Det var fullt i lokalen när Östsvenska Handelskammaren och ESIC bjöd in till lunch i Näringslivets hus i Nyköping den 20 maj. Utanför bjöd vårdagen på sol och lite kyla i luften. Inne i lokalen märktes ett engagerat surr från företagare, kommun, myndighet och projektaktörer.

Träffen var årets tredje ESIC-lunch. Den samlade företagare från Nyköping, Trosa och närliggande kommuner, tillsammans med representanter från Infrakraft, Trafikverket och Nyköpings kommun. Temat var Ostlänken i Nyköping, som del av sträckningen genom Sörmland. Fokus låg på Skavstaträckan, kommande upphandlingar och hur satsningen kan skapa värde för näringslivet i regionen.

Ostlänken i Nyköping skapar affärer här och nu

Under lunchen berättade Christian Holm från Infrakraft om bolagets roll i arbetet med Ostlänken. Han beskrev också joint venture-samarbetet med franska Bouygues kring entreprenaden vid Skavsta. Thomas Nygård från Trafikverket gav en uppdatering om entreprenaderna runt Nyköping, bibanan och kommande upphandlingar för sträckan Ålberga.

Charlotta Elliot, Östsvenska Handelskammaren och ESIC, gav också en bild av arbetet med Nationell plan och näringslivets tydliga perspektiv på Ostlänkens genomförande. För att få ut hela nyttan av investeringen behöver Ostlänken byggas som ett sammanhållet stråk hela vägen in till Linköping. Annars riskerar effekterna för arbetsmarknad, transporter, kompetensförsörjning och regional utveckling att inte tas tillvara fullt ut.

Ostlänken är en av Sveriges viktigaste infrastruktursatsningar och en avgörande fråga för Sörmland, Östergötland och hela det östsvenska tillväxtstråket. För näringslivet handlar projektet om tillgänglighet, arbetsmarknad, transporter och långsiktig utvecklingskraft. När byggandet går vidare i och runt Nyköping växer också behovet av lokal och regional kompetens, starka underentreprenörer och nya samarbeten.

– En viktig sak som framkom i dag är att affärsmöjligheterna kopplade till Ostlänken inte ligger långt fram i tiden. De händer här och nu, och de kommer att pågå under lång tid. Infrakraft är här för att stanna och kommer att behöva både lokal och regional kompetens. Det skapar möjligheter för företag i vårt nätverk att bygga relationer, förstå behoven och göra affärer medan utvecklingen tar fart, säger Charlotta Elliot.

Infrastruktur som stärker Nyköping och hela stråket

Björn-Emil Tunebäck från Nyköpings kommun lyfte kommunens perspektiv på Ostlänken och den utveckling som följer i spåren av en starkare järnvägsinfrastruktur. Ett av hans budskap var att Nyköpingsbanan kommer att vara omkring 120 år gammal när Ostlänken invigs, och att behovet av ny kapacitet därför är stort. Han återkom också till att byggtiden kommer att märkas, men att såväl processen som slutresultatet stärker Nyköpings möjligheter.

– Det kommer bli lite stökigt, men det kommer bli bra, återkom Björn-Emil Tunebäck till flera gånger.

Den poängen fångar väl vad Ostlänken betyder i praktiken. Infrastruktur är ett medel för utveckling, inte bara för en enskild plats utan för ett större tillväxtstråk. När människor enklare kan pendla, företag lättare kan rekrytera och regionen får bättre kopplingar till större arbetsmarknader, stärks förutsättningarna för tillväxt, investeringar och ökad attraktivitet.

För Nyköping innebär Ostlänken nya möjligheter för stadsutveckling, etableringar och näringsliv. För Sörmland, Östergötland och hela den östsvenska regionen innebär den starkare samband mellan kommuner, arbetsmarknader och företag. Därför är frågan viktig långt utanför den direkta byggsträckan, och därför behöver Ostlänken fullföljas hela vägen in till Linköping.

Ostlänken i Norrköping fortsätter att vara en av de viktigaste framtidsfrågorna för stadens och regionens utveckling. När ESIC samlades den 28 april låg fokus på både järnvägen, stationsläget i Butängen och hur Norrköping stärker sin attraktivitet som plats att bo, verka och investera i.

Josef Erixon från Norrköpings kommun gav en aktuell bild av arbetet med Ostlänken genom Norrköping och stadsutvecklingen i Butängen. Budskapet var tydligt: byggandet av Ostlänken fortsätter och projektet är fortsatt ett viktigt lyft för Norrköping och hela regionen. Samtidigt kräver ökade kostnader en ny planeringsinriktning där kommunen och Trafikverket arbetar vidare tillsammans.

Infrastruktur och attraktivitet hänger ihop

Under lunchen medverkade också Pascal Tshibanda och Eva Hanzén från Norrköpings kommun, som lyfte platsvarumärke och arbetet med en strategisk kulturplan. Deras perspektiv breddade samtalet från spår, station och byggnation till frågan om vad som gör Norrköping attraktivt över tid.

För Östsvenska Handelskammaren är kopplingen central. En stark region behöver fungerande infrastruktur, men också platser där människor vill leva, arbeta, starta företag och växa. När Ostlänken, Butängen och Norrköpings attraktionskraft diskuteras tillsammans blir det tydligt hur samhällsbyggnad, näringsliv och långsiktig konkurrenskraft hänger ihop.

ESIC, East Sweden Infra Cluster, är Östsvenska Handelskammarens nätverk för företag med intresse för Ostlänken, infrastruktur och stadsutveckling.

Syftet med workshopen i elektrifieringen av Ostlänken var att bygga kunskap och öka systemförståelsen, snarare än att förbereda en upphandling. Utifrån tidiga antaganden diskuterades vilka elektrifierade maskiner som redan finns, vilka som kommer att behövas och hur energiförsörjningen kan organiseras i ett projekt av den här storleken.

Planering och laddning avgör elektrifieringen av Ostlänken

En tydlig slutsats från dagen var att elektrifieringen av Ostlänken inte främst handlar om enskilda maskiner, utan om hur hela produktionen planeras. Det behövs laddinfrastruktur nära arbetsplatsen, men också nya lösningar för energilogistik, till exempel en elektrifierad logistikhubb för omlastning, laddning och samordning av transporter.

Deltagarna lyfte också behovet av att använda effektuttaget från elnätet smartare. Skiftgång, batterilagring och bättre produktionsplanering pekades ut som viktiga delar för att en elektrifierad entreprenad ska fungera i praktiken.

Elektrifieringen av Ostlänken måste bygga på realistiska steg

Samtalen visade att utvecklingen går snabbt och att mycket teknik redan finns på marknaden. Samtidigt varierar mognaden mellan olika arbetsmoment. Vissa delar av entreprenaden kan elektrifieras redan i dag, medan andra, särskilt i de tyngre segmenten, fortfarande har tydliga begränsningar.

Det gäller inte minst rivnings och anläggningsarbeten, där tillgången på tunga elmaskiner över 25 ton fortfarande är begränsad. Därför återkom flera grupper till samma slutsats: omställningen behöver vara stegvis och realistisk, med fokus på de delar där tekniken är mogen här och nu.

Tydliga spelregler behövs för investeringar

En annan viktig insikt var att elektrifieringen kräver långsiktighet. Entreprenörer och leverantörer behöver våga investera i dyrare maskiner, laddlösningar och service. Då krävs tydliga förutsättningar från beställarsidan och en kravställning som gör investeringarna möjliga att räkna hem.

Det fördes också resonemang om praktiska lösningar som kan underlätta omställningen, till exempel viktbonusar för batterier och anpassade regler för kör och vilotider vid laddning. Sådana justeringar kan bli viktiga för att skapa rimliga villkor i ett läge där tekniken finns, men där systemen runt omkring ännu inte har anpassats fullt ut.

Nya arbetssätt öppnar för förbättrad resursanvändning och stärker konkurrenskraften

Workshopen handlade inte bara om teknik och infrastruktur, utan också om ett nytt sätt att se på bygg och anläggningsprocessen. Ett exempel var att begreppet rivning med fördel kan ersättas av demontering, vilket bättre speglar ett modernt fokus på cirkulär masshantering, återvinning och bättre resursutnyttjande.

Elektrifiering handlar alltså inte bara om att byta drivmedel. Det speglar en bredare förändring i branschen, där nya arbetssätt, smartare logistik och mer strukturerad produktion blir avgörande.

Under workshopen identifierade deltagarna flera möjliga vinster med elektrifieringen, bland annat lägre buller, bättre arbetsmiljö, minskad klimatpåverkan och starkare konkurrenskraft över tid. Det stora engagemanget i regionen blev också tydligt under dagen.

– Det finns ingen återvändo. Samtidigt ser vi ett stort engagemang och mycket kunskap, inte minst i den här regionen. Det finns en tydlig lust att vara med, sa Ylva Gustafsson Höjer, enhetschef för strategisk programsamordning på Trafikverket, efter workshopen.

Med rätt planering, tydliga spelregler och långsiktiga förutsättningar kan elektrifieringen gå från vision till ny standard.

– För Ostlänken betyder det att elektrifiering inte bara är en framtidsfråga. Det är en möjlig riktning redan nu, om planeringen börjar i tid och rätt aktörer fortsätter att bygga kunskap tillsammans, sa Charlotta.

På bilden: Karta över Ostlänken. Från vänster: Simon Helmér, vd Handelskammaren, Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket.

I dialogmötet deltog ledningarna för Trafikverket, länsstyrelsen Östergötland, Regionen respektive kommunerna. Fokus för mötet var status och utveckling av infrastruktur samt relationer aktörerna emellan. Handelskammarens vd Simon Helmér gav en övergripande presentation om vikten av mer och bättre transportleder för Sveriges samlade konkurrenskraft.

– Som enda företrädare för det regionala näringslivet är det viktigt för oss att lyfta projekten som är centrala för vår regions utveckling. Väg, räls, båt och flyg måste fungera väl för att lösa företagens behov av kompetensförsörjning och godstransporter. Det är viktigt att samverkan över kommun- och myndighetsgränser fungerar, sa Simon Helmér efter mötet.

För den östsvenska regionen är färdigställandet av Ostlänken mellan Linköping och Järna prioriterad. Förseningar innebär fördyrningar så det bör undvikas. Norra änden av länken måste kopplas till Stockholm, och i den södra fortsätta till Mjölby och vidare såväl mot Hallsberg som till Göteborg och Malmö via Jönköping.

– Kapaciteten för godstrafik och pendling på järnväg behöver utökas kraftigt. Europa rustar och mellan Tyskland och Danmark färdigställs i detta nu tunneln under Fehmarn Bält-sundet. Den beräknas tiodubbla trafiken från och till kontinenten och i dagsläget klarar inte Sverige att ta vara på den möjligheten.

Ett annat viktigt projekt som Handelskammaren lyfte fram vid mötet med Trafikverket är Förbifart Söderköping på E22. Upphandlingen blev klar i somras och nästa höst planeras byggstart. Förbifarten är inte avgörande bara för sydöstra Sverige, utan har internationell bäring och får inte försenas ytterligare.

När svensk konkurrenskraft står på agendan, betonar Handelskammaren alltid kopplingen till regionens hamnar i Oxelösund och Norrköping. Att leden över Händelö på vägen från Örebro och Finspång är exempelvis kommer på plats är exempelvis helt avgörande för att tungt gods kan fortsätta fraktas från de stora industrierna vidare ut i världen.

Även det förändrade säkerhetsläget ställer nya krav på svensk infrastruktur, såsom färjetrafiken till och från Gotland samt på regionens flygplatser i Linköping, Norrköping, Skavsta och Visby.

– Ett sammanhållet och pålitligt transportsystem är A och O för att företag ska kunna verka och växa, skapa jobb och välstånd i Sverige. Alla transportslag behövs i ett sådant system. Även om Trafikverket inte har huvudansvaret är det nödvändigt att även flyg och sjöfart tas med i planerna, liksom kompetensförsörjningen kring nybyggnation och driften framåt. Nu ser vi fram emot fortsatt konstruktiv dialog och kommande Nationell plan som överlämnas till regeringen den 30 september, avslutar Simon Helmér.

Streama alla seminarier från den 24 juni här

Nyss hemkommen från mitt tredje studiebesök till Fehmarn Bält, både fysiskt på siten och denna gång utökat med Fehmarnbelt Days, tre dagars konferens- och kulturfestival. Inte lätt att sammanfatta alla intryck! Studieresan arrangerades förtjänstfullt av Europakorridoren, med vd Mattias Josefsson i spetsen. Vi var 23 personer, en blandning av Europakorridorens styrelse, medlemmar och intressenter som följde med på resan. Mattias idkade matchmaking redan på bussen, och såg till att vi satt bredvid dem vi inte kände från tidigare. Smart drag.

Den nya 18 km långa sänktunneln mellan Rödby och Puttgarten, inklusive utbyggnad av väg och järnväg mellan Köpenhamn och Lübeck, kommer att förändra infrastrukturen för gods- och persontrafik mellan norra Tyskland och Skandinavien. Det känns rätt att ge den epitetet game-changer. En klar förbättring för miljösmarta resor, affärsmöjligheter, arbetsmarknadsförstoring, besöksnäring och utökat kulturellt utbyte!

2029 ska tunneln stå klar och bygget är verkligen i full gång, särskilt på den danska sidan. Tyskland har fattat alla nödvändiga beslut och har påbörjat sin del. Det finns alltså gott hopp om en växande megaregion. Dessvärre är vi i Sverige fortfarande inte i fas på vår sida Öresundsbron. Detta och många andra intressanta perspektiv lyftes i flertal seminarier under Fehmarnbelt Days i Lübeck den 14–16 juni.

Läs mer: Studiebesök Fehmarn Bält 2024

Stig Rømer Winther, CEO på Femern Belt Development, guidade oss förtjänstfullt på site och utkikspunkten vid Rödby. Sedan sist har 11 av 79 tunnelelement producerats och väntar på att komma på plats. Tunnelmynningen är iordningställd och avvaktar klartecken från myndigheten att det specialbyggda fartyget får lägga dem på plats. När tunnelelementen sedan ska sammanfogas, blir det med hjälp av satellitstyrda precisionskontroller och ”havets största vakuumkyssar”. Det visualiserades senare på Vision Dome i Lübeck, spektakulär teknik. Stig hade även en livfull redogörelse kring historik och politik från de båda länderna, när vi kommit fram till Lübeck.

Det fanns otroligt många seminarier att välja bland, det var svårt att välja. Europakorridoren står bakom flera olika rapporter om Fehmarn Belt Fixed Link och dess betydelse för Sverige och norra Europa. Därför föll det sig naturligt att lyssna in på bl.a. professor Göran Cars föreläsning om ”Möjligheter och utmaningar för Tyskland och Skandinavien”, där huvudtemat var omlokaliseringspotentialer och arbetsmöjligheter för godstransporter efter tunnelns öppnande. Göran var övertygad om en framtida större arbetsmarknad, attraktiv region för spetskompetenser inom grön omställning och ett större flöde av turism och kulturutbyte. OM vi på svenska sidan utökar vår infrastrukturkapacitet, vill säga. Det följdes av ett panelsamtal mellan godsoperatörer, där vd för Green Cargo, Henrik Dahlin, tryckte på vikten av möjliggörandet för drygt 1000 meter långa godståg, gärna med produktion i Hallsberg och Malmö.

Läs mer: Så påverkar Fehmarn Bält-tunneln den östsvenska regionen: ”Många förstår inte vidden”

Ett annat intressant inslag var panelen som behandlade gränsöverskridande grön politik: Utnyttja Fehmarn Belt som en nordeuropeisk tillväxtmotor. Deltog gjorde bl.a. Roble Wais, politisk representant från Oslo, en påtagligt ung och klok man med konkreta exempel på hur Oslo minskat sina utsläpp med hjälp av medborgare och näringslivets engagemang. Också om hur det offentliga kan driva omställningen framåt genom att ställa miljökrav vid upphandlingar. Sofia Hedén, ordförande för miljöutskottet i Malmö, kunde exemplifiera liknande framgång för sin stad. Ulrika Heie, ordförande för trafikutskottet i Sveriges riksdag, berättade om arbetet med nationell plan och uttalade frustration över att nödvändig infrastruktur tar för lång tid att få till. Vid flera tillfällen togs det upp att överklaganden kring beslutade projekt både försenar, fördyrar eller förhindrar genomförandet.

Ulrika deltog också i samtal efter professor emeritus Bo Lennart Nelldals ”Uppdatering om järnvägskapaciteten i Sverige och svagheterna i den svenska beräkningsmodellen – Framtidens järnvägskapacitet: Gods- och persontransporter genom Danmark från 2030”. Detta event hölls på en båt, tyvärr just som himlen öppnade sig efter två dagars stekhet sol… Om du vill ta del av Nelldals rapport, så skickar jag den gärna till dig.

Jag hann också med en lunchbriefing om hur centrala infrastrukturprojekt inom korridoren mellan Skandinavien och Medelhavet, t.ex. Fehmarn Bält-tunneln och Brennerbastunneln, bidrar till att främja den gröna omställningen samtidigt som nya affärsmöjligheter öppnas upp i hela Europa. Dessa projekt, som är belägna längs den centrala nord-sydliga axeln, spelar en viktig roll för att uppnå det europeiska målet att inrätta ett sömlöst och hållbart transportnät.

Nämnas ska också att det under lördagen och söndagen parallellt pågick en kulturfestival på området. Där fanns fullt med musikaliska framträdanden, uppträdanden och lokala matvagnar. Folkfest, med andra ord. Skratt och samtal överallt.

Nästa gång Fehmarnbelt Days genomförs, blir i Helsingborg 2027. Blir spännande att se hur det faller ut!

Charlotta Elliot, projektledare ESIC och talesperson infrastruktur

En lite dyster nyhet och en lite bättre. Sent på måndagen informerade Trafikverket anbudsgivarna till Ostlänkens etapper Vagnhärad och Skavsta, att man avbryter upphandlingarna. Kostnadsuppskattningen för projekten är för höga jämfört med budget och orsaken att Trafikverkets kravställning varit för hög. 

När jag kontaktar Programchefen Magnus Sjöberg, berättar han: 
”Det är riktigt att vi har avbrutit upphandlingarna av Vagnhärad och Skavsta. Detta på grund av att vår bedömda kostnad överstiger budgeten. Det i sin tur beror på att vår kravställning är för ambitiös.

Vi går nu vidare med marknadsdialoger och fortsatt upphandling. Vi bedömer att kontrakt kan skrivas under 2026 vilket är en försening på 7-8 månader. Vår bedömning är även att det inte skall påverka tiden för öppnande av trafik för Ostlänken”.

Tidningen Byggindustrin var först ut med nyheten, där utvecklar Magnus frågan om vilka krav man kommer att lätta på.

”Tidigare har vi diskuterat om vi ska ha ballastfria spår. Har vi spår med ballast så kan vi ha lägre krav på sättningar i marken. Det kan också handla om gestaltning, att inte ha samma höga ambitioner för den. Det är två exempel på krav som kan vara relevanta att se över”.

Den lite bättre nyheten är alltså att man ser en lösning och att tidsplanen för öppnandet av Ostlänken inte ska komma att påverkas. 

Charlotta Elliot, talesperson infrastruktur Östsvenska Handelskammaren