Läs hela remissvaret här.

ÖHK vill lämna följande synpunkter:

Näringslivet har fundamental betydelse för regionens utveckling och tillväxt. Som näringslivets röst ser ÖHK det som viktigt att regionala utvecklingsfrågor bidrar till att skapa affärsmöjligheter, jobb och marknader genom att integrera klimat och miljöperspektivet i omställningen till en klimatneutral ekonomi.

”Ett klimatneutralt Södermanland 2045” är en ambitiös strategiplan och ur den regionala klimat- och energistrategin för 2020-2030 vill ÖHK lyfta synpunkter på några av de sju fokusområden som dokumentet utpekar har störst klimatpåverkan i länet.

Samhällsplaneringen
Den regionala attraktiviteten ökar när kommuner visar sin styrka tillsammans. Om kommuner och näringsliv har fokus på att få talanger och kapital till regionen, snarare än till sin egen kommun, så kommer de positiva effekterna spilla över i hela regionen. Länsstyrelsen kan bidra och stötta till samverkan i samhällsplaneringsfrågor, även om det är kommunerna som har planmonopol. Vi uppskattar ambitionen att se förbi de administrativa gränserna och uppmuntrar att avstamp tas utifrån funktionella stråk, arbetsmarknadsregion och det faktiska, samt troliga, arbetspendlandet mellan kommuner och regioner. Byggnader och infrastruktur är något som finns kvar under lång tid. Förbättrad samverkan kring fysisk stadsplanering måste inbegripa både bebyggelse, infrastruktur samt energifrågan också ur företagsperspektiv.
T ex blir rekrytering, nyetableringar eller expansion omöjliga utan tillgång till el eller god infrastruktur.

Hållbara energisystem
“El är en särskilt värdefull form av energi, då den kan användas för att ersätta fossila bränslen, men med ett större elbehov följer också risk för effektbrist.” Handelskammaren delar analysen och vill poängtera hur viktig en stabil och pålitlig elförsörjning är för näringslivet – såväl befintligt som kommande. Ska vi lyckas få nya etableringar och investeringar i Sörmland, så är energiförsörjningen en nyckelfaktor. Minst lika viktig som bra övrig infrastruktur i vägnät, tågräls och fiberutbyggnad. Att kapacitetsbristen hämmar egenproducerad el från att säljas, är ytterligare en dimension av problemet som motverkar utvecklingen åt rätt håll.

Samverkan mellan länets – och landets – aktörer är mycket viktigt för att möta kapacitetsproblemet i elnätet. Handelskammaren delar åsikten att det behövs tydligt ansvarstagande, roller och samverkan kopplat till utmaningen.

Företag och industrier
Energieffektivisering inom industrin är ett kontinuerligt arbete, eftersom processerna ständigt utvecklas och energi är en stor kostnadspost i verksamheten. Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen kan dock leda till ökad energianvändning. Däri ligger konflikten att samtidigt som vi vill minska vår energianvändning, behöver vi mer el för att reducera användningen av fossila bränslen. SSAB:s satsning Hybrit är ett utmärkt exempel på det. I SSAB:s fall men även mindre bolag vill Handelskammaren trycka på vikten av dialog med företagen och öppenhet för regionen att se sig själv som möjliggörare för att näringslivet ska lyckas i sin omställning. Inte sällan går företagen före och ligger i framkant gällande grön utveckling och då är det förstås ytterst viktigt att den offentliga inte bromsar eller försenar utvecklingen på grund av okunskap eller andra orsaker.

Ofta landar omställningen för företag om stora och kostsamma investeringar, som ska ge såväl ekonomisk som miljömässig nytta. Därför behövs affärsmässiga lösningar och ekonomiska incitament för att förverkliga planerna. Tydliga politiska riktlinjer är, precis som strategin säger, helt centralt och här arbetar Handelskammaren och andra opinionsbildare med att påverka politiken. Regionen kan förstås göra detsamma så att spelreglerna hänger med utvecklingen och som sagt främjar, inte hämmar, en god utveckling miljömässigt och tillväxtvänligt. Dessa två måste gå hand i hand.

Byggnader
Många inom fastighetsbranschen har kommit långt i energieffektiviseringen, Sverige har näst in till fossilfri energi för uppvärmning, framförallt i flerfamiljshus och kommersiella byggnader. När det gäller byggnation och minskat byggavfall, rekommenderar vi att ta del av andras goda exempel, såsom Östergötland bygger klimatneutralt, ÖBKN. Detta är en klimatsamverkan mellan olika privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetssektorn i Östergötland. Målsättningen är halverad klimatpåverkan för hela bygg- och fastighetssektorns värdekedja år 2030  och en klimatneutral värdekedja i bygg- och fastighetssektorn senast år 2045.

Resor och transporter
Fakta säger att inrikesresor står för drygt 30% av Sveriges total utsläpp av växthusgaser. Vårt flygande står enligt uppgift för lika stora utsläpp som all bilkörning i Sverige. Sammantaget står inrikes- och utrikestransporter som passerar Sörmland (inklusive flyg och sjöfart) för 40 % av Sörmlands utsläpp. Eller kanske ska vi idag, i pandemitider, konstatera att det i varje fall var så tills helt nyligen.

Projekt Ostlänken är det största järnvägsbygget i modern tid i Sverige. Näringslivet sätter stort värde på detta. Satsningen visar tro på en utveckling och till viss del nytt sätt att se på järnvägen och dess betydelse, som vi uppskattar och anser är viktig.
Vi värdesätter att målbilden lyfter den ökade tillgängligheten och möjliggöra positiva effekter på resande, tillväxt och regionförstoring, med Ostlänken som bas. En del i detta är satsningen för skapande av nya resecentrum i Nyköping, Skavsta och Vagnhärad som ska bidra till att öka tillgängligheten och nyttjandegraden av den nya järnvägsinfrastrukturen, såväl för de nämnda kommunerna som för övriga delar av regionen. Hur den typen av satsningar planeras och utformas kommer att ha avgörande betydelse för hur stora och regionala tillväxt- och utvecklingseffekter Ostlänken kommer att ge.

Det pågår en förändring i människors beteende och nya tekniksprång görs. ÖHK tror, till skillnad från vad som uttrycks strategidokumentet, starkt på innovationer och att innovationer inom hållbarhetsfrågor som genererar teknisk utveckling av fordon och drivmedel ur klimatperspektiv kommer ske exponentiellt. Detta parallellt med människors attitydförändringar gällande resvanor och transporter. Delvis är det självklart kopplat till pandemin och Covid 19-anpassningar. Delvis företagens och människornas sätt att anpassa sig till klimatsmart resande och digitaliseringens möjligheter. (som förstås kan ställa högre krav på eltillgång) För företagen är det fortsatt verksamhetscentralt med god och klimatsmart infrastruktur. För människor tror vi att tillgängligheten är avgörande vid val av resandeform. Fler och förbättrade uppställningsplatser och väl utbyggd, koordinerad kollektivtrafik och god infrastruktur för cyklister, gångtrafikanter och bilister bidra till att fler väljer klimatsmarta kollektiva transporter.

ÖHK är tacksamma för möjligheten att inkomma med remissvar. Yttrandet har beretts av Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef och Charlotta Elliot, talesperson för infrastrukturfrågor.

Pia Carlgren, tf vd Östsvenska Handelskammaren

Ladda ner remissvaret här.

Se hela remissvaret här.

Läs hela remissvaret här.

ÖHK är en politiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra drygt 900 medlemsföretag för internationell lyskraft i vårt område – framtidsregionen East Sweden.

Vi delar Region Gotlands syn på problematiken med hur finansiering av infrastrukturåtgärder ska kunna lösas. Under en längre tid har behov och brister inte kunnat åtgärdas, parallellt med att nya behov har tillkommit.

Gotlands utveckling av näringslivet, inom framförallt besöksnäringen och de areella näringarna, påkallar behov av större investeringar i infrastruktur för att öka tillgängligheten mellan öns alla delar och därigenom optimera tillgång till kompetens, tillväxt och utveckling.

Gotlands ställning som besöksmål i och till Sverige bidrar till landets totala inkomster av besöksnäring och till ett ökande intresse för Sverige som besöksdestination överlag. Gotlands unika förutsättning, som ö, gör att dess befolkning och näringsliv, mindre vintertid men desto större sommartid, är helt beroende av fungerande flyg- och färjetrafik. Färjetrafiken är det enda alternativet för godstransporter och för en större del av resandet till och från Gotland. Det är Gotlands landsväg till fastlandet.

Satsningar på strategiskt avgörande punkter som Visby hamn och Visby flygplats är därför inte enbart viktiga för öns befolkning och näringsliv utan relevanta för Sverige som helhet.

Dessa faktorer gör också att ÖHK vill se färjetrafiken som en del i den nationella infrastrukturen och infrastrukturplaneringen.

ÖHK är en politiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra drygt 900 medlemsföretag för internationell lyskraft i vårt område – framtidsregionen East Sweden.

Vi ser positivt på att förslaget så tydligt har en övergripande inriktning på att öka tillgängligheten och möjliggöra positiva effekter på resande, tillväxt och regionförstoring genom Ostlänkens tillkomst. En del i detta är satsningen för skapande av resecentra i Linköping och Norrköping som ska bidra till att öka tillgängligheten och nyttjandegraden av den nya järnvägsinfrastrukturen, såväl för de nämnda kommunerna som för övriga delar av länet. Hur den typen av satsningar planeras och utformas kommer att ha avgörande betydelse för hur stora och regionala tillväxt- och utvecklingseffekter Ostlänken kommer att ge.

Vi ser också positivt på arbetet med att öka kapacitet och säkerhet både på rv 34 Borensberg -Motala och genom att skapa en förbifart vid Finspång på v 51. Båda dessa vägar är viktiga ur såväl gods- som persontransportsynpunkt. Vi hade dock önskat en ännu tydligare satsning på att skapa en utbyggd och säkrare v 51, som idag är en viktig led för att möjliggöra större utbyte mellan Östergötland och Örebro. Det hade gett ökade möjligheter till arbets- och studiependling och att möta behovet en säkrad tillgänglighet till Norrköpings hamn för gods som transporteras
längs det stråket.

ÖHK är en politiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra drygt 900 medlemsföretag för internationell lyskraft i vårt område – framtidsregionen East Sweden.

Sammanfattning av remissvaret

• ÖHK är nöjd över att ramen för investeringar och underhåll ökar 100 mdr jämfört med föregående plan, eftersom hela transportsystemet behöver rustas upp och utvecklas. För att säkerställa drift och underhåll på lång sikt framåt bör det skapas en långsiktig finansieringsmodell, en nationell underhållsplan som en del av den nationella planen för 2018-2029.
• Investering och utbyggnad av ny infrastruktur är nödvändigt för att möta framtidens globala konkurrens och därmed är även tempot på genomförandet viktigt för att säkra Sveriges konkurrenskraft – tidsperspektiven för färdigställande behöver kortas
• För att korta ned byggtider och säkerställa att nod- och stråktänkande även får genomslag i färdigställandet, behöver regeringen öppna upp för alternativa finansieringslösningar.
• Ostlänken, ny järnväg mellan Järna och Linköping, har delvis på grund av kraftigt ökade kostnader ett senarelagt genomförande jämfört med gällande plan. Det beklagar vi och menar att detta skulle kunna lösas genom en lånefinansiering av hela det nya stambanesystemet. ÖHK menar att extraordinära satsningar kräver extraordinära finansieringslösningar och anser det angeläget att regeringen inför fastställandet av denna plan söker brett parlamentariskt stöd för en sådan lösning.

ÖHK är en politiskt obunden medlemsorganisation för näringslivet i Östergötland, Sörmland och på Gotland. Vi arbetar på uppdrag av och för våra drygt 900 medlemsföretag för internationell lyskraft i vårt område – framtidsregionen East Sweden.

Vi lever idag i en verklighet där regioner konkurrerar med regioner på en global marknad. För att klara av konkurrensen krävs tillräckligt stora befolkningsmängder för att kunna tillhandahålla och säkra tillgången till kompetens, arbetstillfällen och kapital.

Södermanland består idag av en flerkärnig struktur där befolkning och näringsliv samlas inom framförallt två större funktionella arbetsmarknadsregioner, Nyköping och Eskilstuna kommuner med omnejd. Länets olika delar är i sig själva för små för att utgöra en konkurrenskraftig marknad på global nivå och behöver därför kopplas närmare varandra samt till omliggande regioner med fokus på Stockholm, övriga Mälardalen och Östergötland.

Ett utomordentligt viktigt verktyg för detta är därför hur landets och länets infrastruktur planeras och används. Några av länstransportplanens viktigaste syften och mål är att främja en ökad tillgänglighet i transportsystemet för alla målgrupper i samhället och att öka andelen hållbara transporter för en minskad klimatpåverkan, liksom att stödja tillväxt i länet genom att främja flerkärnighet, regionförstoring, internationell tillgänglighet och näringslivets transporter.

Vi ser därför positivt på förslaget i de delar som stöttar hela resan-perspektivet, och som underlättar i samband med byten för resor i länet. Vi välkomnar också de satsningar som syftar till att stärka pendlingen i de storregionala stråken, t.ex. genom satsningar på resecentra inför byggandet av Ostlänken. Det bidrar till att förstora regionen och skapa en större funktionell arbetsmarknad, vilket är av fundamental vikt för näringslivet nu och i framtiden.

Vi ser dock med besvikelse på förslaget att avstå från att utveckla de tvärregionala förbindelserna som kan förstärka befintliga stråk inom länet. Där går idag många transporter både av personer och gods. Säkerhetssituation längs dessa vägar är problematisk, där olyckor med tunga fordon inblandade är vanligt förekommande. Vi har tidigare påtalat att den dåliga standarden på länets tvärförbindelser inverkar menligt på näringslivets tillväxtmöjligheter i länet och även när det gäller att optimera tillgång och spridning av de varor och tjänster som produceras eller tillhandahålls inom länet.

Utöver ovan nämnda skäl är detta synsätt oroande för oss också med tanke på att länet för närvarande befinner sig i en process att ombildas till region. Det är då viktigt att denna plan samspelar och skapar synergier med övriga strategidokument för länet, något som också framhålls som viktigt i planen. I annat fall riskerar delar av poängen med skapandet av just Södermanland som region – sammanhållning och ökad konkurrenskraft – gå om intet.