– Vi närmar oss slutet på ett år som varit minst sagt annorlunda. Pandemin och viruset covid-19 har starkt påverkat näringslivet i vår region på olika sätt och kommer fortsätta att ha effekter under en tid framåt. Vissa företag och branscher har det oerhört tufft, andra kommer att gå stärkta ur situationen, säger Pia Carlgren, t f vd.
Gällande åtgärder som påverkar medarbetare på företagen har en tredjedel av de svarande företagen använt möjligheten till korttidspermittering. 12 procent har tvingats säga upp personal, 17 procent har avslutat timanställningar/konsulttjänster. Värt att notera är att 20 procent faktiskt har anställt medarbetare.
– Vi kan anta att andelen som tvingats säga upp anställda förmodligen varit högre om inte alternativet med korttidspermittering funnits. Vi ser även att nära 40 procent av de som svarat på enkäten ansökt om någon form av ekonomiskt stöd, och bland dem är korttidspermitteringen den absolut mest använda. Omställningsstödet och uppskjuten skatt har också ansökts om i viss utsträckning, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef.
Mönstren i hur drabbade företagen är och vilka åtgärder som vidtas känns igen från vårens och höstens mätningar. En förändring har dock skett i hur Handelskammarens medlemmar ser på de offentliga aktörernas sätt att hantera situationen:
| Maj (154 svarande) | Augusti (256) | December (198) | |
| Mycket bra | 21 % | 11 % | 2 % |
| Bra | 63 % | 56 % | 41 % |
| Varken eller | 11 % | 23 % | 31 % |
| Dåligt | 3 % | 9 % | 20 % |
| Mycket dåligt | 2 % | 1 % | 6 % |
I undersökningen som gjordes i maj svarade 84 procent av de svarande företagen bra eller mycket bra på frågan om hur stat, region, kommuner och myndigheter hanterat situationen kopplad till pandemin. I slutet på augusti hade det positiva omdömet sjunkit till 67 procent och nu i december var andelen som svarat bra eller mycket bra nere på 43 procent.
– I början av pandemin var majoriteten företag lättade över att Sverige inte tillämpade total ”lockdown” utan höll strategin med rekommendationer. I fritextsvaren nu ser vi att det ökade missnöjet bland annat handlar om begränsningar i testning av covid-19, otydlighet i kommunikation samt att stöden till företag varit komplicerade att söka och tagit alltför lång tid att erhålla, säger Maria Björk Hummelgren.
Framåt tror majoriteten av de som svarat på enkäten nu att fortsatt offentliga krissstöd till utsatta branscher samt offentliga, efterfrågestimulerande investeringar kommer att behövas. 83 procent av de svarande företagen ser med optimism eller stark framtidstro på sin egen verksamhet och 66 procent ser optimistiskt på hela regionens näringslivsutveckling.
