på besöksnäringen.

– Branschen är förundrade över hur lite man är beredd att satsa på besöksnäringen men man är beredd att lägga ofantligt mycket på att köpa upp mark för industrier, säger han.

Nu när Villa Fridhem gjort en ordentlig ansiktslyftning det senaste årtiondet kommer man att sakta ned på investeringarna. Men en miljon om året räknar man med för förbättringar och underhåll.

– Vi har en stor sak kvar och det är vår pool och relaxavdelning. Det är extremt kostsamt att bygga spa men vi kommer att göra renoveringar kring den befintliga poolen de närmaste åren och på längre sikt. Det ska göras på ett ekonomiskt sunt sätt.

Magnus Dahlin är på plats på hotellet nästan varje dag.

Äter du av afternoon-buffen själv varje dag?

– Nej, haha. Men det är svårt att låta bli på eftermiddagen när blodsockret är lågt. Det är ju både en fördel och nackdel med god och vällagad mat på sin arbetsplats, säger han.

Hotellets finaste rum heter Prinsessan Estelles svit eftersom hon var den första att sova i den nya sviten som stod klar 2016.

Nytt konferensrum våren 2019.

Att bli tillfrågad att sitta och arbeta i en styrelse är en ära. Och en dröm för många. Det kommer ge dig ny kunskap och ett större nätverk. Du kommer också lära dig olika strategier och få nya erfarenheter från andra organisationer och branscher. Men det är också ett ansvar. Både att leverera, men också på ett personligt ekonomiskt plan. Patrik Fjärstedt ger här råd om vad du ska tänka på innan du tackar ja till ett styrelseuppdrag.

1. Gör riskanalysen noga
Det låter tråkigt. Och ja, det är inte så roligt. Men så viktigt. För hur du än vänder på det så är du personligt ekonomiskt ansvarig när du sitter i en styrelse. Ett sådant argument borde få de flesta att förstå betydelsen av att undersöka organisationen du tänkt gå in i innan du gör det. Gör riskanalysen noga innan du tackar ja.

Kolla upp företaget, ekonomin och kompetensen i bolaget. Är du osäker på något eller är det något du inte förstår? Våga fråga. Det ska kännas rätt i både huvud och mage innan du tackar ja.

Gör detta innan du accepterar ett styrelseuppdrag, men gör det också löpande under uppdragets gång.

2. Rätt kompetens, och respekt för varandras
Det är många saker som du behöver förhålla dig till och ha kunskap om när du går in i en styrelse. Det handlar om allt från företagets ekonomi och hur känsliga uppgifter behandlas, till IT-säkerhet, personal och lagar. Se till att du känner dig trygg och har en stabil grund att stå på. Oavsett om det handlar om styrelsen för ditt barns föräldrakooperativ eller styrelsen för ett börsnoterat företag, måste du ha de formella kunskaperna.

I professionella styrelser sitter du ofta tack vare dina specifika kunskaper och erfarenheter. Det gör de andra också. Ha respekt för varandras kompetens och dra nytta av att ni är många som kan bidra till företagets framgång.

3. Ansvarsfördelning, arbetsprocess och dokumentation
Hur är styrelsen uppbyggd? Vilka ansvarsområden finns? Hur är de fördelade? Rättvist? Kolla upp det så att du vet vad som kommer förväntas av dig. Det är viktigt för att du ska veta din roll och kunna skapa dig en uppfattning om hur mycket tid och engagemang du behöver lägga ner.

Kolla även upp arbetsprocessen och hur dokumentationen ser ut. Hur arbetar man i den här styrelsen? Hur ofta ses man? Finns det tydlig dokumentation från mötena? Har styrelsen tidigare beviljats ansvarsfrihet? Hur ser årsredovisningarna ut?

4. Intressekonflikter och jäv
Se också över så att det inte kan komma att uppstå intressekonflikter mellan ditt jobb, dina övriga uppdrag och ditt styrelseuppdrag, eller att det på något sätt kan förekomma jäv. Känner du dig det minsta osäker? Tacka nej. Framkommer det senare kommer det bara bli problem.

Känn också efter så att organisationens verksamhet stämmer överens med dina värderingar och din etik.

Patrik Fjärstedt är auktoriserad revisor, delägare av redovisningsbyrån Thorell Revision och väl anlitad föreläsare inom styrelsearbete.

Tidigare råd finns här.

Steget kan kännas långt. Att börja med aktier. Så var det också för civilingenjören Sandra Bourbon. Men sedan fyra år tillbaka driver hon Framtidsfeministen som investerar i aktier. Det unika? Hon investerar bara i jämställda bolag. Och hon presterar bättre än Stockholmsbörsen. Mycket bättre.

Förra veckan gästade Sandra 100-listan och vi fick en liten pratstund med henne. Vi pratade pengar, jämställdhet, att bli ekonomisk fri och hur man bygger sitt personliga varumärke.

Efter avslutade studier på KTH med en civilingenjörsexamen inom teknisk fysik skulle Sandras yrkeskarriär börja. Hon skulle tjäna sina första egna pengar. Och hon ville tjäna dem för att kunna spendera dem.
– Jag hade blivit uppfostrad hemifrån att det inte går att bli rik på lön i Sverige. Så det är lika bra att jag spenderar pengarna tänkte jag, säger Sandra.

Tiden gick. Och pengarna försvann. Men så började Sandra uppmärksamma och snappa upp olika saker i sociala medier och i tidningar. Om orättvisor. Om att bli ekonomisk fri. Och hur ojämställt ett av världens mest jämställda land är.
– Kvinnor som är akademiker tjänar i snitt 2,8 miljoner mindre i livslön och var femte kvinna i Sverige har inte råd att skilja sig. Jag blev helt enkelt tillräckligt arg och började med aktier.

Det är fyra år sen nu. Hon startade Framtidsfeministen som skulle investera i bolag som är jämställda – som har en fördelning 40/60 mellan män och kvinnor i högsta ledningen – och hennes mål var att visa att jämställdhet lönar sig.
– Det finns 330 bolag på Stockholmsbörsen. 62 av dem är jämställda (lista här). Och de som jag investerat i presterar bättre än snittet. Och det är inte så konstigt. Forskningen (länk här) säger samma sak.

Det har gått bra. Så bra att hon nu siktar på att bli ekonomisk fri innan hon fyller 40.
– Jag är 33 idag och om jag blir det när jag är 40 eller 45 spelar inte så stor roll. Men jag kommer bli det. Jag lever det liv jag vill leva nu. Och kommer leva det liv jag vill leva sen.

Läs mer: Så kan du spara till att bli ekonomiskt fri, SVT Nyheter
Läs mer: Så ska Sandra bli ekonomiskt fri innan 40, DI

Men du är ju inte bara grym på att investera pengar – du är ju också grym på att skapa ett ”buzz” runt dig?
– Haha, ja det har blivit så. Gör man något man brinner för och är uthållig så kommer resultaten. Idag tycker jag att arbeta med mitt personliga varumärke nästan är lika roligt som att investera i aktier. Det är en ynnest att få nå ut till så många och få inspirera dem att ta tag i sin privatekonomi för en jämställd framtid!

Vilka mer knep kan du tipsa om för att bygga sitt personliga varumärke?
– För mig började med att bottna i mitt ”why”. Jag hade sett Simon Sineks föreläsning på ämnet ”why” och där lossna det för mig. När jag förstod varför jag gör det jag gör så kunde jag hitta min röda tråd och förstå varför jag väljer att göra det här. Så istället för att tänka på ”vad du jobbar med”, tänk ”varför jobbar du med det?”. Det skapar en helt annan mening.

Egenutvecklad mjukvara
För att veta vilka aktier hon ska investera i har hon tidigare utgått från stiftelsen AllBrights undersökning som presenteras varje år om hur jämställda Sveriges bolagsstyrelser är. Men listan uppdateras en gång per år och Sandra behöver information snabbare och oftare. Så hon utvecklade en egen mjukvara som mäter jämställdheten i styrelserna.
– Jag kände att jag behövde skaffa mig mer egen koll. Därför utvecklade jag tillsammans med två kompanjoner Equalytics. Den hjälper mig så jag kan uppdatera min portfölj var sjätte månad.

Det som inte var en självklarhet från början har blivit det. Hennes vision är tydlig; näringslivet ska bli jämställt.
– Det handlar helt enkelt om rättvisa. Att alla ska ha samma möjlighet att nå framgång och leva det liv man vill leva. Jag har hittat mitt ”why” och jag ska fortsätta kämpa.

Sandras 5 kriterier för att platsa i aktieportföljen

1. Jämställdhet i högsta ledningen (40/60 fördelning)
2. Utdelning
3. Lätt att förstå företaget och vad de sysslar med
4. Historisk data
5. Investerar i 5-6 olika branscher för att sprida risken

Möten är oundvikliga. Och viktiga. Såväl privat, som i arbetslivet. Men många upplever att de är för många. Eller rättare sagt: för många, för långa och för ineffektiva. Något som kan leda till irritation och stress, både hos mötesledaren och mötesdeltagarna. Men det finns knep och råd du kan ta till för att effektivisera dina möten. Här ger Ewa Svensson och Kristina Swenningsson från Crearum sina bästa råd för hur ni kan lyckas.

1. Skapa en tydlig frågeställning med mötet
Som mötesledare, börja med att ställa dig frågorna: Varför ska vi ha det här mötet? Vad är syftet och målet? Vilken är huvudfrågeställningen och vad är det för problem som behöver lösas? Bjud sedan in till mötet med den frågeställningen som grund. Och med en tydlig agenda så att alla mötesdeltagare kan förbereda sig. Genom att göra detta kommer mötesdeltagarna vara förberedda på det egentliga problemet, och det kommer hjälpa er att hålla fokus på uppgiften.

Som mötesdeltagare ska du ställa dig liknande frågor: Varför har jag blivit inbjuden på det här mötet? Vilken är min roll och vad förväntas jag bidra med? Kan du inte se din roll? Fråga personen som bjudit in dig varför du är inbjuden. Antingen kommer ni fram till varför du ska vara med och vilken din roll förväntas vara, eller så kommer ni fram till att du inte behöver vara med.

2. Bjud in rätt deltagare och värm upp
Vilka är rätt personer för att lösa den här uppgiften? Alltså, vilka är det du ska bjuda in till mötet? Slentrianmässigt tenderar vi att bjuda in samma personer. Och gärna många personer. Men fundera en extra gång på vilka som skulle kunna bidra med värdefull input i den aktuella frågan. Att ha rätt sammansatt grupp på mötet är avgörande för att kunna fatta rätt beslut. Det är också viktigt att de personer du vill ska komma har möjlighet att komma och är motiverade till det. Har de inte möjlighet är det bättre att flytta mötet.

När ni väl är på mötet, så börja med att värma upp. Syftet är dels att alla ska känna sig trygga i situationen och våga säga det man tänker, dels bli närvarande i rummet och fokusera på den diskussion som väntar. Uppvärmningen kan också handla om att stämma av måendet, att checka in, eller att fråga alla vad de har för förväntningar. Det finns en mängd enkla, lättillgängliga övningar att använda för dessa syften.

Som mötesdeltagare handlar det om att fokusera. Lägg undan det andra du arbetar med och fokusera på mötet. Ta inte med telefonen och använd datorn enkom för mötets räkning, exempelvis för att föra mötesanteckningar.

3. Mena samma sak och tydliggör era roller
Två personer på ett möte innebär två olika tankar och verkligheter. Fem personer innebär fem olika tankar och verkligheter. Oavsett hur många ni är på mötet så ser ni saker på olika sätt. Ett exempel: Jag säger säljsuccé. Du kan tänka: sälja många eller tjäna mycket per exemplar. Om vi inte är tydliga och överens om tolkningen så riskerar diskussionen att bli väldigt rörig. Så efter uppvärmningen är det viktigt att definiera viktiga begrepp tillsammans. Genom att göra det har ni alla samma utgångsläge när mötet väl startar. Annars finns risken att diskussionerna spretar och ni missar målet.

Vi är människor. Som styrs av känslor. Men låt inte känslor bestämma era diskussioner och ert resultat. Plocka fram fakta så att diskussionerna hamnar rätt.

Utse också en mötesledare. Det behöver inte per automatik vara den som bjuder in till mötet. Är ni en grupp som ofta har möte ihop kan det vara en fördel att variera mötesledare. Det kan få nya och nyttiga infallsvinklar. Utse också en sekreterare som dokumenterar det ni kommer fram till.

Om ni söker helt nya lösningar på mötet så använd en metod som är anpassad för det, till exempel IdédiamantenTM.

4. Avsluta alltid med att bestämma nästa steg och följa upp
Avsluta alltid mötet med att bestämma nästa steg. Vem ska göra vad? Det måste vara tydligt. Annars finns risken att allas ansvar inte blir någons. Det resulterar i att ni inte kommer komma närmare ert mål.

Kom också ihåg att ta minnesanteckningar och dela dem med resterande mötesdeltagare. På så vis kan du också skapa snabba, enkla actions och dela ut till deltagarna. Att vara transparent och att jobba med att alla ska känna sig delaktiga, ökar chansen för att det som ska bli gjort blir det. Det finns många bra anteckningsverktyg där du på ett enkelt sätt kan dela anteckningar och arbetsuppgifter med andra. Trello, Evernote och OneNote är några exempel.

Följ sedan upp. Det är jätteviktigt. Utse någon som följer upp och påminner övriga mötesdeltagare om vad som har beslutats, och fira och synliggör det som har gjorts!

Ewa Svensson och Kristina Swenningsson är experter på att få företag och personer att bli mer effektiva och kreativa. Tillsammans driver de innovationsföretaget Crearum AB.

Tidigare råd finns här.

PRESSMEDDELANDE FRÅN ALMI

Andelen kvinnor i styrelser och ledning i Östergötland utvecklas positivt, men det går långsamt.Det visar en färsk undersökning från Almi om kvinnor i styrelser och vikten av ett aktivt styrelsearbete.

Andelen bolag med minst en kvinna i styrelsen var 36% vilket är samma nivå som i föregående års undersökning. I undersökningen ingår företag med över 5 miljoner kr i omsättning och minst fem anställda. Andelen kvinnor av styrelseledamöterna totalt ligger kvar på 17%, det är samma nivå som föregående år.

Positivt är att undersökningen visar att andelen kvinnor bland de nytillkomna styrelseplatserna är mycket högre. Det innebär en förändring i positiv riktning på sikt. Men det går långsamt och totala andelen kvinnor på styrelseposter ökar endast marginellt.

– I Almi arbetar vi aktivt med att visa hur viktigt det kan vara att externrekrytera med mångfald för ögonen och bedriva ett aktivt styrelsearbete både ur ett lönsamhets- och tillväxtperspektiv, säger Mats Philipsson, vd för Almi Östergötland.

Undersökningen visar också utvecklingen av andelen kvinnor på vd-poster. Här ökar andelen kvinnor marginellt från 10% till 11%. Bland de nytillkomna vd-posterna är andelen kvinnor högre. Även här sker alltså en förändring i positiv riktning, men det går långsamt.

Långsam men positiv förändring
Av hela landets drygt 105 000 företag med minst 5 miljoner kr i omsättning och minst fem anställda har drygt hälften minst två ordinarie styrelseledamöter. Av dessa drygt 55 000 företag har 39% minst en kvinna i styrelsen. Samma andel för Östergötland är 36% hos länets 2 000 företag. I resterande styrelser sitter alltså bara män. Av Östergötlands totalt drygt 5 800 styrelseledamöterna är 17% kvinnor och 11% av styrelserna har en kvinna som ordförande. I 11% av företagen är en kvinna vd.

– Utvecklingen går alltså långsamt och ledningsstrukturerna är relativt konstanta. För Almi är jämställdhetsfrågan viktig för att skapa tillväxt och bygga långsiktigt hållbara företag. Därför vill vi synliggöra hur den faktiska utvecklingen ser ut, säger Anna Lundmark Lundbergh, som är ansvarig för undersökningen och vd för Almi Värmland.

Högre andel på nytillkomna positioner
Sedan 2013 har det i hela riket tillkommit 17 828 nya styrelseledamöter i de undersökta företagen. Under samma period har antalet kvinnor ökat med 7 061 vilket motsvarar 40%. I Östergötland är den andelen också 40%. Sedan 2013 har antalet vd-poster i hela landet ökat med 7 365 personer och antalet kvinnor med 2 148 vilket motsvarar 29%. I Östergötland är den andelen något högre eller 32%.  Ett antagande är att de nytillkomna styrelseplatserna och vd-posterna i högre grad tillsatts med en kvinna.

Stora skillnader mellan branscher och län
Kvinnors styrelserepresentation skiljer sig markant inom olika branscher. Högst är den i Östergötland inom vård och utbildning och kultur, hotell och restaurang samt annan serviceverksamhet med 72% respektive 59% kvinnor i styrelserna i de två senare branscherna. Lägst är den inom industri och tillverkningsföretag med 24%. Andelen kvinnor i styrelserna skiljer sig också mellan länen. Den högsta andelen kvinnor i styrelser återfinns på Gotland följt av Stockholm, Södermanland och Uppsala. Högst andel vd återfinns på Gotland och i Uppsala län.

– I Östergötland samarbetar Almi med 100-listan som är ett regionalt initiativ för att lyfta fram kompetenta kvinnliga styrelse kandidater. 100-listan är skapad för att öka styrelsekompetensen och för fler kvinnor i styrelserummen. Listan består av en skarp samling styrelsekompetenta kvinnor med mycket kunskap och erfarenhet säger Mats Philipsson, vd för Almi Östergötland.

Företag med aktivt styrelsearbete rekryterar fler kvinnor
För att öka kunskapen om betydelsen av externrekrytering och mångfald i styrelsearbetet omfattar undersökningen även djupintervjuer med 400 vd i hela landet.

– Intervjuerna visar att styrelsen är en outnyttjad potential för många företag. Vd som har en aktiv styrelse ser mycket positivt på hur styrelsen påverkar företagets utveckling. Trots det är det så mycket som 48 procent av bolagen som bara har en ordinarie ledamot i styrelsen, säger Anna Lundmark Lundbergh.

Intervjuerna visar att ett aktivt styrelsearbete har stor betydelse för företagets utveckling. Med aktivt styrelsearbete menas att bolaget håller minst fyra styrelsemöten. De företag som har ett aktivt styrelsearbete anser att styrelsearbetet gör stor nytta. Dessa bolag planerar i högre grad än andra att göra störres satsningar inom de närmaste åren. De har i högre grad externa ledamöter och planerar att ta in fler. Ägarna till dessa bolag ser ökad mångfald som viktig. De har också i högre grad ökat andelen kvinnor styrelsen. De som rekryterat nya ledamöter säger också att de borde ha gjort det tidigare då det visat sig gynna bolagets utveckling

– De som ser styrelser som ett kraftfullt verktyg att utveckla företaget ser till att öka mångfalden bland ledamöterna och då inte minst kvinnor, säger Anna Lundmark Lundbergh.

Fakta om den nationella undersökningen

• År 2019 finns 105 335 bolag med minst fem miljoner i omsättning eller minst fem anställda.
• Av de 105 335 bolagen har 55 044 bolag minst två ordinarie ledamöter i styrelsen.
• Statistiken baseras på denna grupp om 55 044 företag.
• Intervjuerna har genomförts med ett urval på 400 företag från ovanstående grupp.

Almis styrelsekartläggning 2019, se Almis hemsida

För ytterligare information:
Mats Philipsson, vd Almi Östergötland, tfn 013 20 07 05
Lars Mårdbrant, kommunikationsdirektör Almi, tfn 070 314 34 34

Tiden då en hög lön och en trygg och säker anställning stod överst på önskelistan är förbi. Idag är det helt andra värden som får människor att söka ett jobb. Som arbetsgivare handlar det om att förstå vikten av att engagera sig i de stora samhällsfrågorna. Det handlar också om flexibilitet. Och om möjligheten att vara ”giggare”.

Karin Ljungmark Malmström, VD på Varumärkes- och PR-byrån Identx, ger här sina bästa råd hur du bygger ett attraktivt arbetsgivarvarumärke för att locka framtidens talanger.

1. Hur ser ditt arbetsgivarvarumärke ut idag?
Arbetsgivarvarumärket är en del av hela ditt varumärke. Och innan du kan bygga ditt arbetsgivarvarumärke behöver du förstå nuläget av varumärket. Börja med att titta på ditt företag och varumärke. Var står ni idag? Hur skulle du beskriva företaget? Hur skulle andra beskriva det? Vilken position har företaget? Har företaget den image som du vill att företaget ska ha?

Genom att få koll på nuläget skapar du dig en överblick som hjälper dig att fatta rätt beslut i framtiden och hitta vilka delar du behöver fokusera på. De framgångsrika varumärkesföretagen idag är syftesdrivna och värderingsstyrda med tydlig vision.

Det kan vara svårt att förstå sitt nuläge, och kanske kan du inte själv svara på frågorna som du behöver ställa dig. Fråga då dina kunder, leverantörer och partners. Stämmer deras bild överens med din bild? Och med den bild du vill det ska vara?

Att börja med analysen är grunden för att lyckas. Det kommer ta lite tid, men låt det göra det. Det finns ingen quick fix när du vill bli en attraktiv arbetsgivare. Det handlar om långsiktigt, strategiskt arbete. Och att du orkar vara uthållig.

2. Sätt mål och fundera på ditt arbetsgivarerbjudande
Du läser troligen den här texten för att du vill bli en attraktiv arbetsgivare. Och om vi går ännu djupare. Du läser troligen den här texten för att du har, eller tror du kommer ha, svårt att locka rätt kompetens till företaget. Eller så vill du uppnå något annat? Det vi vill säga är att du behöver sätta mål som svarar på varför du ska göra det här arbetet. Vilka mål har du? Definiera konkreta, mätbara och tidsbestämda mål. Så att du vet vad du strävar mot och vet när du uppnått dem.

Fundera sen på vilket ditt erbjudande till potentiella medarbetare är – vad är ditt arbetsgivarerbjudande? Det handlar om konkreta delar som lön, semestrar, försäkringar. Men också mjuka värden som flexibla arbetstider, kompetensutveckling och hur företaget arbetar med hållbarhet, mångfald och jämställdhet.

Lova aldrig guld och gröna skogar. När du söker kollegor och blivande medarbetare var så ärlig som möjlig. Lova inte mer än du kan hålla. Det kommer bara bli negativt för dig.

3. Bygg kultur
Idag är inte jobbet ett måste för många. Det är något som ska vara lustfyllt och utvecklande. Man vill arbeta på ”skönt” ställe som har en bra arbetsplatskultur.

Alla arbetsplatser har redan en kultur. Vare sig man vill eller inte. En arbetsplatskultur handlar om regler, beteenden och hur medarbetare förväntas agera mot varandra. Det grundläggande. Men arbetsplatskulturen är något som också kan användas för att rekrytera och locka talanger. Och få dem att stanna på ditt företag.

När undersökningar idag genomförs med frågor till morgondagens arbetskraft om vad de önskar med ett jobb är det några saker som sticker ut:

a) Möjligheten till att utvecklas individuellt och kollektivt. Det gäller såväl kompetensutveckling som på ett personligt plan.
b) Möjligheten att arbeta när och var man vill. Balans i livet är något som värderas högt av framtidens arbetskraft. Man vill ha möjlighet till ett aktivt privatliv och tid för återkoppling.
c) Ett öppet ledarskap. Skippa hemligheterna på företaget. Det ska vara öppet och transparent från ledning och chefer ner till medarbetarna. Att bygga hierarkier med hemliga agendor är gammalt.
d) Att företagets värderingar stämmer överens med sina egna. Att företaget engagerar sig i samhällsfrågor som mångfald, jämställdhet och hållbarhet värderas högt. Man vill i större utsträckning känna att företagets värderingar matchar sina egna.   

Något som också är värt att poängtera är guldklockan. Och att guldklockans tid är förbi. Det som kallas Gig-ekonomi är på frammarsch. Det är något som du som arbetsgivare behöver förhålla dig till. Med gig-ekonomi menas att medarbetarna gör korta uppdrag (gig) och när de är slutförda går man vidare till nästa. Det här kan vara en utmaning för dig som arbetsgivare som vill behålla kompetens över tid. Men se det mer som en möjlighet. Att du får ”låna” den bästa kompetensen under den period du behöver den.

Börja med att fundera redan idag hur det kan komma att påverka dig och ditt företag. Vilka möjligheter kan du ge till framtida medarbetare att vara giggare?

4. Låt dina medarbetare bli dina ambassadörer
Dina medarbetare är dina bästa ambassadörer. När man trivs på sitt jobb, känner att man utvecklas och mår bra så sprids det. Automatiskt. Nöjda, sköna kollegor sprider ett härligt buzz om stället de jobbar på. Det sker såväl i möten med andra människor som digitalt. En stolthet över arbetsplatsen, där alla vill vara en del av företaget, bygger ditt arbetsgivarvarumärke och kommer locka fler talanger till företaget.

Kom ihåg att du måste göra jobbet internt först. Bygga den sköna känslan för att dina medarbetare ska kunna förmedla den externt. Och när de gör det blir det genuint och äkta.

Tidigare råd finns här.

Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes och trots att 60% av riksdagsledamöterna är ickesocialistiska så fick vi en socialdemokratisk statsminister. 134 dagar efter valet. Hur kunde det gå till och hur kommer den kommande mandatperioden styras? Det diskuterades och analyserades under ett frukostmöte på Handelskammaren.

Tillsammans med Miljöpartiet bildar Socialdemokraterna regering. Det stod klart efter att Sverige haft en av de längsta övergångsregeringarna någonsin i Europa. Och de får stöd av Centern och Liberalerna.
– Vi har ett helt nytt politiskt landskap som vi aldrig sett tidigare. Det kräver nya lösningar. Därför ser vi den här ”nya” formen av regering, sa Dan Svanell politisk expert på kommunikationsbyrån Hallvarsson & Halvarson.

Grunden har lagts i Januariavtalet – ett avtal bestående av 73 punkter och reformer som få trodde skulle vara möjligt att få till stånd.
– Annie Lööf hade tydligt sagt att hon inte på något vis kunde tänka sig en regering med stöd av Sverigedemokraterna. Det löftet stod hon fast vid. På så vis kunde inte Kristersson få igenom en regering samtidigt som Socialdemokraterna tog en tydlig högersväng.

Svag regering
Majoriteten av Handelskammarens medlemmar tror inte den nya överenskommelsen kommer hålla under hela mandatperioden. Men Dan tror något annat.
– Centern och Liberalerna har lagt så mycket prestige i det här att man egentligen inte kan backa. Men det gäller samtidigt för Löfven att leverera och hålla det han lovar.

I undersökningen hade också frågor ställts kring vilka de viktigaste områdena för näringslivet är under kommande mandatperiod. Näringslivsklimat, kompetensförsörjning och företagsskatter toppade listan. Något som inte förvånade Dan och där han menade att aldrig tidigare har det varit så ”lätt” att påverka en regering som nu.
– Det är en svag regering. Så det är bästa läget någonsin att påverka en regering. Där har näringslivet och näringslivsorganisationer en unik möjlighet. Men det gäller att presentera lösningar. Inte problem.

På plats för att diskutera de regionala perspektiven fanns Frida Boklund, regionchef Företagarna och Sofia Sjöström, regionchef Svenskt Näringsliv. Båda var överens om att det kommer bli fyra år där det kommer hända mycket men att de tror att överenskommelsen kommer hålla.
– Det är ett helt nytt landskap att navigera i där mer eller mindre borgerlig politik ska drivas av en Socialdemokratisk statsminister, sa Sofia Sjöström.

Sälja mer för att tjäna mer. Ringa i säljklockan och högre provision. Vi har alla en bild av försäljning. Och det finns få ord som väcker så många känslor som försäljning. Men försäljning är idag någonting mycket mer än siffror, uppdaterade excelark och försäljningsmål. Det är större, mer komplext och handlar om det som verkligen ska åstadkommas. Att uppnå mål. Företagets mål. Här ger Mikael Weléen, ägare av Great Group och framgångsrik entreprenör, sina bästa råd hur ni bygger upp en framgångsrik säljorganisation.

1. Skapa en sales playbook
Att driva företag och försäljning är som att coacha ett idrottslag. Du ska bygga ett lag som tillsammans ska vara rustade och samspelta för att åstadkomma det ni vill. Men innan du kan börja coacha eller bygga ditt lag måste du börja med att identifiera och sätta era mål. Mål som är mätbara, motiverande och som stämmer överens med företagets. Att målen är mätbara gör att ni snabbt ser om ni är på väg åt rätt håll. Och att de är motiverande gör att ni har en vilja och lust att se till att de uppfylls. Bryt sedan ner årsmålen för såväl kvartal som månad.   

Skapa sedan en ”B2B playbook”, ett levande dokument kopplad till marknadsstrategin, som förklarar hur ni arbetar och hjälper er att styra mot era mål.

En playbook kan innehålla:

• Nuläge – var befinner vi oss idag?
• Önskat läge – vart vill vi?
• Dina resurser – vilka är våra styrkor?
• Vilka hinder kan ni stöta på – vad är våra svagheter och vad kan hända på vägen?
• Er säljprocess – hur ser er nuvarande säljprocess ut?
• Kunder – befintliga och önskade.
• Målgrupper – vilka vill ni nå?
• Buyers persona – dela upp era kunder (nuvarande som blivande) utifrån olika personas (”påhittade” olika kunder indelade efter demografi, beteende och ålder )
• Utbildningsplan för säljteamet – vad behöver vi utveckla och vilken utbildning behöver vi för att lyckas?

Många slarvar med det här. I organisationer finns ofta en övergripande affärsplan och marknadsplan. Det är bra. Men de kan bli tunga och svårjobbade i vardagen. Genom att bryta ner de dokumenten och skapa en B2B playbook blir jobbet enklare och tydligare att förstå. Och säljavdelningen blir en mer integrerad del av resten av företagets avdelningar.

2. Tänk köpprocess istället för säljprocess
Allting förändras. Så även säljyrket. Och det har hänt något de senaste åren. Säljavdelningarna har fått ett större ansvarsområde och inbegriper alltfler delar av organisationen. Dels som ett resultat av digitaliseringen. Men också som ett led i att tänka köpprocess före säljprocess.

Studier visar att många B2B-säljare kommer vara helt borta om fem år. Hur fort det faktiskt kommer gå beror såklart på bransch och hur snabbt de digitaliseras och automatiseras. Men att det kommer ske – det är klart. Och då handlar det om som säljorganisation att tänka om och jobba på ett nytt sätt.

När en affär idag går i lås har minst två tredjedelar eller mer av köpresan gjorts innan man kom i kontakt med en säljare. Som köpare har man googlat, frågat kontakter, kollat rekommendationer och sökt på sociala medier för att ha så mycket information som möjligt innan man kontaktar företaget och pratar med säljaren. Säljarens roll är en annan. Där det viktiga är att kunna tillföra mera värde och föreslå saker som kunden inte tänkt på.

Det här kommer också resultera i att det krävs andra, och nya, typer av säljare i framtiden. Säljare som vet och förstår hur man använder den nya tekniken. Hur man kan använda och dra nytta av den i sin roll. För oavsett om du vill det eller inte så är den här för att stanna. Det måste du förstå. Acceptera. Och gilla. Var öppen med att ändra ditt beteende.

Och som säljledare kan du inte luta dig tillbaka. Du måste förstå vad det är som händer och utbilda dig och dina medarbetare så att alla har rätt förutsättningar för att lyckas och utvecklas.

3. Skapa ett SLA mellan sälj och marknad
Jaga inte många leads. Hitta rätt leads. Hur gör man det då tänker du säkert? Det handlar om att få sälj- och marknadsavdelningen att jobba nära och med varandra. Om vi återigen använder oss av metaforen idrott. Och fotboll i det här fallet. Om mittfältet (marknadsavdelningen) hela tiden lägger bollar till anfallarna (säljarna) som de aldrig når eller får tag på så kan inga mål göras (eller affärer avslutas). Det handlar om att bygga upp ett samspel, ett dreamteam av medarbetare, som hjälper varandra att prestera och nå mål.

Skapa därför ett SLA (service level agreement) mellan sälj och marknad. Ett avtal där sälj och marknad ställer krav på varandra och är överens om vad som ska levereras. Ett SLA hjälper er att vara på samma nivå och sträva mot samma mål. Som kommer resultera i att marknad levererar de leads säljarna vill ha. Och säljarna kan fokusera på det som de är bäst på. Att stänga affärer.

4. Onboarding vid nyanställning
Rätt person på rätt plats. Vi var inne på det tidigare – vikten av att skapa ett dreamteam. Dreamteamet bygger du upp med hjälp av rätt rekryteringar. Men det slutar inte där. För det är där och då er gemensamma resa börjar. Som säljledare har du skyldighet att ge den nya personen maximala förutsättningar för att lyckas på sin tjänst och en ärlig chans att prestera. Den måste ”onboardas”.

En onboardingprocess kan bestå av:

• Ordning och reda på arbetsplatsen när personen kommer
• Tydliga mål och förväntan på prestation
• Säljutbildning
• Mycket tid med närmsta chefen
• En mentor från temaet
• Att tidigt få träffa befintliga kunder
• Att snabbt komma ut och träffa egna kunder
• Utbildning i företagets tjänster och produkter
• Veckovis checklista för vad som ska åstadkommas. Gärna under en längre period.     

Låt det ta lite tid för den nya personen. Det kommer leda till en mycket bättre start, att personen stannar längre i företaget och kommer leverera bättre resultat.

Tidigare råd finns här.