Resan till Bryssel var en tjänsteresa, då jag och vd Simon Helmér tillsammans med representanter från Sydsvenska respektive Värmlands Handelskammare gjorde några studiebesök i syfte att fördjupa kunskapen om vårt europeiska samarbete. Euro Chambres är ett nätverk för handelskamrar inom EU och kandidatländerna till unionen. Vi fick tillfälle att träffa såväl vd som ordförande och prata gemensamma frågor för svenska och europeiska företag och handel. Kriget i Ukraina, energipriser, politisk påverkan och kompetensförsörjning var några av ämnena på agendan och det blev än mer uppenbart att Europas sak är Sveriges – och tvärtom. Efter nyår förstärks detta faktum än mer då Sverige går in som ordförandeland för unionen. Som företrädare för handelskamrarna fick vi ett exklusivt möte med Sveriges ständiga representation i EU, som har bråda dagar med samordning och förberedelser. Under det halvårslånga ordförandeskapet ska Sverige stå värd för cirka 3 000 sammanträden.

Den internationella arenan är aktuell på flera sätt. Häromdagen sattes bollen för det hårt kritiserade fotbolls-VM i Qatar i rullning, där mänskliga rättigheter och utnyttjandet av utländsk arbetskraft med rätta tagit stor del av strålkastarljuset från det sportsliga innehållet.

Nyligen avslutades också FN:s klimatmöte COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten, som enligt experter bjöd på både fram- och motgångar. Att 1,5-gradersmålet ligger fast och att en fond upprättas för ersättning av skador och förluster orsakade av klimatförändringar, uppges tillhöra de positiva utgångarna. Att någon skrivelse om utfasning av fossila bränslen inte klubbades, mycket på grund av oljeproducerande länders inflytande, har kritiserats hårt. Ännu är världens länder inte överens om vare sig hur omfattande problemet är, än mindre hur det ska tacklas.

Detta faktum blev också tydligt när Östsvenska Handelskammaren stod värd för Trade Talks (se bild längst upp), en serie digitala seminarier som inriktar sig på särskilda marknader utomlands. Fokus denna gång var USA, och deltagarna fick veta mer om hur svensk-amerikanska Handelskammaren i New York, Business Sweden och svenska ambassaden i Washington kan bistå företag som vill in på den amerikanska marknaden. ”Over there” har vare sig företag, myndigheter eller allmänhet kommit närmelsevis lika långt i sin kunskap eller agerande för den nödvändiga gröna omställningen. Här finns stort utrymme för innovativa svenska företag att påverka och göra affärer. Påverkanskraft börjar som bekant i det lilla.

Handelskammaren är först och främst en regional röst och aktör, östsvenska företags förutsättningar och villkor är vår främsta prioritet. Men dessa påverkas i allra högsta grad av nationella och internationella marknader och regler. Vi vill fortsätta vara den självklara regionala näringslivsaktören med kraft och kunskap som sträcker sig över gränserna.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

I valrörelsen steg temperaturen i frågan i takt med priserna. En stabil och säker tillgång på el är en förutsättning för de flesta företag som vill driva och utveckla verksamhet.

Östsvenska Handelskammarens medlemmar är verksamma i elområde SE3, innebärande de näst högsta elpriserna i landet. Under slutet av september och början av oktober har Handelskammaren undersökt hur företagen mår och agerar utifrån rådande situation. Det är viktigt för att få en bred bild av näringslivet, vilket är avgörande för vår information och påverkan gentemot myndigheter, beslutsfattare och media – som hör av sig till Handelskammaren för att få en uppfattning av läget.

Stor oro bland företagen

Cirka 200 företag har svarat på vår enkät, och 63 procent av dem funderar över tillgången på el. På frågan om hur oroliga bolagen är över elprisutvecklingen svarar 83 procent att de är oroliga varav 46 procent är mycket oroliga. Bara 5 procent, motsvarande 10 bolag, uppger att de inte alls är oroliga.

Man oroas över hur man ska kunna täcka elkostnaderna. Priserna till kund går inte att höja så mycket, för då riskerar man tappa dem. Flera företag anger att deras elräkningar ökat med 400-500 procent eller ännu mer. En del är mindre oroliga för egen del men oroas generellt för läget, eller hos sina kunder som kan minska sina inköp på grund av prisökningarna.

Det skiljer sig en del mellan branscher, förstås. Inom industri och tillverkning är oron utbredd, här svarar 84 procent att man funderar över eltillgången och 90 procent är oroliga över prisutvecklingen. 58 procent av tillverkningsindustriföretagen som svarat på enkäten har också påverkats av priserna, samtidigt som över 60 procent ser att deras behov av el kommer att öka framåt.

Hos knappt hälften av de svarande har verksamheten påverkats av elpriserna. Medel som skulle gått till investeringar, eller annan utveckling av verksamheten nu istället behöver gå till elräkningar. Några anger att deras verksamhet, till exempel inom bygg, kan bli olönsamma under kalla vinterhalvåret och några varnar till och med för att verksamheten kan behöva läggas ner.
Flera har energieffektiviserat och dragit ner på olika kostnader. Andra har helt stoppat sin produktion och/eller sagt upp personal. Många har förstås höjt sina priser gentemot kund.

Vad ser företagen framåt?

Hur ser företagens behov av el ut i framtiden? Ungefär hälften uppger att de kommer behöva mer el. Med tanke på digitalisering och automatisering är det inte förvånande. Elektrifiering har även pekats ut som en nyckel till klimatomställningen, men när priserna på el är så höga är det lätt att bli pessimistisk om utvecklingen.

LÄS MER: Rekordhöga energipriser – så minskar du dina elkostnader

På frågan om vilka åtgärder som företagen ser behöver prioriteras på nationell nivå, anser 84 procent av de svarande att infrastrukturen för el och elöverföring behöver ses över och säkras. Två tredjedelar anser att det behöver satsas mer på såväl kärnkraft som sol- och vindkraft. Och cirka hälften tycker att processerna för tillstånd och effektbeställning behöver kortas ner. Att energieffektivisera är också en åtgärd som många anger.

Hållbarhet är fortsatt mycket viktig för merparten av de svarande företagen. Blott 10 procent tycker inte att den aspekten är så viktig när det kommer till det egna bolagets elförsörjning.

Missnöje med myndigheterna

Hur anser då företagen att politik och myndigheter hittills hanterar frågan om elförsörjningen? En tredjedel anser att skötseln har varit mycket dålig och 41 procent ganska dålig. Bara 4 procent tycker att det offentliga skött sig ganska bra.

Företagen som svarat på vår enkät

Cirka 200 företag i Östergötland, Sörmland och Gotland
Branschtillhörighet bland de svarande medlemsföretagen:

Antal anställda:

Den fråga som våra medlemsföretag anser är viktigast att vi på Östsvenska Handelskammaren driver är den om näringslivsklimatet.

Det gör vi genom att vara en tydlig röst för näringslivet i vår region, och en konstruktiv med- och motpart till det offentliga. Vi har löpande dialog med politiker och tjänstemän bjuder in dem att träffa våra medlemmar på olika tema och samtal.

Handelskammaren finns representerad i flera kommunala näringslivsråd, där frågan om näringslivsklimat är ständigt aktuell. Extra viktigt anser vi på Handelskammaren är att klimatet är gynnsamt i våra största kommuner, som agerar draglok i arbetsmarknadsregionen.

Varje år mäter Svenskt Näringsliv företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Resultatet presenterades sent i våras och nu har det sammanställts i 2022 års ranking. Det finns flera framsteg i vår region att glädjas åt, samtidigt som vi konstaterar att några kommuner tappat mark och att andra har en hel del kvar att arbeta med för komma uppåt på listan.

Sörmland

Främsta framgångssagan står Trosa för, som placerar sig som nummer 5 av Sveriges 290 kommuner. Sedan 2013 har kommunen prenumererat på topp 10-placeringar. Även Oxelösund får fira. Kommunen hela 91 placeringar till plats 122 (213), och kanske vågar man anta att förra årets blygsamma position var en tillfällig dipp och att trenden nu pekar mot topp 100?

Även grannkommunen Nyköping gör en uppryckning och landar på plats 159 (185). Efter att Katrineholm mellan åren 2013 och 2017 gjorde en resa från plats 196 till 59 har kommunen legat relativt stabilt och landar i årets mätning på 66.

Östergötland

Bland de östgötska kommunerna finns också framgångar att uppmärksamma. Linköping stiger i rankingen till plats 112 (132), Ödeshög vänder uppåt igen till en mer hemmastadd plats 72 (118) och Ydre, som är van vid topp 50-placeringar landar i årets ranking på fina 32 (40).

Mjölbys segertrend har brutits, efter flera års framsteg, men hamnar ändå på en fin 45:e plats (28). Lite sämre i årets mätning har det gått för Söderköping som sjunker från 159 till 194 på årets ranking, och Motala hamnar återigen under 200-strecket på 205 (172). Årets rankingplacering lämnar dessvärre fortfarande en del att önska för Norrköping som ligger kvar på plats 263.

Trosa är klassens ljus som åter tar sig in på topp 5 på Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat. Extra imponerande är att kommunen lyckats hålla i sitt goda klimat över tid, under tio år har Trosa placerat sig på nionde plats som sämst, säger Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.
Det är glädjande att Linköping och Nyköping förbättrar sina resultat, även om det finns mer att önska från dessa regionens draglok. Norrköping arbetar hårt med att förbättra sin låga placering. Än har det inte gett synbara resultat i rankingen. Men attityder och uppfattningar, vilket Svenskt Näringslivs undersökning mycket bygger på, tar tid att förändra.

Listan över kommunerna i Östsvenska Handelskammarens region (förra årets placering):

Trosa 5 (9)
Ydre 32 (40)
Mjölby 45 (28)
Katrineholm 66 (79)
Ödeshög 72 (118)
Vadstena 74 (63)
Linköping 112 (132)
Vingåker 116 (144)
Oxelösund 122 (213)
Gnesta 128 (82)
Åtvidaberg 145 (130)
Nyköping 159 (185)
Söderköping 194 (159)
Motala 205 (172)
Boxholm 212 (200)
Flen 215 (174)
Kinda 228 (276)
Gotland 251 (236)
Finspång 262 (251)
Norrköping 263 (263)
Valdemarsvik 269 (272)

LÄS MER: Ta del av hela listan på Svenskt Näringslivs hemsida (extern länk)

Östsvenska Handelskammaren driver ett långsiktigt näringspolitiskt arbete. Vi träffar regelbundet företrädare för riksdagen, regioner och kommuner för att belysa och påverka näringslivets villkor. Under ett valår intensifieras det arbetet, bland annat genom att tydliggöra vilka frågor som är viktigast för våra medlemsföretag att politiken fångar upp. Vid årsskiftet tydliggjorde Handelskammaren 2022 års valfrågor – en lista som toppades av energiförsörjningen. Så här åtta månader senare, på upploppet, kan vi konstatera att frågan inte tappat i angelägenhet eller sprängkraft.

Fokus under våren har legat på kunskapshöjande seminarier, bland annat om elpriserna men också till exempel om Sveriges Nato-ansökan och hur kriget i Ukraina påverkar östsvenska företag. Vi har träffat och fört samtal med flertalet politiker och representanter för de olika partierna, ofta tillsammans med er medlemmar. Konceptet med rundabordssamtal ger kvalitet i utbytet mellan företrädare för näringslivet respektive det offentliga. Såsom det med nytillträdda regionpolischefen, där frågor som cyberbrottslighet och gängkriminalitetens negativa påverkan på våra städers attraktionskraft låg på bordet.

Vårt näringspolitiska påverkansarbete pågår ”ända in i kaklet”– och givetvis även efter den 11 september, då de nya regerings- och fullmäktigekonstellationer behöver påminnas om näringslivets betydelse och behov. Hur dessa styren kommer se ut är fortfarande högst oklart, enligt tätt duggande opinionsmätningar. Om några kan förutse valutgången, så är det de politiska redaktörerna på våra lokaltidningar. Två dagar innan valet kommer tre av dem – Olof Jonmyren från Södermanlands Nyheter, Margareta Barabash på Corren och Widar Andersson, Folkbladet – till Kammarforum och ger sina spaningar om valet. Det vill ni inte missa. Självklart bjuds det också på trevligt mingel och bubbel, i sann Handelskammaranda.

Vi ses!

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

För någon vecka sedan intervjuades jag och Handelskammarens vd Simon Helmér av Linköpings universitet för en studie om pandemins effekter för företagen. Dessa slog hårt mot framför allt vissa branscher, samtidigt som många företag klarade sig mycket bra och mest tycks ha påverkats av omställning i form av ökad digitalisering och hemarbete snarare än av kris. Men efter en vår präglad av Putins invasion av grannlandet Ukraina, känns corona plötsligt ganska avlägset.

Enormt mänskligt lidande har följts av allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser i form av sanktioner, ökade bränslepriser, transportproblem och råvarubrist, inflation och räntehöjningar. Krigets effekter på de östsvenska affärerna tycks redan ha överskridit pandemins. Och för att inte tala om de geopolitiska konsekvenserna. På gränsen mellan öst och väst tornar åter en järnridå, bara drygt tre decennier efter att den förra revs med löften om att aldrig mer byggas upp. Nu står den likväl där, så kall, tung och dyster. Vem vet för hur lång tid.

LÄS MER: Handelskammaren träffade centerpartister

LÄS MER: Vad handlar regionvalet om?

Den 11 september går vi till val och nya styren runt om i landet står inför betydande utmaningar och möjligheter. Här på Handelskammaren sätter vi fingret på flera av dem under politikerveckan i Visby, på den arena vi arrangerar tillsammans med kollegerna på handelskamrarna i södra Sverige. Almedalen blir finalen på vårens intensiva påverkansarbete, sedan väntar en härlig sommarpaus.

LÄS MER: Upphandling bygg – Minskat klimatavtryck genom styrning och inköp

LÄS MER: Moderaterna i Linköping och medlemsföretag samtalade på Handelskammaren

Vårt arbete för det regionala näringslivets bästa förutsättningar fortskrider under hösten. Det blir nya nätverksträffar, rundabordssamtal och kunskapshöjande möten med och mellan er medlemsföretag och representanter för det offentliga. Vi sätter fortsatt fokus på energifrågan, viktig infrastruktur, kompetensbristen, den regionala attraktiviteten och näringslivsklimatet – för övrigt den fråga som ni, enligt vår färska medlemsundersökning, tycker är viktigast att vi på Handelskammaren driver. Det stärker oss i vårt driv att vara den självklara rösten och företrädaren för det östsvenska näringslivet.

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef Östsvenska Handelskammaren

Att rapportens rubrik lyder Trångsynt i toppen är tyvärr passande för hur det ser ut i Sveriges börsbolag. Nio av tio vd:ar är män med svensk bakgrund och Sverige placerar sig under EU-snittet när det kommer till kvinnliga vd:ar.

Blickar vi tillbaka tio år konstaterar Allbright i rapporten att det idag är fyra gånger fler kvinnor på vd-positioner. Åtminstone en positiv utveckling men de utgör bara 12 procent av börsens vd:ar – och utvecklingen går långsamt, det har sett ut så här de senaste fem åren. Vi ser att Sverige halkar efter i internationella mätningar och länder som Bulgarien, Kroatien och Slovaken toppar listan.  

Hur det kommer sig att det ser ut så här är fortfarande? Gång på gång läser vi i studier att diversifierade grupper ger bättre innovation och nytänkande som ökar konkurrenskraften och lönsamheten. Att majoriteten av Sveriges akademiker är kvinnor borde även det vara ett starkt argument för att vi borde ha kommit längre. För vi är alla är ju överens om att kompetens är det allra viktigaste – och den besitter ju både kvinnor och män.  

För att se en förändring måste vi börja se bortom det personliga nätverket, som så ofta väger tungt på arbetsmarknaden – det gör ju att vi missar all den kompetens som finns därute. Om vi inte börjar göra det, tror jag att vi kommer att stå och stampa vid samma snedfördelning alldeles för länge.  

Jag är glad över att vi idag är många organisationer som belyser och arbetar hårt med kompetens- och jämställdhetsfrågan.  

Framåt tillsammans för förändring.  

Jonna Hedlund, projektledare 100-listan och styrelsefrågor 

Läs rapporten här. (extern länk)  

I samma ögonblick som Putins inledde sin invasion av grannlandet, förvandlades allt till säkerhetspolitik. El- och bränsleförsörjning, matproduktion, klimatet och tryggheten på våra egna östsvenska gator – som genom ett otäckt trollslag har allt en koppling till kriget. Förstås är det inget trollslag, inget plötsligt infall av en galen despot. Tecknen har funnits länge, enligt de som vet. Vi andra har inte förmått att se. Varför skulle vi det?

Si vis pacem, para bellum. ”Den som önskar sig fred ska förbereda sig för krig.” Det händer nu. Den slumrande, för att inte säga djupsovande, Natodebatten har blossat upp och är fråga nummer ett inför det stundande valet. Det ryska styret ska inte bestämma över svensk (och finsk) säkerhetspolitik – det ska däremot svenskarnas (och finländarnas) fred, frihet och trygghet göra. Dessvärre har ju det förstnämnda stor inverkan på dessa våra högsta värden. Si vis pacem…

Flera av perspektiven från kriget togs upp vid Handelskammarens årsmöte den 21 april. Ellen Molin, Vice President and Deputy Head of Business Area Aeronautics på Saab, gav inblick i just de där tecknen på att kriget stod för dörren. Hur det hänger ihop, från oroligheterna i våra stadsdelar till gatorna i Charkiv och Mariupol. De tre reportrarna från Corren, som direktrapporterat från gränsen till Ukraina i mediehusets första utlandsuppdrag på över ett decennium, bjöd på skakande bilder från verkligheten. Och Fergas vd Rikard Wallman delade med sig av sin personliga resa för att undsätta medarbetare med familjer, samtidigt som han påminde om kriget konsekvenser på ett globalt plan.

Att försöka tolka och förstå Putins världsbild och logik, är inte detsamma som att dela den eller finna ursäkter. Det finns inga. Men när vapnen tystnat och despoten är borta, hur ska världen hantera Ryssland? Ska landet helt utarmas? Vad gör det med ett folk, som redan nu indoktrineras i tron att Europa och Amerika lider av grav ryssfobi? Vad gör isolering och fattigdom med människor? Inga enkla frågor att tänka på i ett läge där kriget rasar. Sanktionerna var omedelbara och unisona, likväl har kriget gått in på sin tredje månad. Men hur ska världen utformas när det väl når sitt slut?

Grymheterna i den ryska invasionen har passerat alla gränser och hamnar i ett svart hål, ett ändlöst universum av inhumanitet. Är det ens möjligt att kompensera för det? Självklart måste världssamfundet försöka, och det börjar med den ryska politiska ledningen. Sedan kan arbetet ta vid att åter bygga upp freden och friheten, bit för bit.

LÄS MER: För dig som handlar med Ryssland, Belarus eller Ukraina

Östsvenska Handelskammarens fokus på Gotland är att arbeta med påverkan avseende färja, flyg, el och tillståndsfrågor. Under slutet av 2021 och början av 2022 har vi lagt ett omfattande arbete på remisser kring infrastruktur. Utförliga svar hittar du här: Remissvar – Östsvenska Handelskammaren.

Vi är flera som löpande har kontakt med medlemsbolag och det offentliga för att tydliggöra våra ställningstaganden. Några exempel som är särskilt intressanta är att vi hade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på besök hos oss på Handelskammaren. I samband med besöket lyfte vi särskilt infrastruktur kopplat till hamnar och kommande färjeupphandling.

I samband med mitt besök i Visby den 19-20 april träffade jag ett flertal av våra medlemsbolag och resonerade kring påverkansfrågor. Detta tar jag med mig in i vår planering för vårt deltagande i Almedalsveckan och vilka frågor vi ska driva där.

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren

LÄS MER: Infrastrukturministern besökte Handelskammaren

LÄS MER: Gotlands infrastruktur kring flyg och hamn måste bli bättre

LÄS MER: Remissvar angående färjetrafik till Gotland

Så mycket annat kullkastas och prioriteras om. För människorna i stridernas direkta närvaro är det en fråga om liv och död, för sig själv och sina närmaste. Miljontals européer har på ett ögonblick blivit flyktingar i sitt eget land, eller i närmaste grannland. EU står beredd att ta emot vad som kan bli den största flyktingvågen sedan andra världskriget. 

EU står samlat. Stödet för det ukrainska folket är solitt och manifesteras i en enad front tillsammans med Storbritannien och USA, humanitärt och genom ekonomiska sanktioner mot Ryssland och Belarus. I tisdags inbjöds samtliga elva svenska handelskamrar till en avstämning med utrikeshandelsminister Anna Hallberg. Hennes budskap var otvetydigt: Under normala förhållanden är handel en möjliggörare för utbyte och demokrati. Så är inte fallet just nu med Ryssland. ”Det ska göra så ont som möjligt”, konkluderade Hallberg. 

Under briefingen med handelskamrarna framgick också tydligt att näringslivet är med på uppgiften. Svenska företag vill göra rätt och bidra till att dessa historiskt hårda sanktionerna mot invasionsmakten Ryssland blir så pass kännbara att en reträtt blir enda vägen ut. Men hur gör man rätt? I kontakten med er medlemmar inser vi att det i många fall är lättare sagt än gjort. 

För att underlätta för er som handlar med Ryssland, Ukraina och/eller Belarus, eller undrar hur situationen påverkar ert företag, har vi samlat viktig information och länkar till kontaktpersoner på Kommerskollegium, Utrikesdepartementet, EU med flera. Här finns också länk till ett extrainsatt seminarium i Västsvenska Handelskammarens regi om situationen i Ukraina och hur den påverkar näringslivet. 

Förutom samverkan med andra kammare och myndigheter, fortsätter vi på Östsvenska Handelskammaren vår dialog med er medlemmar. Genom direktkontakt eller via den enkät som vi skickade ut i början av veckan med några få enkla frågor om er påverkan av det som sker i Ukraina. Svara gärna på den. Det ger oss värdefull information när vi återkopplar till andra medlemsföretag, myndigheter och media (sammanställning av enkäten hittar du här, reds. anm.). Tillsammans är vi det regionala näringslivets röst.

Simon Helmér, vd

Maria Björk Hummelgren, näringspolitisk chef

Likväl har valåret inletts. Bara under veckan som gick deltog jag på två seminarier med valet som tema; ett fysiskt nerskalat med de lokala frågorna på agendan, och ett digitalt med 200 personer och de nationella frågorna i fokus. Det senare anordnat av Arena Opinion med namnkunniga experter som Lisa Pelling, chef för Arena Idé, PM Nilsson på Dagens Industri samt Expressens politiske kommentator Viktor Barth-Kron. Hur löd deras spaningar om valåret? 

Pelling spår att valet kommer kretsa kring systemfrågor: sjukförsäkringen, friskolan och skatterna. Nilsson lutar åt ett klassiskt vänster-högerval där samarbetsfrågan mellan olika partier (såsom V och C, samt L och SD) kommer dominera. Barth-Kron i sin tur tror att riksdagsvalet 2022 i mycket kommer likna en folkomröstning, det vill säga ja eller nej, till 1. Missnöje, 2. SD, och 3. Kärnkraften.  

Ingen nämnde klimatet eller hållbarhetsfrågorna. 

På direkt fråga förklarade Barth-Kron att detta beror på att klimatfrågan ”nått en ny nivå” – den har blivit en sanning ingen vettig politiker längre ifrågasätter. Alla seriösa partier idag har en klimatpolitik värd namnet, precis som de har en ekonomisk politik eller migrationspolitik. Det finns ingen tydlig konflikt att vinna väljare på, så att lyfta klimatet som valfråga blir med andra ord inte lika konstruktivt (kan det vara en förklaring till att Miljöpartiet, i tider då miljö och klimat är i allmänt medvetande, går så dåligt i opinionen?) som att lyfta kärnkraften.  

Jag tycker att det finns en intressant poäng här. Nyligen lanserade vi på Handelskammaren näringslivets viktigaste frågor inför valet 2022. Listan på frågor har tagits fram i dialog med och enkätundersökning till våra medlemsföretag. Inte heller vi har utpekat klimatet eller hållbarhet som en prioriterad fråga. Varför då? Svaret är: för att den finns i överallt, inbegripet i alla punkter.  

Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är en nödvändighet inom alla företag, alla som siktar på att överleva i alla fall. Självklart finns konflikter och hinder som behöver överbryggas. Med allt större krav och vilja om en grön omställning inom näringslivet måste exempelvis försvårande och förhalande regelverk och tillståndsprocesser tas bort då de hindrar innovationer, affärer och steg som kommer ta samhället i rätt riktning.  

Det går inte att diskutera energipolitik (överst på listan) utan att beakta hållbarhetsaspekten. Inte heller kan vi prata näringslivsklimat, offentlig upphandling, utbildning eller infrastruktur utan hållbarhetsperspektiv. Det blir helt enkelt inte trovärdigt. Hållbarhet är en infallsvinkel i valets alla frågor – och fortsatt långt efter att vi lämnat våra röster den 11 september. 

Maria Björk Hummelgren, Näringspolitisk chef