Förordningen omfattar ett antal råvaror (trä, kakao, kaffe, palmolja, gummi, soja och nötkreatur) och varor som tillverkats av dem exempelvis trämöbler, plywood, köksartiklar och askar av eller med träinslag, träkol, papper, däck, gummihandskar, läder och choklad.
För importörer, exportörer, tillverkare inom EU och företag som handlar med dessa varor inom EU innebär detta bland annat ökade krav på att inneha spårbarhetsbevis för att kunna visa var och när dessa råvaror utvunnits eller använts i tillverkningen av en produkt. Importörer och exportörer kommer i sina tulldeklarationer behöva ange ett referensnummer till ett giltigt intyg om tillbörlig aktsamhet. Kravet på giltigt intyg gäller även för tillverkare inom EU och det blir även viktigt för handlare inom EU att kontrollera detta. Intygen kommer samlas i en EU gemensam databas som nu är under uppbyggnad.
Förordningen börjar gälla den 30:e december 2024 för medelstora och stora företag och ett halvår senare för mikro- och småföretag. Det är nu hög tid för berörda företag att sätta sig in i förändringen och förbereda sin verksamhet på de nya kraven. För produkter som inte kan presentera giltiga intyg blir det förbud att sälja produkten på EU:s inre marknad och sanktionsavgifter kan utdömas.
Skogsstyrelsen är i Sverige utsedd till behörig myndighet och kommer under detta webbinarium ge en introduktion till den nya lagstiftningen, kommande krav och hur företag bör förbereda sig:
- Vilka är de nya kraven och vilka produkter omfattas?
- Information om det nya kravet på referensnummer till giltigt ”Due diligence statement”/ ”Förklaring om tillbörlig aktsamhet” i den EU gemensamma databasen. Detta kommer krävas för alla produkter som omfattas och för att dessa ska få importeras, exporteras eller handlas med inom EU.
- Hur ska företag redogöra för råvarornas/produkternas ursprung, dvs. var de producerades?
- Hur skiljer sig kraven på den som placerar en produkt på EU-marknaden jämfört med den som handlar med aktuella varor som redan är placerade på EU:s inre marknad?
- Vilka datum gäller för stora företag respektive mindre företag?
- Det blir krav att ha ett sk due diligence system på plats – hur ska ett due diligence system fungera enligt förordningen?
- Hur ska tillsynen för att säkerställa efterlevnad gå till?
- Sanktionsavgifter som kan utdömas om reglerna inte efterföljs?
Föreläsare är Jennie Sverker, specialist Skogsstyrelsen, och Lars Hansson, verksjurist Skogsstyrelsen.
Avskogningsförordningen Bakgrund
Avskogningsförordningen är ett initiativ inom EU:s gröna giv, EU:s färdplan mot en mer hållbar utveckling inom alla samhällssektorer. Den gröna given innehåller mål för minskade utsläpp av växthusgaser, återbeskogning och skydd av biologisk mångfald fram till 2030.
Den största orsaken till avskogning är att mer skogsmark tas i anspråk som jordbruksmark. Mellan 1990 och 2020 försvann ca 10 % av världens befintliga skogar (FAO), ett område större än hela EU-unionen. EU:s konsumtion beräknas ha bidragit till 10 % av den förlusten. Om inget görs beräknas EU:s konsumtion av de råvaror som omfattas av förordningen fortsatt bidra till att ca 248 000 ha skog försvinner årligen fram till 2030.
Avskogningsförordningens syfte är att minimera EU:s bidrag till förlusten av skogar och biologisk mångfald samt att minska utsläppen av växthusgaser.
