Häromveckan modererade jag ett seminarium under East Sweden Innovation Week. Temat för eftermiddagen var hållbara investeringar och vi som deltog fick lyssna till bland annat hur Industrifonden resonerar, vad LEAD lägger vikt vid gällande tillväxtpotential och hur Epishines häpnadsväckande ljuscellsprodukter fungerar. Därtill deltog en handfull erfarna investerare som samtalade kring hur de tänker när de ska satsa i företag. Kontentan i budskapet: om det inte är hållbart är det inget att investera i.

Så klart. Den ekonomiska aspekten är förstås fortsatt central, det måste finnas bäring och det måste finnas goda utsikter för såväl tillväxt som vinst. Men det räcker inte. Företaget ska också uppvisa social hållbarhet – viktigt med ”sunda värderingar och personer, ett bra gäng” bakom. Samt förstås miljömässig hållbarhet, och inte sällan är ju det grunden bakom hela affären. Flera gånger under seminariets gång yttrades också självklarheten i hållbarhetsaspekten: att det är ”sunt förnuft” och en ”hygienfaktor” som bara ska finnas där. Gör den inte det, så faller idén.

Under en längre tid har vi på Handelskammaren gått i samma tankar gällande vårt erbjudande till er medlemmar. Hela vår verksamhet, inklusive aktiviteter och event, ska vara hållbara – ur ekonomisk-, social- och miljösynpunkt. Annars är det inte ett erbjudande för oss. Ett tydligt prov på att det är dessa premisser som styr oss framåt tillsammans är att vårt tidigare nätverk för hållbarhetsfrågor – CSR East Sweden – från och med årsskiftet kommer att avslutas. Det känns helt enkelt inte rätt (eller hållbart) att begränsa frågorna om hållbarhet till ett enskilt nätverk, när de konstaterat berör och genomsyrar alla frågor som vi engagerar oss i – om det så är infrastruktur, kompetensförsörjning, näringslivsklimat eller något annat.

På Handelskammaren är vi inte bara teknikoptimister, vi är företagsoptimister. Övertygade om att näringslivet spelar en central roll på resan mot ett hållbarare samhälle. Och vi blir alltmer påminda om att den resan måste gå snabbt! Få institutioner är så skickliga på anpassning och lönsamhet som företag. Som medlemsorganisation och röst för det regionala näringslivet är det viktigt att gå i bräschen för utvecklingen och arbeta för att ni, våra medlemmar, får erkännandet och utrymmet som krävs för att leda vägen för resten. 

Det gör vi på flera sätt, i möten och dialog med lokala beslutsfattare på offentliga positioner, i debatter på regional och nationell nivå och även internationellt inom exempelvis ICC – International Chamber of Commerce, näringslivets största globala organisation och röst.

För arbetet för hållbarhet måste ske både i det lilla och i det stora. Tack för att du är medlem – och påverkar.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Vad är en ATA-carnet och när kan jag ha användning av den?

Om ni ska på mässa, transportera varuprover eller yrkesutrustning är Handelskammarens ATA-carnet ett lättanvänt dokument för dig.

ATA-carnét är en ett internationellt tullpass för varor som används vid tillfällig export utanför EU vilket nu även innefattar Storbritannien samt sedan tidigare vårt grannland Norge.

Den förenklar tullförfarandet och gör er resa tryggare, snabbare och enklare. Den gör det möjligt att tull- och momsfritt medföra utställningsmaterial, varuprover och yrkesutrustning till närmare 100 länder världen över.

I carneten finns en in- och utförselkupong för varje land som ska besökas. Kupongen lämnas vid ankomst och avresa till och från respektive land och inga andra tulldokument behöver upprättas.

Vad kostar en ATA-carnet?

Kostnaden för ATA-carneten varierar och beror på hur många länder som ska besökas, varuvärdet, hur snabbt ATA-carneten behövs, det sökande företagets kreditvärdighet samt om man är medlem i Handelskammaren eller inte.

Kostnaden blir i de flesta fall betydligt lägre jämfört med alternativet att behöva fylla i utländska tullblanketter vid varje gräns – ofta med hjälp av utländska tullombud/speditörer som vill ha betalt för detta – och att behöva deponera kontanter hos den utländska tullen. ATA-carnetinnehavare får därutöver en snabbare gränspassage.

Hur fungerar Carnetsystemet?

ATA-carnetsystemet är ett bra exempel på hur samarbetet mellan näringsliv och tullmyndigheter underlättar internationell handel. Anledningen till att det här enkla och smidiga systemet fungerar är att Handelskammaren står som garant gentemot tullmyndigheten för att varorna förs tillbaka igen.

En ATA-carnet är ett alternativ till att deponera tull och moms till utländska tullar. Fördelarna är många när du reser med en ATA-carnet. Du sparar tid och pengar då ATA-carneten gör att tullförfarandet blir enklare och snabbare. Du slipper deponera tull och moms till utländska tullar och du behöver endast ha ett dokument med dig på resan.

Hur länge är en ATA-carnet giltig?

Carnetens giltighetstid är ett år. Tidsfristen för tillfällig tullfrihet varierar i olika länder och kan dock vara kortare än carnetens giltighetstid.

Hur gör man vid ankomsten till destinationslandet?

Vid ankomsten besöker man det lokala tullkontoret för att få carneten instämplad i landet. Detta gäller även på returresan.

Måste vi ha en ATA-carnet?

En ATA-carnet är ett alternativ till att deponera tull och moms. Att resa med en ATA-carnét ger ett förenklat förfarande vid temporär export från Sverige.

Vad händer om du för ut varor utan den här typen av dokument?

Då får du deponera införselavgiften mot den utländska Tullmyndigheten, sedan får du ansöka om att få tillbaka den erlagda avgiften, det kan ta fem veckor och uppåt.

Skulle du till exempel föra in något i Norge så har de 25 procents moms. Har du varor med dig på 1 miljon kronor blir du genast skyldig att erlägga Tullmyndigheten 250 000 kronor, så det kan handla om stora summor.

Johan Lundgren är advokat och han träffar en del företagare som vill skydda sina immateriella rättigheter. Men han träffar desto fler som inte har gjort det – och som stött på problem och behöver hjälp att reda ut situationen. Han hade hellre sett att han fick träffa dessa klienter i ett tidigare skede för att hjälpa till att identifiera och på olika sätt säkra de osynliga tillgångarna.

– Detta är alltid ett aktuellt ämne. Immateriella rättigheter är viktiga i alla företag på olika sätt och i vissa bolag är det extremt viktigt. De kan ju ha ett väldigt högt värde, även om man inte kan ta på dem, säger Johan Lundgren på Advokatfirman Delphi.

Vad räknas då som immateriella rättigheter? Jo, den juridiska termen immateriella rättigheter är bolagens ”kännetecken” och andra tillgångar som inte är fysiska föremål.  Exempelvis varumärke, företagsnamn, logga, mönster och annat som kännetecknar företaget.

Johan Lundgren tycker att man ska ha en strategi för hur man skyddar sina rättigheter om de blir angripna och om olyckan är framme ska man agera snabbt.

– Många mindre företag missar dessa bitar. Alla vet nog om att det är viktigt men lägger inte tid och resurser på det och det riskerar helt enkelt att bli väldigt dyrt. Kanske har man under en längre tid utvecklat en produkt som man inte längre kan använda, säger Johan Lundgren.

Blir många osams?

– Ja, och då kommer man till mig. Då pratar jag med företagaren, sen kommunicerar vi på ett eller annat sätt med motparten. Ibland på möten, men oftast genom skriftväxling. Det slutar nästan alltid med en uppgörelse. Men det tar tid och kostar pengar, framförallt om det blir en process i domstol. Därför vill jag uppmana fler företag att tänka på dessa saker i tidigt skede.

Här kommer Johan Lundgrens fyra råd för att komma igång:

Råd 1

Identifiera vad företaget har för immateriella rättigheter. Vad ni faktiskt kan skydda. Många kan skyddas på ett enkelt sätt genom registrering på olika sätt. Det kan exempelvis handla om att registrera sitt varumärke hos Patent- och registreringsverket. Mönster- och designskydd kan också uppnås genom registrering, medan upphovsrätter (till exempel rätten till ett litterärt verk eller en målning) inte behöver registreras för att det ska finnas ett skydd.

Råd 2

Gör en omvärldsanalys! Kolla runt och se vad konkurrenterna använder för varumärken, logotyper och så vidare och se så att du själv inte gör något intrång i andras rättigheter. Det kan bli dyrt!

Hur dyrt?

– Det beror helt på men bolag som gör intrång i andra större bolags rättigheter kan få stora krav på sig. Men även mindre bolag kan bli oense om ett varumärke eller liknande. Då kostar det att söka hjälp för att reda ut tvisten. Då är det mycket bättre och billigare att göra ett grundligt förarbete.

Råd 3

Avtala! Detta behövs när det inte räcker till att bara registrera. När till exempel flera bolag kommer på en teknisk lösning tillsammans måste man tidigt reglera frågor som vem som ska ha rätt att använda vad, på vilket sätt användning ska få ske och om det ska utgå någon ersättning för nyttjandet. Använd sekretessklausuler. Även ha tydliga avtal som reglerar sådana frågor med sina anställda. Är det företaget eller den anställda som har rättigheten till innovationerna och hur är det med konsulter?

Råd 4

Teckna försäkring mot att ditt företag råkar göra intrång i andra företags immateriella rättigheter. Men ni kan också försäkra er mot intrång i ert företag, och då får man hjälp när det uppstår en tvist. Detta har blivit lite vanligare på senare år och mindre kostsamt och är nu inte längre bara tillgängligt för de största bolagen.

Under torsdagens seminarie, som var den andra delen av tre i regi av Östsvenska Handelskammaren och Cleantech Östergötland, fick allt från myndighet till lokala aktörer berätta om arbetet med schaktmassor. Upprinnelsen är det uppdrag som Naturvårdsverket fått av regeringen att utreda hanteringen av schaktmassor för att göra det resurseffektivare och göra det möjligt att ställa om till en giftfri cirkulär ekonomi.

– Nyckelordet för oss är samverkan. Både internt och med entreprenörer, konsulter, forskningsprojekt och med andra myndigheter, säger Sara Jansson, utredningsledare på Trafikverket som var först ut bland talarna under seminariet.

Trafikverket konstaterade att masshantering ingår i nästan alla deras projekt och att det finns utmaningar som ofta kan leda till stora kostnader och som inte är till miljönytta. En stor fråga inom Trafikverket är hur man ska hantera massor som kan innehålla invasiva arter. Samtidigt är det enligt Trafikverket både tekniskt och miljömässigt möjligt att bli bättre. Bland annat pågår forskningsprojekt för att redan i planeringsstadier få fram vilken klimatpåverkan masshanteringen har.

– Vi vill ju lämna linjär masshantering och jobba cirkulärt. Samtidigt är det ett brett begrepp och det är viktigt att alla i branschen talar samma språk, säger Joakim Claesson, vägteknik och masshantering Trafikverket.

Finns goda exempel

Johanna Öhman, konsult på Sweco, lyfte fram exempel från Kattarp där schaktmassor ska bidra till ekologisk mångfald. Hon nämnde även ett lokalt exempel från Linghem där man tidigt lyfte frågan om hur man kan nyttja schaktmassorna som bullervall. Johanna lyfte fram vikten av att lägga tid i planeringsstadie och ställa högre krav vid upphandlingar av entreprenörer. 

– Det är lätt att klaga på lagstiftningen, men jobba förebyggande kan alla göra. Vi behöver bara jobba lite hårdare. Och det krävs att olika aktörer samarbetar, säger hon.

Att jobba över gränserna var även något som Daniel Nilistad, distriktschef Skanska, betonade när han berättade om hur schaktmassor från Kardonbanan möjliggjort utveckling av skidanläggningen Yxbacken utanför Norrköping.

– Vägen från idé till projekt kan vara lång, men vi måste våga komma med idéer och så frön som kan bli något längre fram. Nyckeln är att kommunerna och offentliga beställare tar större grepp och kan se till flera projekt samtidigt. Det hade vi som entreprenörer önskat, menar Daniel Nilistad. 

”Använd inte det billigaste alternativet”

Christoffer Andersson, vd, och Anders Bergquist, chef Hållbarhet och Strategi, från Econova delade bilden av att det behövs helhetsperspektiv, samverkan och tillit gentemot varandra. De pratade om hållbarhet och att behålla värdet av massorna för exempelvis jordtillverkning eller att återvinna lera och sand.

– Det finns goda förutsättningar att nyttja massor som genererar miljönytta, men vi upplever att det saknas aktör som tar helhetsgrepp. Alla vet i vilken riktning vi ska men vi måste samverka bättre, säger Christoffer Andersson.  

De efterfrågade öppnare samtalsklimat mellan offentliga och privata aktörer och skickar med rådet att ställa högre cirkulära krav vid upphandlingar och inte använda det billigaste alternativet.

Avslutningsvis berättade Stefan Jonsson, vd Skogslottens ryttarförening, om det konstruktiva exemplet med återanvändning av schaktmassor. Skogslottens vision att genom 2,5 miljon ton schaktmassor förvandla en grusgrop till en stor självförsörjande ridanläggning med tillhörande bostadsområde. 

– Jag hoppas att anläggningen kan vara klar inom fem år, säger Stefan.

Vill du ta del av hela seminariet så finns det inspelat här nedanför. Torsdagens seminarie var del två av tre i ämnet masshantering. I december hålls det tredje seminariet i våra nya lokaler LINK Business Center i Linköping. Om du vill delta så kan du anmäla dig här. 

Många unga och utlandsfödda får sitt första jobb inom hotell eller restaurang vilket gör näringen till en viktig inkörsport på arbetsmarknaden. 39 procent av arbetskraften inom branschen är födda i ett annat land. Men restriktionerna under pandemin blev kännbar för hela branschen.

– Över 50 000 personer, varav cirka 1 900 i Östergötland, förlorade sitt arbete och många av dem har gått till andra branscher eller skolar om sig. Så för en näring som hade tufft att hitta folk innan pandemin, har det blivit än svårare nu, säger Magnus Dahlin, vice ordförande för bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita Mellersta. 

Förra veckan anordnade Östsvenska Handelskammaren i samarbete med Bråvikens Hotell- och restaurangförening en frukostträff för företagare inom besöksnäringen. Med på träffen fanns representanter för Visita, yrkeshögskolan, arbetsförmedlingen samt Norrköpings kommun och Region Östergötland. Syftet var att hitta snabbspår och samverkan för att utbilda och locka fler till branschen.

– Kompetensbrist och svårigheter att rekrytera är ett problem som besöksnäringen delar med många andra branscher. Här blir det dock extra tydligt eftersom man varit så påverkad av pandemin. När verksamheterna nu kan öppna igen, så sätter istället personalbristen käppar i hjulet, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren. 

– Samtidigt är arbetslösheten hög och 17 000 uppbär a-kassa från Hotell- och restaurangfacket. Något är skevt. Vi behöver få fler händer och fötter och framför allt se till att ungdomar hittar till världens roligaste bransch, säger Magnus Dahlin. 

Kinnarps grundades 1942 av Jarl och Evy Andersson och är en i dag helt familjeägt genom deras barn och barnbarn. Företaget inriktar sig till tre områden skola, kontor och omsorg.

– Vi inreder för hela livet, säger Lars Andersson, försäljningschef i Norrköping, och skrattar.

Och just arbetslivet i livet har sett väldigt annorlunda ut för många de senaste åren i och med coronapandemin.
Lars Andersson berättar att man redan innan pandemin kunde man se hur kontorsarbetet förändrats och att många av de fasta skrivbordsplatserna stod tomma under längre perioder.

– Säljarna var ute hos kunder och någon var sjuk eller vabbade, och några andra kollegor var samlade i ett mötesrum. Tänk vad mycket mer man kan göra om man inte fäster tanken vid att alla måste ha ett fast skrivbord.

Vilka trender ser du inom kontorsinredning?

– Vi ser att man eftersöker en bredare flora av olika miljöer och större flexibilitet. Att man satsar på samarbetsytor för att jobba gemensamt och inte bara fokuserar på det enskilda skrivbordet.

Lars hänvisar till analyser som gjorts under  pandemin, som visar att många vill fördela arbetsveckan med två dagar med hemmajobb och tre på kontoret.

– Att jobba hemma har vi sett gett effekt på produktivitet och effektivitet och underlättar även för livspusslet. Innovation, kreativitet, gemenskap och samhörighet är där emot något vi får på kontoret. Då förstår man vikten av genomtänkta mötesplatser och sociala ytor som skapar en identitet och ger inspiration när vi väl är på kontoret.

Lars fortsätter:

– En annan trend som har hängt med ett tag men som fortfarande är stark är hemmakänslan.
Man vill få in en varmare klang och mjuka värden.

Och finns trender så brukar det finnas en motsats. Lars menar att det personliga skrivbordet och det likformade kontorslandskapet som vi känner det tillhör det förgångna.
 – Det kanske är min personliga åsikt efter att ha varit så länge i branschen, men en fast kontorsplats är det nästan ingen som gynnas utav egentligen. Många tror att de är mer fasta än vad de egentligen är, även om man har arbetsuppgifter som hanteras med hög sekretess så går det ofta att lösa med tekniken.

Inredningstrender kommer och går. Hur jobbar Kinnarps med hållbarhet?

– För oss är det viktigt med en hållbar produkt som håller genom tiden. Och just för att återbruk och cirkuläritet har efterfrågats så tittar vi på lösningar där man kan exempelvis hyra sina olika miljöer.
En soffgrupp kan därför lätt bytas ut mot något annat och leva vidare hos ett annat företag. Vi har även plockat bort allt onödigt emballage, vi fraktar våra produkter med filtar vilket medför att vi kan frakta upp till 50% mer i våra leveransbilar. Filtarna återanvänds tills vi maler ned dem och tillverkar ljudabsorberande material som används bland annat i skrivbordsskärmar och ljudabsorbenter. Vi har även flyttat hem det mesta av vår produktion till Sverige. 

”Vi tar ledningen som gisslan”

I processen med att komma fram till vad som passar de olika kundernas behov, tittar Kinnarps alltid närmare på vad som utförs i verksamheten. Detta för att kunna skapa en arbetsplats som kan hjälpa människor att arbeta och må bättre. Metoden kallar de för ”Kinnarps next office”.

– Next Office är ett verktyg där vi tillsammans med ledningen och hela organisationen kan kartlägga behov utifrån arbetsmönster och aktiviteter. Resultatet redovisas i en rapport som sedan ligger till grund för kontorets utformning. Vi är inte bara en leverantör som säljer kontorsstolar, vi är en helhetsleverantör som kan vara med från idén till ett färdigt resultat. När vi förstår hur verksamheten fungerar kan vi ge en rekommendation för den optimala arbetsmiljön för den specifika verksamheten.

Lars fortsätter:

– Vi tar ledningen som gisslan! Utan ledningen kommer man ingen vart. Men medarbetaren måste vara med på förändringen hela vägen, annars gör vi inte det här. Sen ser vi även till att göra en uppföljning, vilket är superviktigt. Ofta kan man justera lite på det som inte känns rätt. Att investera i ett framtidssäkert kontor skapar den lägsta livscykelkostnaden för företag och organisationer.

Avslutningsvis, kan du ge oss dina fyra bästa tips om man ska planera för ett nytt kontor?

1. Ha ett tydligt mål. Ställ er frågan om varför ni gör det här, vad är syftet? Gör upp en tydlig målbild, för om ni inte vet slutdestinationen så hittar ni inte dit.

2. Tänk framåt. Hur vill du ha det imorgon? Försök att tänka bort det du har i dag.

3. Få med ledningen. Det är så viktigt att ha med alla i ledet. Ledningen ska driva arbetet framåt och skapa engagemang hos medarbetarna, sedan kan man börja förändra.

  4. Se det inte enbart som ett inredningsprojekt. När man förstår att allt hänger ihop, teknik, människa och den fysiska miljön, då kan man skapa ett värde i miljön. Att välja färger och material är bara en liten del av helheten.

I ett sekelskifteshus vid Stora torget i Linköping tar Josefin Linebäck emot oss. I en elegant våning med högt till tak huserar Webropol. Företaget har haft sitt Sverigekontor i Linköping sedan 2005 och bland kunderna finns alltifrån enmansföretag och privata bolag till myndigheter.

– På så sätt har vi ingen typkund. Så länge man vill ha in svar från personer i form av alltifrån enkäter, kundundersökningar till inbjudningar och event så kan man använda våra tjänster, säger Josefin Linebäck som jobbat på företaget i Linköping i tio år.

Webropol grundades 2002 i Finland och det är där huvudkontoret ligger. Förutom Finland och Sverige finns företaget i England, Tyskland och Belgien. Från början var det i huvudsak webbenkäter som var Webropols produkt.

– Då var vi ganska ensamma på marknaden, säger hon.

Sedan dess har mängder av verktyg tillkommit i företagets utbud. Informationsportaler, personalutvecklingsverktyg, avancerad analys och eventadministrering är bara några av alla strängar på lyran. Det senaste är ett visselblåsarsystem som är högaktuellt med tanke på regeringens lagförslag om stärkt skydd för personer som slår larm om exempelvis missförhållanden i sina organisationer.

”Blev en stark sammanhållning”

Med andra ord är utveckling och modet att satsa framåt någonting som genomsyrat företaget sedan starten. Och inte ens en pandemi kunde stå i vägen. När många av nyheterna inom näringslivet handlade om konkurser, permitteringar och neddragningar, valde Webropol i stället att växla upp. 

– Visst var det skakigt i början av pandemin. Men mitt mål var hela tiden att ingen skulle behöva lämna oss under den här perioden och det blev en stark sammanhållning här och vi jobbade för varandra. 

Hon fortsätter:

– Under hösten 2020 vände det och då kände att vi hade chansen att anställa fler. Det skulle visa sig bli väldigt framgångsrikt för oss.

Hur gjorde ni? 

– Mycket handlade om gemensamt fokus. Vi bestämde oss för att kämpa och började prata mycket om tillväxt och ställa oss frågan ”hur lyfter vi?”. Drivet ökar när alla vet och förstår varför vi ska göra det här tillsammans. Det blir bättre än att jag bara ska stå och säga ”nu ska vi växa”. Sådant som vi tidigare kanske bara hade pratat om gjorde vi verklighet av. 

Vill anställa ännu fler

De nio medarbetarna på Linköpingskontoret har nu fått sällskap av fem nya kollegor. Och det kan bli fler.

–Analysavdelningen är riktigt stark nu, så nästa steg är att ta in fler säljare.

Med åren har flera konkurrenter dykt upp på marknaden. Bland annat aktörer som har kostnadsfria verktyg, men som Josefin menar inte är i närheten av alla Webropols tjänster. 

– Vi lägger stort fokus på kunden och har analytiker och statistiker med stor erfarenhet. Det får du inte hos gratisverktyg som exempelvis Google.

Vilka är utmaningarna framåt?

– Vi vill växa och bli fler och få större marknadsandel i Sverige. Att fler känner till vårt varumärke och att det vi gör är bra. Jag fick precis ett mejl från en person som kommit i kontakt med Webrobpol via en branschorganisation och som sa att han vill använda oss i sitt bolag också. Då känner man ju att vi gör något bra, avslutar Josefin.

För sjunde året i rad genomfördes undersökningen som i år visar att andelen kvinnor i regionens bolagsstyrelser är 24 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med i fjol och en ökning med sex procent sedan 2018.

– Årets resultat kan sammanfattas som ett litet steg men ändå ett viktigt steg i rätt riktning, även om utvecklingen går långsamt framåt. Men sett över tid är förändringen tydligare än om man ser från år till år, säger Emma Meijer, projektledare 100-listan.

Högst andel kvinnliga styrelseledamöter finns på Gotland (27 procent), i jämförelse med Södermanland (25 procent) och Östergötland (23 procent).

Fördjupad undersökning i år

Till skillnad från tidigare rapporter har arbetet med årets rapport fördjupats med enkätundersökning och djupintervjuer. 

– Det har gett oss en extra dimension över hur arbetet med jämställdhet ser ut i regionens bolagsstyrelser. Till exempel kan vi se att de bolag som har en kvinna som vd tenderar ha fler kvinnliga ledamöter än de bolag med en man på samma post. Jämställdhetsutvecklingen går dessutom snabbare bland företagen med kvinnlig vd.

Stor uppmärksamhet i media

Regionens ledande nyhetsmedier rapporterade alla om 100-listans undersökning. Här kan du ta del av artiklar samt tv- och radioinslag:

• SVT Nyheter Öst och SVT Nyheter Sörmland
• SR P4 Östergötland
• Norrköpings Tidningar/Corren/Affärsliv.com/MVT
• Folkbladet
• Södermanlands Nyheter/Eskilstunakuriren/Katrineholmskuriren
• Hela Gotland

Läs hela 100-listans rapport här

Rapporten offentliggjordes genom ett traditionsenligt event på Kammarforum i Norrköping där inbjudna deltagare bland annat fick lyssna till analys från en panel. Här är ett bildspel från rapportsläppet:

– Vi köpte en gång i tiden en klassisk flyttfirma och idag är vi mer av ett ”logistikhus”. Flytt är fortsatt något vi erbjuder, men Almroths har gått från lokalt till internationellt bolag, säger vd Carl Svensson.  

Han hälsar välkommen till kontoret på Ingelsta-området i Norrköping, ett hus med anspråkslös fasad men en överraskande trivsam innergård där de anställda kan ta lunchen i höstsolen och till porlandet från fontänen. 
Det har gått några år, närmare bestämt 23, sedan Carl – eller Calle som de flesta säger – och hans pappa bestämde sig för att expandera och köpte företaget Almroths. Under dessa år har bolaget vuxit i etapper och är idag något helt annat: Ett logistikhus med en stor variation av kunder, många inom e-handel. 

Flera verksamhetsben 

Almroths verksamhet står idag på flera ben och samarbetar med flera andra såväl små som stora företag. Man erbjuder fortfarande flytt och förråd lokalt och regionalt, men det största affären har blivit tredjepartslogistik och spedition med både företag och privatkonsumenter som kunder. 

– Ja, vi var först underleverantörer till flera stora åkerier men 2005 bestämde vi oss för att satsa och ska göra oss av med mellanhänderna. Vi myntade begreppet logistikhus, säger Calle. 

När företaget växte och kunderna blev fler började man arbeta alltmer med globala logistiklösningar och hjälpa företag med hela leveranskedjan. Egna speditörer anställdes för att tillgodose efterfrågan. 

E-handel gav skjutsen

– E-handeln inledde sin boom 2013 och då började vi även att skicka paket till privatpersoner, berättar Calle. E-handeln har betytt väldigt mycket för oss, det är den verksamhet som vuxit snabbast i kronor och antalet anställda. 

Idag är tredjepartslogistiken, som bygger på den ökade e-handeln, motorn i företaget. 

Varför har det då gått så bra för Almroths? 

– Vi har alltid värnat om vårt goda rykte och våra kunder har tipsat vidare om oss. Vi har aldrig behövt bearbeta marknaden egentligen, säger Calle. 

För att enkelt förklara Almroths affärsidé kan vi använda ett exempel: Någon får idén att sälja strumpbyxor online. Denne hör av sig till Almroths som fraktar strumpbyxorna från tillverkningen, lagrar dem och packar och skickar sedan varan till slutkunden. En ”onestopshop” för företagen. Bland deras större kunderna finns Campadre, Plantagen, Odd Molly, Hobbex, Urbanista och Casall med flera. 

Calle berättar att hans medarbetare har nästintill daglig kontakt med de stora kunderna. Till exempel är det viktigt för Almroths att ha bra koll på när nätshopparna ska ha kampanjkoder i omlopp eller släpper samarbeten med stora influencers. 

– Vår kund Stronger hade exempelvis ett lyckat samarbete med en stor influencer där de fick in flera tusen ordrar inom ett par timmar. Då måste vi vara beredda med personal som kan skicka varorna snabbt. Oftast är överenskommelsen att alla order som kommer in före lunch skickas samma dag.

Hos Almroths såg man hur volymerna växte med hela 30-40 procent under pandemin. Att fler shoppade hemifrån var den självklara huvudorsaken. Själva beräknar Almroths att de kommer att växa 15 procent under 2021 samt omsätta 235 miljoner kronor. 

Så hur är det med konkurrenter i branschen? 

– Det är egentligen vi och Postnord som håller på med detta. 

Från 7 000 till 85 000 kvadratmeter 

I dagsläget har Almroths e-handelslager på fyra ställen i Norrköping. Snart utökar man kapaciteten med ytterligare 30 000 kvadratmeter i Klinga, dit flera befintliga kunder ska flytta. Almroths kommer där samla all e-handel under ett och samma tak. Det ger företaget många fördelar och en toppmodern byggnad som dessutom är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv, framhåller Calle. Även kontorspersonalen följer med till Klinga. Det är Slättö som bygger och inflyttningen är planerad 1 april 2023. 

I starten förfogade Almroths över 7 000 kvadratmeter lager och arbetsytor i Norrköping – nu är det uppe i 85 000 och växer. 

Hur har det varit att hitta lokaler i Norrköping under växtperioden?

– Vi har haft goda relationer med fastighetsägare, där flera har hört av sig till oss och undrat om vi är intresserade av olika lokaler. 

Data är framtiden 

– E-handeln och data är framtiden för oss. Tredjepartslogistik och ”ad ons”. Vi ser ingen avmattning i efterfrågan av våra tjänster utan tvärtom ökar förfrågningarna. 

Calle utvecklar hur data kan vara framtiden för ett logistikföretag: 

– Vi kan erbjuda analys av vår data, till exempel kan vi hjälpa kunderna så de marknadsför sig i de länder och på marknader där vi fraktar mest åt dem. Och vi kan bistå dem med att finna smartare fraktalternativ över lag. 

Vilka är de största utmaningarna? 

– Det är att veta vilka e-handelsföretag som kommer att lyckas och varför. Väldigt många vill starta e-handel idag och vi måste försöka förstå vilka som blir de nästa jättarna och vilka som inte har en tillräckligt bra affärsidé. Vi bygger våra affärer väldigt mycket på relation och investerar mycket i logistiken och lösningarna för kunden, så det behöver kännas riktigt bra och att vi tror på idén när vi inleder ett samarbete. 

Carl Svensson vill gärna använda uttrycket att ”Norrköping är Nordens logistikhuvudstad”  

– Kommun har inte förstått dimensionerna här, tycker jag. Det räcker inte med att satsa på hamnen. Det behövs mark till företag som vill etablera sig och här tycks kommunen blivit lite tagna på sängen. Företag som vårt tillför stora skatteintäkter!

– Detta med logistik är ju så rätt för Norrköping. Vi har universitet, kort väg för anställda, fastighetsägare som vill investera, bra geografiskt läge. Det har jag tjatat mycket om, avslutar Calle med ett leende.

Nätverket fokuserar på aktuella ämnen som faktabaserad affärsutveckling, hållbarhet och krishantering, men även inspiration och personlig utveckling för att höja både din egna kompetens som företagsledare, och ditt bolags.

Varje grupp träffas fem halvdagar om året, och består av 10-15 deltagare ledda av en erfaren nätverksledare. Tillsammans diskuteras aktuella case- och utmaningar kopplat till de egna bolagen med specifika teman som stöd.

Varje nätverksträff har ett tema som bestämts på förhand av nätverkets deltagare, samt nätverksledaren. Du har som nätverksdeltagare en stor möjlighet att påverka träffarnas innehåll och få med dina egna organisations utmaningar. Dessa diskuteras tillsammans med nätverkets deltagare och ledare som fungerar likt ett runt bord med erfarna konsulter från olika branscher.

Exempel på ämnen som diskuteras kan vara:

• Hur man skapar och leder effektiva team
• Hur maximerar du ledningsgruppens prestation och skapar effektiva ledningsgruppsmöten
• Dilemman och scenarioplanering
• Segmentering och differentiering
• Business Model Design. Affärsmodellen som bas för faktabaserad, agil- och experimentell affärsutveckling.
• Trenddriven innovation.
• System för omvärldsbevakning och framtidsanalys
• Alla nätverksträffar sker under sekretess.

Pris
20 000 kr ex moms per person och år för medlemsföretag
27 800 kr ex moms per person och år för företag som inte är medlem i Handelskammaren

Kontakta vår projektledare Johan Hetting för mer information:
011 – 496 45 77
johan.hetting@east.cci.se

Är du vd för ett större tillväxtföretag? Då ska du istället delta i vårt nätverk för vd:ar i större bolag. Läs mer här.