Efter en kort presentation av Simon Helmér, vd för Handelskammaren, inledde Andreas Carlson sitt anförande med att betona vikten av Ostlänken och menade att det inte är bara blir en uppgradering av regional transport och resande, utan kommer ha nationell effekt. Byggandet av Ostlänken är dock inte det enda infrastrukturprojekt som regeringen har tagit höjd för; en satsning görs även gällande återtagandet av eftersatt underhåll. 

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) var tydlig med att Ostlänken är en nationell angelägenhet.

Ställer inte de olika trafikslagen mot varandra

Ministern förklarade att regeringens storsatsning på infrastruktur inte bara innebär en ökad budget – 1171 miljarder kronor under de kommande tolv åren – utan att man också ämnar få mer infrastruktur för pengarna. Detta, berättade ministern, ska ske genom kostnadskontroller samt att öppna upp för alternativ finansiering, ett val som enligt Carlson inspirerats av våra grannländer Danmark och Finland.  

Trots det var Andreas Carlson tydlig med att man inte ställer de olika trafikslagen mot varandra, utan att man tydligt ser hur Sverige gynnas av såväl järnväg som av flyg och sjöfart, både vad gäller transport och resande. Som exempel nämnde han att företag som Siemens Energy har stor nytta av Norrköpings hamn. Statsrådet använde sig av Handelskammarens kartbild över Östsveriges infrastruktur där han pekade ut såväl Händelöleden som E22, förbifart Söderköping. 

Simon Helmér, vd för Handelskammaren, och Andreas Carlson (KD) under frågestunden som avslutade ministerbesöket

Att ministern uppmärksammade både Ostlänken och andra knytpunkter i den regionala infrastrukturen var mycket positivt enligt Charlotta Elliot, projektledare för ESIC och Handelskammarens talesperson för infrastrukturfrågor: 

– Extra glädjande var att flera av de viktiga infrastrukturfrågor som Handelskammaren driver för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft namngavs av ministern i anförandet – inte minst i deras betydelse i ett transportövergripande stråkperspektiv. Andreas Carlson gav uttryck för att han både vill och behöver dialogen med näringslivet och det tänker vi fortsätta bidra till, sa Charlotta strax efter mötet.

Dessutom fick Handelskammarens vice vd, Maria Björk Hummelgren, tillfälle att prata med Andreas Carlson. Se videointervjun på Instagram.

Ta del av synpunkterna som PDF här.

Östsvenska Handelskammaren (nedan förkortat ÖHK) är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation för företag i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra cirka 830 medlemmar för tillväxt, utveckling och ökad attraktionskraft i hela regionen och med särskilt fokus på tillväxtstråket från Stockholm till Linköping med omnejd.

Det är angeläget att arbetet med Ostlänken genom centrala Norrköping avancerar enligt plan, med målbild för trafikstart 2035. Det är mycket viktigt att bygget inte försenas. Ostlänken har stor betydelse för Norrköpings framtida utveckling och tillväxt, näringslivet har länge investerat och engagerat sig i förberedelserna. Företagen och regionen är beroende av den utvidgade arbetsmarknadsregion, utökade pendling, förbättrade godstransporter och tillväxtfrämjande stadsutveckling som Ostlänken innebär.
ÖHK stödjer generellt järnvägsplanens beskrivning av behov, utförande och konsekvenser, med några specifikationer nedan.

ÖHK ser god potential för framtidens resor med lättillgängliga bytespunkter och service inom och i anslutning till den nya centralstationens tänkta utformning. Vi ser att trygghetsfrågan kopplat till den upphöjda järnvägsanläggningen blir viktig och sätter tillit till kommunens och Trafikverkets intentioner att hitta gemensamma lösningar för att få till ett bra resultat.

ÖHK vill också lyfta betydelsen av samordning kopplat till frågor om uppställningsspår, där regionen och tågoperatörerna behöver vara delaktiga för att tydliggöra behoven i anläggningen.

ÖHK poängterar vikten av dialog med näringslivet inför och under byggtiden. Det gäller såväl påverkan på framkomlighet för gods och persontrafik, som markfrågor för etableringsytor, upplagsytor och andra ytor för tillfälligt nyttjande, som kommer att behövas under hela byggtiden för olika ändamål. Både personal, kunder och gods måste kunna transporteras någorlunda enkelt under de 10 år byggnationen beräknas pågå. Vi har förståelse för att kortare perioder med nedsatt trafikering och totalavstängningar kommer förekomma för Södra stambanan, men även om dessa avstängningar kommer att styras till semestertider och långhelger, behöver de kommuniceras och förankras. Inte bara hos allmänheten utan också hos näringslivet.

Det är glädjande att både Trafikverket och Norrköpings kommun är med i samarbetet Störningsfri stad tillsammans med Linköpings universitet, i syfte att stötta stadsutvecklingen, förenkla logistik och trafikplanering och på så vis uppnå minsta möjliga störningar för omgivningen och tredje man.

Trafikverket noterar att – ”Framför allt innebär Ostlänken kortare restider och bättre robusthet och punktlighet på befintliga stambanor. För Södra stambanan i Östergötland innebär Ostlänken även en möjlighet att separera lokaltrafik från fjärrtrafik (norr om Linköping) vilket gör det lättare att skapa bra tidtabeller för lokaltrafiken.”
Det är positivt, men ÖHK vill även i detta sammanhang erinra om det stora behovet att utökad kapacitet väster om Linköping.

Det är inte bara nya spår eller en station som byggs, det är ljusare utsikter.

Östsvenska Handelskammaren välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter och tackar samtidigt för ett samrådsformat i absoluta framkanten på Visualiseringscenter i Norrköping.

Linköping 2024-12-12

Charlotta Elliot
Östsvenska Handelskammaren
Talesperson infrastruktur och Projektledare East Sweden Infra Cluster

Se sändningen från Trafikverket här: Extern länk till Trafikverket.

Själva spadtaget såg ut så här:

Foto: Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Nu har regeringen hållit presskonferens, för att presentera Infrastrukturpropositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. 

Den ekonomiska ramen utökas med 200 miljarder kronor till 1171 miljarder för perioden 2026 till 2037. Utöver detta tillförs ytterligare 59 miljarder kronor, vilket kom som en överraskning. Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) berättade att detta är medel som härrör från Trafikverkets förvaltningsanslag, som nu omfördelas. Medel från trängselavgifter och dylikt är inte medräknat, det brukar röra sig om cirka 100 miljarder till.

Regeringen menar därmed att den ekonomiska ramen för svensk infrastruktur ökar med hela 27 procent jämfört med nu gällande plan. En historiskt stor satsning, som det heter. Och underhåll ska fortsätta prioriteras. 

Fördelningen (1171+ 59 miljarderna) är i korthet:
– 236 miljarder vidmakthållande av järnväg 
– 364 miljarder vidmakthållande av väg 
– 631 miljarder i nyinvesteringar 

Måste kunna hantera både underhåll och investeringar

Så här, meddetsamma efteråt, vill jag dela några korta reflektioner om innehållet, som kommer påverka landets transportinfrastruktur. Sverige måste kunna hantera både underhåll och investeringar. Dessutom krävs nödvändig omställning till högaktuella beredskaps- och klimatkrav. För detta krävs en långsiktig plan och vision, ett systemtänk som presskonferensen inte lyfte fram.

Det är positivt att regeringen:

• pekar ut fyra förslag på projekt att prova alternativ finansiering eller organisering på. 
• ökar den ekonomiska ramen med 200+59 miljarder kronor.
• Intäkter från Öresundsbron ska efter 2029 riktas till satsningar i Öresundsregionen, gynnsamt med tanke på Fehmarn Bälts konsekvenser på vår sida bron.
• ökar takten för införandet av ERMTS, nytt mål år 2042.
• Fler åtgärder som TrV och regionerna kan besluta om, när beloppsgränsen för trimnings-och miljöåtgärder och åtgärder inom Länsplaner höjs med 50 respektive 25 miljoner.
• inför en ”central riskreserv” att söka medel ur för namngivna projekt med fördyringar, när de ändå bör genomföras/slutföras.
• trycker på både kostnadskontroll, ökad produktivitet och effektivare upphandlingar.

Väg prioriteras högre än järnväg

Trafikverket har uppskattat det eftersatta underhållet till 127 miljarder kronor. På vägsidan menar regeringen att man med denna proposition tar i kapp hela underhållsskulden. På järnvägssidan säger man att avsatt belopp är maxat och matchat med vad Trafikverket förmår att genomföra. Det handlar om 12 miljarder kronor av dryga 95. Nog hade vi en förhoppning om effektivare modeller för både organisering och maskinpark vid järnvägsunderhåll, jämte samverkan med näringslivet för att minimera driftstörningar i produktion. Kanske kommer djupare läsning och kommande dialog inge mer hopp, låt oss hoppas det. Det är tydligt att väg fortsatt prioriteras högre än järnväg. 
  
Regeringen uttalar vid presskonferensen att transporterna ska fungera dygnet runt, året om, för både person och godstrafik. Som exempel på hur transportsystemet ska bidra till att uppnå klimatmålen, nämndes bara längre och tyngre fordon (BK4). Om vinsten att flytta över gods från väg till järnväg och sjö hördes inget. Flyg nämndes inte heller, även om det sades att alla fyra transportslagen behövs för att främja jobb och tillväxt i hela landet. 

Nu kommer branschen läsa och tycka till om den 77 sidor långa propositionen med titeln 
”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera”, som formellt överlämnades till riksdagen idag för beslut inom kort. Därefter ska Trafikverket ta fram förslag till Ny nationell plan och regionerna sina länsplaner. Vi har en viktig period av opinionsarbete framför oss! 

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur och projektledare ESIC